• Anonym (Oj)

    Min styvson antastade min dotter.

    Anonym (X) skrev 2014-09-12 21:42:53 följande:

    ingen framställer honom som ett monster, utan som det han är, en kille med allvarliga problem som begår övergrepp mot sina styvsyskon, en kille som behöver ha hjälp med dem problemen, att någon faktiskt tar tag i det, vilket TS verkar vilja och försöka göra.

    att utmåla händelserna som bagateller hjälper inte honom heller, ni som hackat så jävligt på TS, skulle ni faktiskt ha brytt er om pojken hade ni insett det också, att pojken behöver allvarlig hjälp.


    Tycker inte att ts verkar bry sig om pojken och vad han har för behov alls. Och det är väl bara soc som kan görs den bedömningen. Och de har, vad jag förstått, inte alls gjort bedömningen att det behövs någon "allvarlig hjälp".
  • Anonym (Oj)
    Ess skrev 2014-09-12 22:00:12 följande:

    Varför ska ts bry sig om pojken?

    Hon ska bry sig om sina egna barn, precis som hon gör. Hennes enda ansvar är att skydda sina barn från en person de mår dåligt av. 

    Pojkens behov ligger på hans föräldrar. 


    Hon borde bry sig därför att hon har valt att leva ihop med barnet och barnets pappa som en familj. Jag förstår att du tycker att man kan ta in ett barn i sitt hem och sedan inte alls engagera sig i det. Jag förstår inte ens hur det praktiskt är möjligt. Ska hämtningar på fritids alltid ligga på bioföräldern? Tvättar man familjens kläder ihop, diskar man var för sig eller hur ser det ut i din värld? Om barnet är ledset på natten och vill att man ska komma ska man då hänvisa till den andre föräldern? Om barnet visar en teckning som det gjort hänvisar man då till deras bioförälder?

    Sen förstår jag att du inte har någon närmare relation till dina bonusbarn. Det vore intressant att höra hur de beskriver dig. Med den kyla du beskriver dem så kan de inte hysa några varmare känslor för dig heller.
  • Anonym (Oj)
    Anonym (sign) skrev 2014-09-12 21:54:54 följande:

    Vilken obehaglig tråd detta är. Men är det på riktigt, hoppas inte det. Ju mer jag läser desto mer förfärlig framstår Ts.  Hoppas verkligen att hon inte är på riktigt. 


  • Anonym (Oj)
    Anonym (T) skrev 2014-09-12 22:13:13 följande:

    Övergrepp!?

    En fundering hur kan någon stoppa en tunga djupt ner i halsen på någon som sover?

    Anses detta som sexuellt övergrepp hade pojken varit intagen nu.

    Hade en granne som sexuellt förgrep sig på sin bio syster denne grabb var borta länge från familjen.

    Är det nu så att ts eller ts barn tsm med ts man och barn inte vill eller kan bearbeta detta så är det ju så att ts får skiljas.

    Din man TS kommer alltid vara pappa till detta barn.

    Föräldrar ska stötta,lyssna,hjälpa,älska sina barn. Inte vända barnet ryggen då det behöver hjälp.


    Absolut
  • Anonym (Oj)
    Anonym (X) skrev 2014-09-12 22:30:24 följande:

    flickan mådde dåligt av det, och var inte med på det. tycker det är rätt tydligt att det är ett övergrepp, ja.

    www.psykologiguiden.se/www/pages/&PSQ=353

    "Det finns flera saker som skiljer ett övergrepp från en handling som inte är ett övergrepp. Det viktigaste är förstås hur händelsen har upplevts. Har man som barn känt att man är maktlös mot någon som är större, starkare eller äldre, och har man upplevt det hela som obehagligt eller rent av smärtsamt. Ja, då handlar det nog om ett övergrepp. Har det dessutom förekommit hot eller våld, då råder det ingen tvekan om saken"


    Ja jag tycker inte det blir så mycket tydligare av det. Så pass mycket i gråzonen är det. Hot och våld har inte förekommit i samband med denna situation. Maktlöshet, ja möjligen med tanke på att hon sov. Men som jag har uppfattat det har inte det äldre barnet tvingat det yngre barnet till något. Han har slutat när hon visat sig vaken. Inte okej beteende men inte ett solklart övergrepp. Och definitivt inte ett sexuellt övergrepp.

    Det har inte framkommit så mycket om hur flickan mår nu. Hon får ont i magen när mamma pratar om det som hänt men det kan ju vara hela situationen som gör det. Hon mådde dåligt och var på väg in i en depression i vintras.
  • Anonym (Oj)
    Ess skrev 2014-09-12 22:45:16 följande:

    Jag förutsätter att föräldern klarar sina åtaganden gentemot barnet även som sambo. Vilket hade inneburit lämning och hämtning på förskola/fritids.

    När barnet är där så tar föräldern den största delen av hushållssysslorna och även matlagning.

    Om barnet är så litet att det är ledset på natten så förutsätter jag att föräldern går upp och ser till barnet, annars hade jag väckt honom.

    Det är inga bonusbarn, utan min mans barn x och y. 

