Om vi förlovar oss så gör vi det för din skull

Ja, varför vill du förlova dig? Hittar du svaret på det kan du ju berätta för honom.

Jag är också en av dom som inte riktigt ser poängen.

varför vill du förlova dig då? om du har svårt att svara på frågan så är de nog bra att vänta och tänka efter. jag vet inte varför man ska förlova sig heller, känns väldigt onödigt, de och giftemål förstår jag inte alls, visst kan vara kul med en in fest och så men de kan man göra utan giftemål med.

Alla ser inte meningen med att gifta/förlova sig helt enkelt. Alla vill inte vilket jag kan förstå även om jag är själv är gift och ville gifta mig.

Men du kan ju svara på varför du just DU vill gifta dig när han frågar, det är väl inte så svårt?

Alla tror eller förstår inte vitsen med att förlova sig eller gifta sig. Vi är förlovade men jag förstår heller inte vitsen om jag tänker efter. För en ring gör ju inte att vi magiskt är mer "ihop" än innan. Giftemål kan ju vara bra byråkratiskt sett. Sen är det ju mysigt att vara förlovad och att gifta sig!

Jag vill ju förlova mig för att jag älskar honom och vill spendera mitt liv med honom. Ett giftemål är , för mig, ett sätt att visa det.

Jag förstår absolut att man inte förstår poängen med det och kan tycka att det är onödigt, har själv tänkt i de banorna. Men då är det väl bättre att inte förlova sig alls och kanske tala om det för sin partner än att sympati-gifta sig med någon? :P

men de gör han väl "jag fattar inte riktigt grejen med förlovning och giftemål , det är totalt ointressant, om vi förlovar oss är det ju för din skull" 

där berättar han ju vad han känner och tycker om giftemål, men är beredd att göra de för din skull om du vill.

Ja absolut, nu gör han det. Månader efter han började sätta det i rullning , blev nog bara paff i och med att jag trodde han ville det precis som jag. :)

Juridiskt sett så gör det ingen skillnad. Ni ringmärker bara varann egentligen men folk har ingen respekt för det längre ändå. Bättre att inte ha ring på fingret än med egentligen. Ingen vill ha en singel verkar det som.

Men juridiskt sett är giftemål det optimala om man bara har gemensamma barn och inga barn sedan innan.

alla förlovar sig och gifter sig av massa olika orsaker. Och inget är mer rätt än något annat. 

Ingen är mer lycklig än någon annan bara för att man har en annan orsak än ett annat par. 

Dom som gifter sig "bara" av juridiska skäl och inte lägger nån romantisk vikt vid det är ju inte mindre lycklig än dom som gifter sig av ren o galen kärlek.   Det funkar ju inte rikgit så. 

Antingen vill man förlova sig/gifta sig eller så vill man det inte.  Han har sagt ja. 

och större kärleksförklaring kan du väl inte få - han vill ju förlova sig med dig och han gör det för din skull.  Det är ju romantik i kvadrat. 

själv är jag gift för andra gången (och då förlovad för andra gången) min man är med mig förlovad för 4:e gången.  Det kändes lite sådär för mig för jag ville ju vara DEN tjejen , den där enda som fick ringen .  Men nu var jag inte det, men jag blev hans allra första fru och nu när vi är gifta så inser jag ju att det ligger ju ingen värdering i själva antalet förhållanden utan här och nu är det VI och vi väljer att starta ett liv tillsammans.    DET är det viktiga. 

Samma för er- ni väntar barn och ni har gemensamt kommit fram till att ni vill förlova er.  Behöver du mer skäl till en förlovning än att stå enad som ett NI/VI?  

Förstår helt vad du menar och håller med! :)

Grejen är nog den att det känns som att jag på något vis tvingat honom in i dethär förlovningstrasslet för att vara snäll. Jag vill ju att han ska vilja förlova sig för att han också vill visa att han vill leva sitt liv med mig, inte för att han gör mig en tjänst. Men jag antar att allt inte kan vara optimalt och helt enligt mina önskningar haha!