septemberbarn 2014
En fortsättningstråd för oss som hade BF i september som nu fått våra små. Ventilera och diskutera småbarnslivet!
-
-
Svar på tråden septemberbarn 2014
-
Här blir det INGA syskon :D Det räcker gott och väl med ett barn. Även om det enligt "normen" verkar lika onormalt som att inte ha nåt alls.BjörkW skrev 2015-01-04 07:03:55 följande:Har också sett det och tänkte först "Nej det kan inte stämma!" men jo, det är ett år sen! Nu på tisdag är det exakt ett år sen vi fick plus och sonen är över 3 månader!! För ett år sen var vi så lyckligt ovetande om vad som väntade oss.
Jag vet inte om det är hormoner, men jag vill börja jobba på ett syskon ganska snart. När jag nämde det för sambon får jag till svar att HAN inte orkar en graviditet till. Jag hade svåra foglossningar från v 10 och spydde hela graviditeten. Klart jag är rädd för att det ska bli lika (eller värre?) men nu är vi berädda på ett annat sätt. Var jag, min smärta och hormoner så hemska? Haha...
Hur tänker ni (och era partner) kring syskon? -
Jag är endabarn och älskade det. Visst kan det vara fantastiskt med syskon och jag älskar min sambos stora familj, men jag trivdes i min lilla familj där jag alltid var så sedd och kände mig så kompetent och betydelsefull.Bebislängt skrev 2015-01-04 10:13:05 följande:Här blir det INGA syskon :D Det räcker gott och väl med ett barn. Även om det enligt "normen" verkar lika onormalt som att inte ha nåt alls.
Vad gäller syskon så vill jag hemskt gärna börja försöka snart men vågar inte ens nämna det för min man eftersom han, som du BjörkW, tycker att min graviditet var mycket jobbigare än jag.
Dessutom är jag rädd att jag längtar mer efter graviditet och förlossning än efter att ha två små små barn samtidigt. Men hela min kropp vill. Är väldigt avis på alla dessa gravida i min närhet och i september 15-tråden :) -
Här blir set inga fler barn om vi inte får nå infall om typ 6 år :) det räcker gott och väl med twinsen och lillasyster. Pojkarna är fyra år nu och gör inge annat än att bråka (känns det som iaf) och de gör mig gråhårig i förtid så för att orka med ev barnbarn borde vi verkligen sätta stopp! Vi är överens att inte skaffa fler barn så det är skönt att vara överens. Just nu känns de som det är det enda vi faktiskt kommer överens om ;)BjörkW skrev 2015-01-04 07:03:55 följande:
Har också sett det och tänkte först "Nej det kan inte stämma!" men jo, det är ett år sen! Nu på tisdag är det exakt ett år sen vi fick plus och sonen är över 3 månader!! För ett år sen var vi så lyckligt ovetande om vad som väntade oss.
Jag vet inte om det är hormoner, men jag vill börja jobba på ett syskon ganska snart. När jag nämde det för sambon får jag till svar att HAN inte orkar en graviditet till. Jag hade svåra foglossningar från v 10 och spydde hela graviditeten. Klart jag är rädd för att det ska bli lika (eller värre?) men nu är vi berädda på ett annat sätt. Var jag, min smärta och hormoner så hemska? Haha...
Hur tänker ni (och era partner) kring syskon?
-
Vad skönt det är att höra sånt!Emmask skrev 2015-01-04 15:40:26 följande:Jag är endabarn och älskade det. Visst kan det vara fantastiskt med syskon och jag älskar min sambos stora familj, men jag trivdes i min lilla familj där jag alltid var så sedd och kände mig så kompetent och betydelsefull.
Vad gäller syskon så vill jag hemskt gärna börja försöka snart men vågar inte ens nämna det för min man eftersom han, som du BjörkW, tycker att min graviditet var mycket jobbigare än jag.
