• Malintbackstrom

    Självisk pappa

    Jag och mina två storas barns pappa gick isär för 7 år sen.( Jag lever i nytt förhållande med ytterligare ett barn på 3 år. )Barnen är nu 13 och 9 år. Han bor i England så han träffar inte barnen så ofta. Deras träffar går aldrig smidigt och alltid händer det något. Han klarar inte av att sätta barnen i fokus utan det handlar alltid om honom. Jag har verkligen under alla år försökt att det ska bli så bra som möjligt och när något går tokigt slätar jag över det och ger honom en ny chans. Jag vill ju att barnen ska ha en relation med sin pappa. Och någonstans vet jag med mig själv att jag har dåligt samvete att jag inte orkade ta hand om ett vuxet barn längre. Jag kämpade så länge med att få vårt förhållande att fungera. Just nu kämpar jag som sagt med att barnens och pappans relation ska fungera. Omgivningen(mina vänner och anhöriga) tycker att jag är dum som fortsätter curla honom och jag vet faktiskt inte varför jag gör det? Jag har så svårt att analysera och förstå mina egna handlingar. Gör jag det för barnen? Gör jag det för honom? Gör jag det för mig själv!?! Gör jag det för att det förväntas av mig att upprätthålls en god relation mellan barn och pappa och till vilket pris? Offrar jag barnen? Eller gör jag vad som är bäst för dem? Jag vet inte, och skulle behöva lite input från personer utifrån som inte känner oss.
    Det har hänt så mycket saker och det sista jag vill är att sitta här och smutskasta honom genom att berätta allt dumt han gjort. Det är Ju en vinklad sanning ändå?!?
    Senaste exemplet är dock:
    Han fyllde år förra helgen. Vi hade skickat kort men då han fyllde på söndag hade det inte kommit fram än då vi skickat det på onsdag. Barnen ringde till honom på söndag eftermiddag då de inte var hemma på morgonen för att gratulera. Svaret från pappa var att han har fyllt år hela dagen och om de inte kan bemöda sig med att skicka kort eller ringa på morgonen kan de lika gärna låta bli. Han slängde på i örat på dem. Jag fick ett argt sms om hur dåligt jag uppfostrat dem och vad besviken han är.
    Ex 2. Han ska hit i oktober på lovet. Han hade hittat billiga biljetter på ryanair och ska vara i Sverige i 10 dagar på höstlovet. Han vill inte hyra bil då det kostar för mycket så han vill att jag kör 2 timmar enkelväg för att hämta och lämna. Det kan väl vara ok men.. Han vill hyra en så billig stuga som möjligt mitt i skogen. Hur ska han kunna göra saker med barnen handla mm mm är min tanke. Barnen bor i skogen och vill inte ha en skogssemster i 10 dagar bör väl tilläggas. Han bor i storstan. Den stora på 13 vill inte träffa honom alls. Den lille har inte tillfrågats. Än.
    Hur ställer jag mig till detta? Hjälp mig att se på situationen objektivt. Han har pengar då han ska till USA på semester snart så det handlar endast om hans prioriteringar.
    Fråga gärna? Råd och tips tack!! Vill verkligen ha hjälp!

  • Svar på tråden Självisk pappa
  • Anonym
    Malintbackstrom skrev 2014-09-07 10:18:53 följande:

    Ja Kira2. Det är lättare sagt än gjort. Men vad är bäst för barnen? Om jag det visste??Och hur gör jag?


    Det finns igen lösning som är "rätt", vad du än väljer så kommer det att innebära både fördela och nackdelar för dina barn. Det enda du som förälder kan göra är att fatta ett beslut utifrån det du idag vet och känner och utifrån det du tror är bäst för dem. Säker kan man förälder aldrig vara om man gör rätt i varje enskild situation. Vi kan bara göra vårt bästa. Kanske viktigt dock att din dotter får komma med sina tankar och känslor inför situationen. Men hon bör inte känna att ansvaret för beslutet ligger på henne. Ansvaret är de vuxnas och det är aldrig lätt att veta vad som är rätt.
  • Malintbackstrom
    Kira2 skrev 2014-09-07 10:38:49 följande:

    Men hur känner barnen? Pratar dom mycket om sin pappa? Längtar dom efter honom? Vill dom träffa honom? Jag menar inte att du ska bolla över bollen till dom men du märker ju hur dom känner. Sen tycker jag det är toppen att de har en bonuspappa som bryr sej om om, känns som han är mer fadersfigur än bio pappan och det kanske räcker för barnen.