    Jag vet inte vad det varit för intressant med det, när man inte klickar som personer så är det vanligtvis ömsesidigt. Jag har svårt att tänka mig att dom legat vakna på natten och saknat mig om jag och mannen gått skilda vägar.

    Hade dom gjort illa mina/våra barn så hade dom inte varit välkomna hit mer, milt uttryckt.


    Tycker bara att det är så så konstigt att vara fullständigt ointresserad av sin partners barn. De är väl en viktig del av hans liv eller?

    Aaaaa vad dum jag är!! Nu trillade poletten ner. De tycker ju naturligtvis jätteilla om dig och då måste du bete dig som att du inte bryr dig alls. Ditt hårda omdöme om dem är ju helt logiskt utifrån det. Vad ledsamt. Hoppas att dina barn tycker om dig i alla fall.
  • Anonym (Oj)
    Ess skrev 2014-09-12 22:56:17 följande:

    Jag undrar hur många av de vuxna kvinnor som skriver i tråden som hade accepterat att chefen klappade dem på rumpan när dom gick förbi.

    Eller om han gått in på deras hotellrum när dom sov och kört ner tungan i halsen på dem.

    Ingen utav de grejerna gör fysiskt ont, så då borde det va helt okej att göra så....?


    Det handlar ju inte om att det ska accepteras att någon gör så. Men för det första kan man inte jämföra en vuxen mans handlingar med ett barns. För det andra så, om min chef hade klappat mig i rumpan hade jag sagt till honom eller hans chef. Jag hade inte krävt att han inte fick vara i närheten av mig eller någon annan kvinna nånsin igen. Jag hade inte sett honom som en sexualförbrytare som bara har börjat sin karriär och i nästa vecka förmodligen kommer att våldta någon. Det handlar inte om att acceptera ett dumt beteende utan göra det som behövs utan hysteri.
  • Anonym (Oj)
    Anonym (Arg) skrev 2014-09-12 23:07:23 följande:

    Jag tycker det är rätt spektakulärt att vara upptagen med annat i många timmar och komMa in i tråden för att se spekulationer om vem jag är. Shit. Jag har lärt mig att inte falla för härskartekniker som tur är så jag tar inte så illa upp som vissa säkert önskar ;)


    Jag tänkte faktiskt på det för en stund sen. Det kanske känns för dig som författare kan beskriva att det känns när boken de skrivit blir film och de känner inte igen knappt något alls. Lite grundstommen till historien som stämmer bara. Och jag är nog en av de skyldiga här. Ber verkligen om ursäkt för det. Ibland vill jag bara fortsätta argumentera fast det är onödigt. Sorry.

    Dina senare inlägg verkar mer eftertänksamma, kanske är du inte lika arg längre. Hoppas att ni kan komma fram till en bra lösning för alla barnen och att det lugnar ner sig igen.
  • Anonym (Oj)
    Ess skrev 2014-09-12 23:16:57 följande:

    Så himla liten är inte en tolvåring. Dom vet vad dom sysslar med, och vad som är okej och inte.

    Dottern sa till ts och ts har agerat. Du slipper förhoppningsvis din chef i ditt hem och du kan sova lugnt om nätterna. Det kan ts dotter också nu, tack vare ts snabba respons.


    Enligt lagen är någon som är under 15 precis så liten. Är man under 15 så anses man inte kunna ta ansvar för sina sexuella handlingar. Det är därför det inte spelar någon roll vid sexuella övergrepp om den som var under 15 var med på det (om den andra var betydligt mycket äldre). Man är inte mogen att fatta såna beslut. Man vet helt enkelt inte vad man sysslar med. Det är ju också därför man blir straffmyndig först vid 15 års ålder. I det här fallet är ju barnet långt från 15 år.
  • Anonym (Oj)
    Ess skrev 2014-09-13 09:20:03 följande:

    Bara för att lagen säger att man inte är skyldig för sina handlingar så innebär det inte att personer under 15 är total blåsta och inte har en enda aning om vad dom sysslar med. Föräldrarna är skyldiga att se efter sina barn, och ansvara för deras handlingar.

    Sen kan man tycka vad man vill om barnets intellekt, med tanke på att dom redan på dagis börjar lära barnen "nej och sluta", och även att dessa ord innebär just exakt det de låter som.

    Man kan mycket väl polisanmäla ett 12 årigt barn, men påföljden blir naturligtvis inte fängelse eller nåt sånt, utan att soc går in och omplacerar barnet om det anses nödvändigt.


    Och i detta fallet så har soc inte tyckt att det är nödvändigt, hans syster behöver inte skyddas från honom. Då hade de ju omplacerat honom eller hur?
  • Anonym (Oj)
    sextiotalist skrev 2014-09-13 10:32:57 följande:

    De ser nog att det är tryggare för samtliga att han är hemma hos sin mamma, eftersom hon inte verkar sopa det under mattan.

    Men skulle det hända hans syster något, då blir det nog andra beslut.

    Det har hänt att barn blivit omplacerade för att de är en fara för sina syskon. 


