• twomore

    Datorspelande 14-åring.

    Hej!

    Min son är 14 och har adhd och dyslexi. Han får alltså jobba rätt hårt för att bli godkänd i alla skolämnen. Hela hans fritid handlar om datorspel, han tänker i spelmetaforer och pratar spel. Han gör sina sysslor snabbt så att han ska få spela igen. (Han tränar sport 3 gånger i veckan). Han är riktigt duktig på datorspelen också, det är nog det ställe där han är bäst, där han duger och ÄGER. 

    Vi har talat om att han troligen har ett spelmissbruk vilket han håller med om och denna termin vill han sluta spela för att få upp sina betyg från E (och några D). 

    Han spelade sist i söndags. Tre dagar har gått utan datorspel. Han är så nedstämd. Han är så olycklig och gråtmild. Han är lättirriterad och bråkar med lillasyster. Allt är tråkigt. Det finns ett hål som han inte kan fylla. 

    Jag försöker föreslå aktiviteter han kan göra, med eller utan mig. Men allt är tråkigt. Han spelar i smyg på mobilen, han tittar timvis på tv. Förr såg han knappt en film i veckan. 

    Hur hjälper jag honom? Hur kan jag belöna honom för sitt beslut? Hur kan jag få verkligheten att nå upp till de kickar han får från spelandet? "Du får bra betyg om ett halvår"? När han är van vid sekundsnabba belöningar. Det gör mig ont att se honom utan livslust, utan skratt. 

    Hur länge håller hans avvänjning i sig? 

    Hur kan han hitta något annat att vara bra i?

    Hur hjälper jag honom?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-09-05 14:53
    Höstens projekt var att han skulle sluta spela, läsa böcker 1h/dag och att försöka få riktiga vänner. (inte bara online vänner alltså). Vi skulle också oftare sitta tillsammans och diskutera läxorna för att han skulle få djupare förståelse för sammanhangen.

    Tre veckor har det gått nu. Hans prov har gått rätt bra. Han har läst flera böcker, men har ännu inte lyckats skaffa vänner. Han sitter ensam i matsalen i skolan berättar han. Många dagar vill han inte gå till skolan alls.

    Men även om han inte spelar datorspel så spelar han fortfarande, han spelar allt han kommer över, på mobilen och Ipad och sen kollar han på otaliga klipp (där de spelar) på youtube. Böckerna han läser är om spel.

    Vi har kontakt på en spelberoendeenhet och de vill gärna träffa oss och hjälpa till. Det är svårt att vara förälder. Man är aldrig tillräckligt förberedd. Men jag gör mitt bästa och frågar om hjälp när jag känner mig otillräcklig.

  • Svar på tråden Datorspelande 14-åring.
  • Anonym (ojojoj)

    fan va hemsk du är,tar ifrån din son hans hobby det som betyder mycket för honom,

    visa av oss som har adhd behöver spel för att varva ner och känna oss kompletta,det du gör mot din son är vidrigt och kan komma att slå tillbaka då han kan söka andra att belöna sig på,vet du vad narkotika är?

    du borde inte få ha barn

  • Anonym (svårt)

    Hm... inte lätt det där!

    Det finns ju olika vägar.
    Antingen sluta spela helt som jag tolkar det som ni är inne på?
    Eller minska ner på spelandet till vissa tider eller en viss mängd.
    För mitt barn funkar det att spela någon timme. Men blir det hela dagar så går det överstyr och h*n mår dåligt av det.
    Så jag brukar låta barnet spela efter skolan fram till middagen, de dagar barnet är hemma. Det blir max 2h. Efter middagen gör vi annat (tv, böcker, gå ut en stund, bakar, läxor förstås under terminerna).

    Jag har också letat och forskat och funderat och faktiskt lyckats hitta ett par fritidsintressen som funkar.

    Men det är svårt att fylla det där "hålet", både tidsmässigt och innehållsmässigt.

  • whitestar

    Om du läste TS ordentligt så var det 14- åringen själv som ville sluta med spelandet för att få upp betygen!
    Min bonus har också adhd, han är 13 och spelar också supermycket dataspel! Jätteduktig på det är han också, men det är väl sp med dom som har adhd. Dom fastnar för en grej och blir jätteduktiga på det! Vi gör så när det är skola att läxorna går först, så dom brukar han alltid göra direkt efter skolan, en läxa varje vardag och sen ska vi godkänna den inban han får ta itu med annat( ex spelandet då). Att förbjuda eller sätta gränser på spelandet har vi gett upp!

  • cosinus

    Vad för spel är det han fastnat i.

    Jag var på en föreläsning om barn/ungdommar och spel som hölls av en kille som hjälpte barn med spelmissbruk.

    Han sa att det vanligaste är att de fastnar riktigt hårt i online-spel. Såna där de spelar med/mot andra. Där det är svårt att pausa efter säg 30 minuter för man gör saker i lag.

    En del av de här personerna klarar bättre att reglera det till en rimlig nivå om man håller sig till spel där man bara rår sig själv. Där man kan pausa efter en förutbestämd tid och fortsätta på samma ställe och villkor dagen efter.

