Då det tar emot att skriva om sin oro i trådar där förstagångsgravida diskuterar barnvagn i v 5 tänkte jag se om någon mer vill ventilera här!
Jag är 32 år och är just nu gravid för sjätte gången. Bf är i slutet på april 2015. Jag har en son som är tre år. Vi har fått ett mf v 7, ett v 6 och två ma v 11. Min sambo bär en kromosomförändring som gör vår risk för mf väldigt hög.
Hur ser er historia ut och hur går tankarna nu?
Kikar in här & berättar min (vår) historia.
Jag & maken har över 12 år utan skydd & 18 tidiga mf i bagaget mellan 07-13. Två barn via adoption. Nu väntar vi nr.3 via magen.
Läkarna i landstinget har inte hittat några fel trots upprepade missfallsutredningar. I feb-13 besökte jag gynläkaren Ludmila i Sundsvall som sa att mina mf berodde på sköra slemhinnor så ägget ej kunde fästa ordentligt. Fick en rejäl penicillinkur jag & maken. Och lovord om att få behålla nästa graviditet. Så enkelt var det förstås inte blev mf igen i okt-13 i v.6.
Men jag plussade igen den 13/2-14....ett svagt men starkt plus, mitt starkaste genom åren...27/2 var jag åter upp till Ludmila för ett vul. För första gången fick jag nu se ett litetlitet pyre med tickande hjärta i v 6+3, så här långt hade jag aldrig kommit förut & det är tack vare Ludmila!! !
Nu har jag kommit till v.34 bf 23/10 & allt fortlöper normalt hittills 
tack vare en penecillinkur! Helt galet! Bilden är från rul då vi fick veta att det blir en lillebror till.
Grattis mammasusan! Jag känner igen dig från någon tråd här på fl. Vad roligt att det äntligen lyckats för er, helt fantastisk! Vilken fin liten prins :)
Var på ultraljud idag. Det fanns ett foster med tickande hjärta. Allt såg bra ut, men den var tre dagar för liten. Hon mätte till 5+6. Stämmer det plussade jag på äl +6, vilket inte är särskilt sannolikt. Så antingen är den för liten vilket för mig alltid är likställt med död inom två veckor, eller så är det inom felmarginalen avseende mätning och lite ojämn tillväxt. Alla kan ju inte växa på mm efter skolboken. Men ändå. Jag vet inte. Kunde den inte bara varit stor nog så jag fått lite ro!
Tack Nimah har varit lite här & där genom åren på fl. Glömde skriva i min lilla presentation att jag är 33 år, maken 36 & våra barn är nu 8 & 5 år.
Härligt att du fick se ett litet pyre med tickande <3 , du har du kommit ett stort utvecklingssteg på väg & risken för mf minskar stort då hjärtat har börjat slå! Att bli flyttad 3dgr är ingenting, det blev vi med så tidigt förvisso framåt, men sedan tillbaka igen på de andra kontrollerna. Sedan om du så hade varit till olika läkare samma dag så hade de iaf inte mätt samma på mm, försök slappna av & gläds av de lyckade besöket!
Risken att något går fel efter att hjärtat börjat slå är bara 5% sedan då du har passerat v.9 är det nästan minimal risk att något sker sa läkarna till mig! Lättare att hoppas då!
Postade lite för snabbt, då man får tidiga mf el ma har fostret oftast varit dött omkring då hjärtat skulle börja slå, bara att kroppen inte förstått ännu. Eller som i mitt fall det har inte kunnat fästa ordentligt & lossnat.
Så såg min första vul bild ut då jag var i v.6+3 enligt läkaren men blev sedan flyttad 3dgr bakåt så isf 6+0, krysset markerade hjärtat 
Du har rätt Susan, jag ska försöka se det positivt ändå. Bara det att vi två gånger förut sett tickande hjärta på aningens för små foster och sen har de dött i v 7+. Tar vi oss in i fulla 8 v med hjärtat i behåll så kommer det kännas lugnande. Men våra foster verkar ha fel som märks först lite senare :(
Härligt att ni fick se ett litet hjärta. Får ni ytterligare ett tidigt ul Nimah?
Härligt att ni fick se ett litet hjärta. Får ni ytterligare ett tidigt ul Nimah?
Okej, skönt att ni får flera tidiga vul.
Idag har jag haft ilande/huggande "smärta" på vänster sida. HAr läst att det är vanligt men tycker att det har varit så mycket idag. Tänk att man ska vara så orolig hela tiden :/
Hej hej
Är 31 år. Gravid i v 5 ( 4+4) , har en ma och ett mf bakom mig. Vet inte om jag platsar in här men känner stor oro och är nästan helt inställd på att det inte kommer gå vägen. Känns hemskt att inte kunna slappna av.