    Nej de saknar honom inte. Tror jag. Men främst den lille är glad när han ska dit. Han är en rolig "lekpappa" som älskar att hitta på roliga saker med dem. Saker som han med tycker är kul. Men där i mellan känns det som det kan kvitta. De pratar inte om honom spontant om inte jag tar upp samtals ämnet.

    Deras "extrapappa" är lysande, trygg, stabil, engagerad i dem och helt klart deras faders figur. Frågan är om det räcker.

    Pappa är inte svensk bör jag kanske tillägga?!?
  • Malintbackstrom
    Anonym (H) skrev 2014-09-07 10:40:07 följande:

    Det är inte heller bra att umgås med en pappa som inte bryr sig.

    Prata med barnen, vad tycker de?

    Man blir inte "pappa" av ett samlag.

    Min biologisk far var som ditt ex , jag mådde mycket bättre när jag slutade träffa honom.


    Du har rätt. Men har de inte "rätt" till sina gener och ursprung?

    Kanske skulle jag lyfta en tung börda från deras små axlar om de faktiskt slapp träffa honom.

    Hittills har jag inte velat låta barnen ta det beslutet. Jag är velig och det känner säkert de.
  • Drottningen70

    Själv tänker jag att det bästa vore om barnets far rätt och slätt dog, r det är lättare att förklara och blir en renare sorg.

  • Anonym
    Drottningen70 skrev 2014-09-07 10:47:48 följande:

    Kan relatera så du anar inte. Min barnafar drog till London när jag slängde ut honom. Ringer nästan aldrig dyker upp ungefär var 8:e månad utan pengar eller planer för hur han ska passa på att ta tillvara de få dagarna med barnet. Måste alltid hinna med och träffa polarna de två-tre dagarna han är i Sverige. Skulle nog inte komma alls om jag inte drev på. Jag curlar också. Hjälper att leta biljetter, bokar resa, hämtar och lämnar vid flyg och värst av allt låter dumjävelen bo HÄR. Men egentligen handlar det inte om att jag curlar honom utan om att jag gör det för barnets skull. Barnet har en stor längtan efter pappa, och jag vill inte att han ska uppleva sig oälskad av pappa. Tids nog kommer han att förstå men ännu är han bara sex år och behöver inte exponeras för sådana smärtsamma insikter om jag ett tag till kan curla bort det.


    Hade det bara varit jag hade han fått bo här. Men där säger min väldigt tålmodige sambo nej. Förstår dig precis. Jag tror dock i vårt fall att han på något konstigt vis älskar barnen och att de älskar honom men vad som är bäst för dem har jag ännu inte klurat ut.

    Lycka till med er relation. Kanske vi kan byta erfarenheter med varandra? Kram
  • Anonym (H)
    Malintbackstrom skrev 2014-09-07 12:16:50 följande:

    Du har rätt. Men har de inte "rätt" till sina gener och ursprung?

    Kanske skulle jag lyfta en tung börda från deras små axlar om de faktiskt slapp träffa honom.

    Hittills har jag inte velat låta barnen ta det beslutet. Jag är velig och det känner säkert de.


    Ja , de har "rätt" till sina gener och ursprung , därför borde de få välja själva.

    Annars handlar det om tvång och ingen rättighet...

    En rättighet får man välja bort.
  • Malintbackstrom
    Drottningen70 skrev 2014-09-07 12:20:40 följande:

    Själv tänker jag att det bästa vore om barnets far rätt och slätt dog, r det är lättare att förklara och blir en renare sorg.


    Ohhh vad jag i hemlighet tänkt denna förbjudna tanke !!!
  • Anonym (men)

    Men vad sa pappan då när du sms:ade tillbaka och skrev att ni hade skickat kort. Eller när han fick korten på måndagen sen? 

  • Malintbackstrom
    Anonym (men) skrev 2014-09-07 14:39:30 följande:

    Men vad sa pappan då när du sms:ade tillbaka och skrev att ni hade skickat kort. Eller när han fick korten på måndagen sen? 


    Att jag borde skickat det tidigare...och att jag borde uppfostrat barnen att tänka på att gratulera på morgonen. Inte på eftermiddagen.
  • Anonym (men)
    Malintbackstrom skrev 2014-09-07 14:55:24 följande:
    Att jag borde skickat det tidigare...och att jag borde uppfostrat barnen att tänka på att gratulera på morgonen. Inte på eftermiddagen.
    Trevlig kille. Han om någon verkar ju väluppfostrad *host*.
Svar på tråden Självisk pappa