    Kan det kanske vara något att se om det funkar. Då kan han lite äta kakan och ha den kvar. Försöka hitta något sånt spel som han kan få spela en viss tid per dag som ni kommer överens om?

  • twomore
    Ojojoj, jag förstår din ståndpunkt. Det var absolut mitt förslag, men sonen höll med om att han var beroende och att han ville sluta. Det hade inte gått att "tvinga honom" att sluta. Då hade han spelat bakom min rygg. Precis som du säger så behöver han ibland något sådant för att koppla av. Han kan studsa studsmatta i en timme som avkoppling.

    Jag tycker däremot inte att mitt beteende kan klassas som "vidrigt" och tycker väl att  "borde inte få ha barn" är lite att ta i. Men, en del människor uttrycker sig starkare än andra och detta är ett fritt forum. 

    Svårt, Ja, tidsbegränsat spelande är vad som är planen efter denna termin. Men först ett avbrott där han gör sig fri från beroendet och får en chans att komma ikapp i läsningen (där han ligger 2 år efter). 

    whitestar, vi har testat att sätta gränser. Det som fungerade bäst var "time's up kids", som helt enkelt loggar ut barnet efter en viss tid. 

    cosinus, Ja, precis, det är ett onlinespel och han måste spela vissa tider för att inte "svika laget". Det finns många fula ord för spelare som sviker laget. 
  • Milla70

    Din son verkar ha en stark inre drivkraft och vill lyckas i skolan,härligt!
    Han kanske ska få speltid med sitt favorit datorspel på helgerna som belöning för att han kämpar? Men avgränsa tiden till t ex 2 timmar per helgdag och sätt upp ramarna i förväg. Det går att ha ett datorspelsintresse, bara det inte tar överhanden. Då kan han både ha roligt och lyckas med sin skolgång.Det är ju också kreativt att spela :) Min tonåring har också spelat mycket datorspel i omgångar,men så länge han sköter sin skola,sover på nätterna och tränar regelbundet så får han spela inom rimliga gränser, max några timmar per dag. Han är 17 år.

  • puss02

    Ett ord idiot. Vet du vad adhd och dysilexid är? Han behöver spela för att lungan ner sig. Den enda platsen han kan ta det lugnt tar ni bort. Är ni helt borta?

  • Anonym (J)

    Och jag fattar inte varför det är accepterat att titta tv och läsa böcker men inte att spela?!

    Spel av alla de tre är ju det bästa just pga att man lär sig så mycket! Så varför inte?

  • livetsomMILF

    grejen är ju såhär va att datorspelandet kan nog vara en av dom sakerna som hjälper din som i skolan mest!


    Datorspel är en jätte bra resurs för att lära sig t.ex Engelska, jag höjde mig själv från E till B på grund av att jag spelade datorspel där man socialiserade med folk från andra länder.


    jag vet inte om du är medveten om detta men det finns något som heter E-sport där man tävlar inom datorspel och tro mig din son har en stor chans att kunna tävla i E-sport, det finns många som tävlar i t.ex Dota 2 som är 16 år gamla.


    prispotten för sånt här kan ligga mellan 100000kr till 75 miljoner i svenska kronor :)

  • twomore
    LivetsomMILF; Ja, datorspel är en bra resurs för att lära sig lite engelska. Han talar bra engelska och har bra ordförråd. Men han skriver inget vidare och är väldigt dålig på att sammanfatta texter. 

    Jag är fullt medveten om att det finns något som heter E-sport och att man kan vinna mycket pengar. Jag är också medveten om hur mycket tid man måste lägga ner för att komma upp i rätt liga. Och hur sällan man faktiskt lyckas. Har du funderat över var de flesta duktiga spelarna kommer ifrån (korea mm.) - och varför det troligtvis är så?

    Jag undrar om ditt råd till mig är att låta honom följa en karriär som e-sportsspelare och skippa högstadiet? Kanske inte riktigt så eller?

    Sonen fick E i alla ämnen utom två i jul (han har lagt ner ett ämne). Han grät och kände sig misslyckad. Jag tröstade och letade efter vägar ut, vägar upp. 

    Förra terminen jobbade han med att läsa böcker och blev mer självsäker på läsandet och i ordförråd. Denna termin ska han jobba med att "förstå texter" och att producera sammanfattningar. Detta är alltså tid vi lägger ner i hemmet utöver läxorna. 

    Han spelar en del, inte lika mycket, kanske närmare 1-2h/kväll. Han är inte lika "inne" i spelen som förut.
  • Stjärnfall76

    Bra att du hjälper honom med hans spelmissbruk. Han måste lära sig kontollera det.

    Hoppas det går bättre, sätt dig ner med sonen och kom överens om ett lämoligt antal timmar per vecka.

  • Stjärnfall76
    Anonym (J) skrev 2014-11-10 10:22:56 följande:

    Och jag fattar inte varför det är accepterat att titta tv och läsa böcker men inte att spela?!

    Spel av alla de tre är ju det bästa just pga att man lär sig så mycket! Så varför inte?


    Titta på TV är jämställt med spel, men spel är mer beroendeframkallande.
    Läsa böcker utvecklar hjärnan och på ett endast positivt sätt.
Svar på tråden Datorspelande 14-åring.