    Jag fattar nog inte riktigt. De tycker att det är tryggare hos mamma eftersom hon inte sopar det under mattan. Är det inte precis det ts anklagar henne för att göra?

    Jag tror att de gjort bedömningen att det inte är någon fara att ha honom runt syskonen därför får han vara hos mamma samtidigt som systern.
  • Anonym (Oj)
    sextiotalist skrev 2014-09-13 11:50:24 följande:

    det är pappan som sopar det under mattan som jag förstod, mamman var, vad jag läst det till, oroad över detta


    Det har varit väldigt motstridiga uppgifter kring detta. Det räcker att läsa trådstarten så fattar man att mamma har en annan syn på detta än vad ts har.
  • Anonym (Oj)
    Anonym (Usch!) skrev 2014-09-13 13:29:29 följande:

    soc tyckte ju att ts gjort rätt som separerat barnen. det står klart och tydligt i ts inlägg men du kanske missat dom? dessutom tycks du ha missat att pojkens biomamma är orolig för sin dotters säkerhet i närheten av sonen så det är inte bara ts som drar öronen åt sig utan även mamman som fött fram honom. det om ngt borde ju klargöra att pojken inte är som alla andra.


    Jo jag läser. Men så länge soc säger att det är okej att barnet är hos sin mamma där det finns en syster så tänker jag att deras bedömning är att han inte är farlig. Att sedan ts berättar för soc att hon ordnat det så att pojken inte får träffa sina styvsyskon som bor hos dem, vad ska soc ha för åsikt om det? Det är okej för soc att barnen inte träffas men det hade varit okej om de gjorde det också, eftersom han tydligen är ofarlig för systern på den sidan. De kan väl inte värdera flickornas säkerhet olika?

    När det gäller biomammans ev oro har det varit så motsägelsefullt att det inte går att reda i. Ts säger något och sen är det inte alls så.
  • Anonym (Oj)
    Ess skrev 2014-09-13 15:52:37 följande:

    Håller med dig i det du skriver.

    Dom kanske tror att pojken vill bli läkare inom "öron, näsa, hals"...................

    Det är därför dom beundrar hans intiativförmåga.


    Var är det någon som har beundrat hans initiativförmåga?
  • Anonym (Oj)
    Nixe skrev 2014-09-13 14:05:41 följande:

    Men jisses. Vet inte folk att även barn är sexuella varelser? Tror verkligen så många här att barn är helt avsexualiserade innan puberteten? Har ni verkligen ALDRIG stött på onanerande småbarn? När jag var 12-13 var det faktiskt ett flertal i vår klass som hade pojk och flickvänner som de grovhånglade med och även hade sex med. Vi läste tidningar som "okej" och "frida" med fler och läste om sex och kroppar varje vecka och det var jättespännade. Killarna försökte garanterat inte kika in i våra duschar "för att de var nyfikna på kroppen på ett helt avsexualiserat sätt" och när jag var tolv hade jag för övrigt både bröst och mens (vilket den större majoriteten tjejer i klassen hade). Nog för att vi verkligen inte var att anse som mogna eller ens i närheten av vuxna i våra tankesätt men sexuella var vi hela bunten. Jag vet att vi lekte lite förbjudna lekar ännu tidigare när vi var typ 7-9 år och detta anses vara helt normalt.

    Hur kommer det sig att denna pojke förutsätts vara helt asexuell till skillnad från de allra allra flesta andra barnen i hans ålder? Varför i hela friden tror man att han smyger in till en sovande flicka och tungkysser henne mot hennes vilja "för att han vill utforska munnar" sådär lite i allmänhet typ? Jag tror att vi har en heeel del föräldrar här inne som tror att deras barn är som små nunnor och munkar tills de fyller 15 som borde få lite mer korrekt information av en barnpsykolog och av pegagoger för detta är ju tamigfan skrämmande! Hur stora skygglappar kan man pressa in i ögonen egentligen? Vad är det som gör er så otroligt tappade och naiva? Är det läskigt att barn också har en sexualitet tidigt och att de utforskar njutning så tidigt som i blöjåldern? Gör detta era barn mindre oskyldiga på ngt sätt?

    Jag fattar verkligen inte. Detta är ju otroligt basic kunskap om barn och ungdomar?


    Det är väl klart att barn också har en sexualitet. Vi föds med det. Men barns sexualitet ser helt annorlunda ut än en vuxen människas. Till exempel gör en vuxen människa som onanerar på ett annat sätt än vad ett barn gör. Båda är helt normalt. Barns sexualitet är mer utforskande. De är nyfikna på könsorgan både sina egna och motsatt kön. De kan vara nyfikna och ta på varandra. Detta är ett barns sexualitet. Det betyder inte att de skulle försöka tillfredsställa varandra på ett vuxet sätt. De undersöker. Det som är farligt är när man tar barnets sexualitet och gör det till en vuxen människas sexualitet. Och ja man är barn när man är tolv år, även om man har fått mens. Dessutom kommer pojkar senare i puberteten än vad flickor gör.
Svar på tråden Min styvson antastade min dotter.