Dessutom är jag rädd att jag längtar mer efter graviditet och förlossning än efter att ha två små små barn samtidigt. Men hela min kropp vill. Är väldigt avis på alla dessa gravida i min närhet och i september 15-tråden :)
Jag skulle förövrigt gärna vara gravid igen, en till förlossning och den första månaden med bebis nu på en gång men så ska dom ju bli större också. Hade vi varit yngre hade vi nog skaffat ett syskon om typ fem år men jag vill inte ha barn för tätt och jag tycker att vi är för gamla för att vänta så länge. Då lägger jag hellre all min energi på den lille sötisen jag har :) -
Vi tänker mest ekonomiskt (tråkigt nog).. Jag vill helst skaffa ett till syskon inom 1 år och 9 månader (är det väl?!) för att få behålla mitt SGI..Hoppade in och jobbade 100% innan jag blev FL, har egentligen endast en 80% tjänst.. Alltså kommer jag få lägre FP om vi väntar längre än så... Men får se.. Beror lite på hur lilleman blir när han blir lite äldreBjörkW skrev 2015-01-04 07:03:55 följande:Har också sett det och tänkte först "Nej det kan inte stämma!" men jo, det är ett år sen! Nu på tisdag är det exakt ett år sen vi fick plus och sonen är över 3 månader!! För ett år sen var vi så lyckligt ovetande om vad som väntade oss.
Jag vet inte om det är hormoner, men jag vill börja jobba på ett syskon ganska snart. När jag nämde det för sambon får jag till svar att HAN inte orkar en graviditet till. Jag hade svåra foglossningar från v 10 och spydde hela graviditeten. Klart jag är rädd för att det ska bli lika (eller värre?) men nu är vi berädda på ett annat sätt. Var jag, min smärta och hormoner så hemska? Haha...
Hur tänker ni (och era partner) kring syskon?
-
jag vill ha ett barn till om ungefär 4 år.
-
Nostalgitripp! På torsdag är det exakt ett år sedan jag plussade. Vår tjej är "tillverkad" på julafton eller juldagen. Made in Italy brukar jag säga då vi var hos svärföräldrarna i Italien över jul.
Bebislängt skrev 2015-01-04 10:13:05 följande:Här blir det INGA syskon :D Det räcker gott och väl med ett barn. Även om det enligt "normen" verkar lika onormalt som att inte ha nåt alls.Bebislängt skrev 2015-01-04 18:42:25 följande:Vad skönt det är att höra sånt!
Jag skulle förövrigt gärna vara gravid igen, en till förlossning och den första månaden med bebis nu på en gång men så ska dom ju bli större också. Hade vi varit yngre hade vi nog skaffat ett syskon om typ fem år men jag vill inte ha barn för tätt och jag tycker att vi är för gamla för att vänta så länge. Då lägger jag hellre all min energi på den lille sötisen jag har :)
Känner precis likadant. Visst ändrar man sig kanske om några år men troligen blir det inga fler barn. Jag blir 34 (på tisdag faktiskt) och mannen 39 i år så det känns som om vi är för gamla för fler barn. Jag vill ha absolut minst 3 år mellan barnen. Lilltjejen har en kusin som är 2,5 år äldre och till sommaren kommer det en till kusin. Dem kommer hon förhoppningsvis ha mycket kontakt med då jag avgudar min systerson och min syster avgudar sin systerdotter.
Jag tycker att man ska "skaffa" fler barn när man själv känner för det, men det var ganska intressant att läsa detta:
"Alla storasyskon är präglade av detronisering, det vill säga att bli avsatta från tronen av ett yngre syskon. Den upplevelsen sätter djupa spår i barnets upplevelse av världen. ? Redan när babyn är i magen får mamma mindre ork för sitt nuvarande barn. Upp till tre års ålder behöver man mycket av föräldrarnas stöd och tid för att klara av sin utveckling. Det bästa för barnet är att inte få syskon alltför tätt, säger Elisabeth Schönbeck. Tyvärr går trenden åt motsatt håll. Pseudotvillingar kallas syskon med mindre än 1,5 år emellan (för två bröder kan effekten sträcka sig upp till 2,5 år på grund av den hårdare konkurrensen mellan pojkar). När syskonen är så nära varandra i ålder uppstår ofta en stor konkurrenssituation, eftersom föräldrarna inte har tid att ge både det de behöver. Om föräldrarna tar sig för lite tid blir pseudotvillingarna lätt mycket beroende av varandra istället. De kan då i vuxen ålder få svårt att byta ut varandra mot en partner."
