BF Juni 2015

Känner igen känslan, är ju verkligen så svårt att veta när det är normal molvärk för att det växer där inne och när det är tecken på nåt annat. När jag fick mf senast tyckte jag ändå att känslan var annorlunda, mer som hugg liksom, och dessutom fick jag blödning i samband med värken. Det är säkert bara graviditets-molvärk som du känner.

Var på VUL idag och allt såg bra ut. En sån lycka<3 dagarna stämde exakt och jag ska även få komma tillbaka i v.14 om 6 veckor för återkontroll. Ingen speciell anledning utan bara för att kolla att allt fortsätter som det ska. :)

Ringde ju till Janos som inte gjorde tidiga VUL enligt dom. Ringde ju dit för att jag trodde gynmottagningen skulle tvärvägra men när jag väl ringde gyn fick jag ett jättetrevligt mottagande och självklart skulle jag få komma in om jag ville kontrollera så att allt går bra denna gång, fick tid två dagar senare. Mötte idag en väldigt trevlig läkare som förklarade och visare hela området med livmoder, äggstockar osv. Visade och förklarade hur gulkroppen fungerar, den såg bra ut vilket tyder på att den gör sitt jobb:) Så om några veckor ska jag tillbaka för att kontrollera gulkroppen igen och att moderkakan tagit över näringstillförseln. Så förstod jag det som i alla fall :)

Hahah ja men det var en liten liten prick som syntes bara. Han zoomade inte in så värst mycket. På min son fick vi en jättefin och nära bild i vecka 8, men den här ville inte alls vara med^^

Det var ett litet hjärta som slog och det är allt som betyder något just nu. Känns helt galet att vi har kommit så långt nu. Det här ska gå vägen<3 äntligen börjar det gå upp för mig att vi faktiskt lyckats bli gravida. När jag berättade för mamma häromdagen kändes det som att jag ljög lite för henne. Men nu vet jag ju att det lever något där :)

Hm, knepigt... Enligt mina blodvärden har jag för lite järn, men jag kan inte ta järntillskott då jag redan har så mycket problem med förstoppning :(

Samma här, men det behöver ju absolut inte betyda något. Känner du dig helt ogravid?

Värsta beskedet på RUL. Bebisen saknar skallben och det är bara att avbryta och sätta igång aborten. I v 20!! Känner mig mest chockad nu, men jag fixar det här!!

Hej alla godingar 
Ville bara dela min otroligt kaotiska situation som visade sig bli alldeles underbar..

Träffa pappan till barnet straxt efter det tog slut med mitt ex efter 2.5år. Blev pang förtjust och vips så blev jag gravid efter några veckor. (mitt i att jag kämpade för att få köpa ut huset vi ägde ihop, banker, behöver jag säga mer?!) Han har 2 barn och vill absolut inte ha ett till, just nu, kanske om några månder (dummaste kommentaren någonsin tror jag) 
Kortfattat så blev jag efter jobbigaste veckorna i mitt liv, innan jag tog beslutet, dumpad mitt i smeten, alldeles själv och rådvill...
Men i dec började jag träffa en suuuuperfin kille som accepterar att jag är gravid och får mig att må superbra  Man vet aldrig vad framtiden har att erbjuda men just nu strålar jag och är superlycklig 

Jag sms all fakta som har med henne i magen (yes, det är en flicka)  att göra till "pappan", men i mina ögon försvinner han mer och mer, han är biologisk pappa, visst, men om allt går som jag hoppas, inte så mycket mer..
Att vara pappa har inte med blodsband att göra, utan om man finns där och att man faktiskt ÄR en pappa.

Annars har jag haft tur i graviditeten, är i v 24 nu och mer än halvvägs, trots moderkaka framåt så känner jag henne nått galet mycket. När jag vart på ul trodde hon som utförde det att jag hade en blivande gymnast i magen. 
Mådde illa första 6-7 v, annars mått förvånandsvärt bra. Först nu har jag gått ner på halvtid trots tungt fysiskt arbete som undersköterska på ett äldreboende.

Köpt dom mesta stora saker till henne, barnet, min dotter (fortfarande konstigt att säga det) och ska snart börja måla om i det som ska bli barnrummet. Inga mamma kläder ännu men börjar bli dags för byxor iallafall.. *phu* 

Så slutorden måste nog bli, snart vår, känslorna på topp, löjligt nykär, hon sprattlar värre än värst i magen, äger mitt eget hus, fast jobb som jag älskar, körkort och bil och underbara människor runt mig  Ibland kanske det faktiskt händer?! 

Stor kram på er alla där ute