Då det tar emot att skriva om sin oro i trådar där förstagångsgravida diskuterar barnvagn i v 5 tänkte jag se om någon mer vill ventilera här!
Jag är 32 år och är just nu gravid för sjätte gången. Bf är i slutet på april 2015. Jag har en son som är tre år. Vi har fått ett mf v 7, ett v 6 och två ma v 11. Min sambo bär en kromosomförändring som gör vår risk för mf väldigt hög.
Hur ser er historia ut och hur går tankarna nu?
Ha de också vul i fredags... Enligt mina beräkningar skulle jag vara i 7e veckan typ... men möjligtvis lite kortare. Med 3 mf bakom mig, men nu senast en lyckad grav, var jag givetvis mycket nervös.
Visade sig att de inte "såg" något på ul. De såg min graviditet och de såg gulesäcken (heter det så?!) men de såg inget foster. Läkaren sa att det kunde bero på att det var för tidigt och att de inte ville utesluta något men visst kändes det nedslående. Även om jag inte vet när jag hade ägglossning så vet jag när befruktningen skedde så jag har ju en ungefärlig känsla av vilken vecka jag borde vara i. Och i mnin värld borde något ha synts på skärmen. Men men, så länge jag inte blöder så lever ett lite litet hopp vidare.
Fick en ny tid nästa måndag så då vet jag ju med säkerhet.
Blir så frusterad av detta, trodde att utredningen som gjordes efter tredje mf hittade problemet eftersom vi därefter genomförde en lyckad grav. Kanske var det bara tur och inte beroende av hormonerna jag fick. Men inte desto mindre, vilken rackarns tur det var i så fall eftersom vi har världens bästa dotter. Det värmer fint i alla fall, oavsett resultat på detta ul 
Hej hej
Är 31 år. Gravid i v 5 ( 4+4) , har en ma och ett mf bakom mig. Vet inte om jag platsar in här men känner stor oro och är nästan helt inställd på att det inte kommer gå vägen. Känns hemskt att inte kunna slappna av.
Ha de också vul i fredags... Enligt mina beräkningar skulle jag vara i 7e veckan typ... men möjligtvis lite kortare. Med 3 mf bakom mig, men nu senast en lyckad grav, var jag givetvis mycket nervös.
Visade sig att de inte "såg" något på ul. De såg min graviditet och de såg gulesäcken (heter det så?!) men de såg inget foster. Läkaren sa att det kunde bero på att det var för tidigt och att de inte ville utesluta något men visst kändes det nedslående. Även om jag inte vet när jag hade ägglossning så vet jag när befruktningen skedde så jag har ju en ungefärlig känsla av vilken vecka jag borde vara i. Och i mnin värld borde något ha synts på skärmen. Men men, så länge jag inte blöder så lever ett lite litet hopp vidare.
Fick en ny tid nästa måndag så då vet jag ju med säkerhet.
Blir så frusterad av detta, trodde att utredningen som gjordes efter tredje mf hittade problemet eftersom vi därefter genomförde en lyckad grav. Kanske var det bara tur och inte beroende av hormonerna jag fick. Men inte desto mindre, vilken rackarns tur det var i så fall eftersom vi har världens bästa dotter. Det värmer fint i alla fall, oavsett resultat på detta ul 
Hade börjat Googla på fertilitetskliniker och det var ingen rolig läsning. Nu kan jag hålla tummarna igen TACK!
Välkommen :) grattis till ditt plus. Vi håller tummarna för att det går vägen denna gången. Får du några tidiga ultraljud?
Hade börjat Googla på fertilitetskliniker och det var ingen rolig läsning. Nu kan jag hålla tummarna igen TACK!
Förstår att du är skeptisk. Det är jag med. Blir som en slags försvarsmekanism. Man tror man ska bli mindre ledsen när det inte går om man inte hoppats så mycket. Tyvärr blir man ju ledsen iaf. Men man mår som man gör och hoppas som det passar just en själv och just den graviditeten. När jag fick ma i våras visste jag hela tiden att det aldrig skulle gå för testen såg inte rätt ut från början. Den här gången är jag faktiskt mer hoppfull. Vi får se om det betyder något :)