www.barnfamiljen.com/templates/article.asp
Den här artikeln har inget med mitt beslut om fler barn eller ålder mellan barnen att göra, jag vill helst bara slippa ha en syskonvagn... Det var som sagt rätt intressant att läsa. -
Jag vill inte ha barn tätt av flera anledningar med detta är faktiskt en. Så vill jag inte ha flera blöjbarn. Dessutom tror jag generellt att det är lättare att ha en femåring och en bebis än en trotsig tvååring och en bebis :Dlinnéa001 skrev 2015-01-04 21:54:02 följande:
Nostalgitripp! På torsdag är det exakt ett år sedan jag plussade. Vår tjej är "tillverkad" på julafton eller juldagen. Made in Italy brukar jag säga då vi var hos svärföräldrarna i Italien över jul.
Bebislängt skrev 2015-01-04 18:42:25 följande:Vad skönt det är att höra sånt!
Jag skulle förövrigt gärna vara gravid igen, en till förlossning och den första månaden med bebis nu på en gång men så ska dom ju bli större också. Hade vi varit yngre hade vi nog skaffat ett syskon om typ fem år men jag vill inte ha barn för tätt och jag tycker att vi är för gamla för att vänta så länge. Då lägger jag hellre all min energi på den lille sötisen jag har :)
Känner precis likadant. Visst ändrar man sig kanske om några år men troligen blir det inga fler barn. Jag blir 34 (på tisdag faktiskt) och mannen 39 i år så det känns som om vi är för gamla för fler barn. Jag vill ha absolut minst 3 år mellan barnen. Lilltjejen har en kusin som är 2,5 år äldre och till sommaren kommer det en till kusin. Dem kommer hon förhoppningsvis ha mycket kontakt med då jag avgudar min systerson och min syster avgudar sin systerdotter.
Jag tycker att man ska "skaffa" fler barn när man själv känner för det, men det var ganska intressant att läsa detta:
"Alla storasyskon är präglade av detronisering, det vill säga att bli avsatta från tronen av ett yngre syskon. Den upplevelsen sätter djupa spår i barnets upplevelse av världen. ? Redan när babyn är i magen får mamma mindre ork för sitt nuvarande barn. Upp till tre års ålder behöver man mycket av föräldrarnas stöd och tid för att klara av sin utveckling. Det bästa för barnet är att inte få syskon alltför tätt, säger Elisabeth Schönbeck. Tyvärr går trenden åt motsatt håll. Pseudotvillingar kallas syskon med mindre än 1,5 år emellan (för två bröder kan effekten sträcka sig upp till 2,5 år på grund av den hårdare konkurrensen mellan pojkar). När syskonen är så nära varandra i ålder uppstår ofta en stor konkurrenssituation, eftersom föräldrarna inte har tid att ge både det de behöver. Om föräldrarna tar sig för lite tid blir pseudotvillingarna lätt mycket beroende av varandra istället. De kan då i vuxen ålder få svårt att byta ut varandra mot en partner."
www.barnfamiljen.com/templates/article.asp
Den här artikeln har inget med mitt beslut om fler barn eller ålder mellan barnen att göra, jag vill helst bara slippa ha en syskonvagn... Det var som sagt rätt intressant att läsa.
Vi är typ lika gamla :) Och skulle vi vänta fem år skulle vi vara 39 och 45. Och 50 och 56 när barnet är typ tio. Och orka hantera en tonåring när man är 60. Nä, då räcker det med en ;) -
Och med "man" menar jag "jag". Det finns ju dom som orkar och jag lägger absolut ingen värdering i att skaffa barn vid fyrtio/fyrtiofem. Men jag själv skulle aldrig orka. :)
-
Här blir det inga fler barn! Men så är Tilde nummer fyra i syskonskaran också. Hon är iof ett sladdbarn då syskonen är 15, 13 och 9, så hon blir lite som ett ensambarn ändå. Det är dock min mans första barn och han skulle nog vilja ha ett till. Men vi inser båda två att vi ska räcka till för de fyra som finns redan och vi blir ju inte yngre. Jag blir 36 i år och han 42. Och, som sagt, tonåringar är inte att leka med så man vill ju ha lite ork kvar tills dess den här lilla skruttan kommer dit.