BF Juni 2015

Här är det lite huvudbry för tillfället. Jobbar som fritidspedagog med en fantastisk 1:a. Några föräldrar misstänker redan att jag är gravid då jag inte kunnat dölja det. Huvudbryet är att jag hade tänkt vänta med att berätta för eleverna till efter ultraljudet den 12/1, men ofta händer det ofrivilligt från barnen att man får knän och slag på magen eller att man får ett huvud i magen när de har bråttom fram och ska kramas. Några barn har redan frågat om jag har en bebis i magen, men då har jag nekat. Är i vecka 15 nu.

Hur hade ni gjort? Hade ni berättat eller väntat?

Är de någon här som har addat mig på facebook? När ni gör de för att bli tilllagda i gruppen så måste ni skriva antingen här eller ett meddelande så ja vet att ja ska lägga till er å godkänna vänförfrågan.

Jasså 13:e, de missade jag.. samma datum som mig med då, kul! ????

Hej allihop! Kul att det går framåt eller hur?! Tycker tiden fullkomligt  flyger fram, och nu är det redan tre månader sen jag plussade!! Snart har halva tiden gått och det börjar sjunka in mer och mer även om det fortfarande känns lite overkligt, och jag vet inte om vi riktigt har greppat att vi faktiskt med stor sannolikhet kommer att ha en liten bebis till sommaren....

Är det någon som känner av fosterrörelser?? Går in i v 18 imorgon och tycker mig förnimma ett svagt fladder då och då de senaste dagarna. Det är ju jättesvårt att veta om det är bebis eller om det bara är tarmarna som bråkar, men det känns ändå annorlunda än det vanliga "kurret". Det är inget man skulle tänka på om man inte letade specifikt efter det och det märks inte ens av varje dag. Undrar om det kan vara bebis...? Hoppas på det =) 

Har inte handlat en enda liten pryl än.. Är i vecka 17. Känner ingen stress än, vi kommer gå och handla något klädesplagg efter vi varit på rul för att fira :)

Har ju hela våren på sig sen :) sen är vi även i flyttankar så vill ju inte köpa på sig massa för att flytta ännu mera grejer ;)

Vi väntar en son!!<3 lyckan är obeskrivlig!

Jag tror det är mest vanligt att man inte uttalar sista e:et i Elise. Jag tror man antar att det går under samma regler som exempelvis mitt namn, Emilie. Visserligen har jag fått höra "Emiiiliie" ett par gånger, med alla bokstäver uttalade, men det beror nog på att jag stavar lite annorlunda. Jag tror inte någon svensk skulle få för sig att uttala sista e:et i Emelie. Gällande Elise är ju det den vanliga stavningen. Elis blir ju mansnamnet där betoningen ligger på 'E' istället för på 'i' som i Elise.

Tack allihopa! Så jäkla overkligt, har lite svårt att ta in det....jag som äntligen började fatta att vi skulle bli föräldrar till sommaren och nu detta. Nu är det bara att försöka skrapa ihop spillrorna och komma tillbaka starkare, med nya tag. Hoppas verkligen att allt går väl för er i era graviditeter

Har kikat igenom tråden och ser att ni pratar om magstorlek :) Jag väntar iof mitt andra barn men har haft mage ett bra tag nu. Är i v18+3. Första barnet dröjde det länge innan magen kom. Har iof problem med ibs mage så det kan mkt väl vara svullna tarmar det mesta också...

Idag var första gången jag såg sparkarna/puffarna utanpå magen och igår kände mannen första sparken :) Det är ju lika magiskt varje gång. Fantastiskt att man får uppleva detta en gång till! 

Imorgon är det dags för RUL och jag är jättespänd. Har känts som en lång väntan hit trots att jag ändå gjorde kub i v 11+4. Hoppas att de kan se vilket kön det är denna gång. Vet att det inte är säkert de kan se det så här tidigt...Men jag hoppas :)

Ni som hade många år mellan syskonen hur har ni upplevt kommentarer från omgivningen? Som jag skrivit innan kommer dottern vara 7 1/2 år när bebisen kommer och jag har nästan bara fått negativa kommentarer från jobbarkompisar osv om ålderskillnaden. Allt till att de inte kommer ha någon som helst nytta av varandra till att den stora bara kommer tycka det är tråkigt och vi nu kommer ha två ensambarn och inte "syskon"...Vet snart inte vad jag ska svara...Får dessa kommentarer ofta!! Allt från när vi pratar om semester osv att "ja nu blir det inte lätt för er...hur ska ni kunna planera in så att båda barnen får roligt". 

Det känns trist eftersom jag inte alls tror att det kommer bli så eftersom storasyster är otroligt glad för sitt kommande syskon och dessutom är en väldigt omtänksam och omhändertagande människa. Kan inte se att hon inte skulle tycka om den lilla även i framtiden. Visst kanske det är några år som de inte har fullt så stor nytta av varandra men visst får man väl ändå något slags kärleksband med sitt syskon oavsett ålder?

Blir så less på människor som slänger ur sig kommentarer så fort man inte följer "mallen" över hur livet ska te sig.

Såå då har jag fått klaga av mig lite också ;) Hoppas ni mår bra alla mamas!