Om din sambo bjuder in sina vänner på middag?

- sambon får handla/planera själv men kan få lite förslag

- han bjöd på färdigkryddad baconinlindad fläskfilé, pås pommes, grillade tomater, paprika och champinjoner och färdigköpt sås.

- mat serverades medblandade tallrikar och glas

Jag är glad och låter honom göra på sitt sätt, det är ju han spm bjuder

- jag hade köpt kött/ fisk och kryddat själv, gjort pommes på potatis( men troligen gjort ngt annat), mixat egen sås och så vidare. Jag hade dukat enhetligt och bjudit på fördrink/ hemvisning.

Har vänner där en bjuder in med frun får ordna allt från handling till tillagning och ja, båda arbetar heltid.

Fy vad jag känner mig tragisk när jag tänker efter. För det har knappt hänt. Antingen är det våra gemensamma vänner, och då är det jag som fixar med maten, eller så har någon av hans vänner bara råkat trilla in vid middagsdags, och då har vi helt enkelt ställt fram en tallrik till.

*Han handlar och förbereder
*Vegetariskt, långkok eller chili
*Dukar som vanligt
*Nej

Maken bjuder oftast på vilt. Vildsvin är en hit :) Vi odlar, föder upp och jagar själv så några större inköp behövs knappast men det lilla som behövs köper väl den som har vägarna förbi affären. Vi brukar ringa hem och höra om något behövs,oavsett vem som lagar mat eller har bestämt att det kommer gäster.

Maken marinerar vildsvinet och grillar oftast. Sedan serverar han grönsaker efter säsong och potatis ( hasselback, klyftpotatis eller liknande) och nån beasås. Desserten blir ganska enkel.

Han dukar i matsalsrummet med den rökfärgade rhapsody serien som är hans stora favorit.

Jag bjuder på rådjursstek som är min specialité ;) gärna med ugnsrostade grönsaker. Eller om jaktlyckan varit god, älggryta med ris :D

Jag lägger nog större vikt vid vinet än min make och så är jag gladare för olika desserter och lägger gärna mer tid vid dessa. Min make gör aldrig förrätt men det gör gärna jag.

Men gemensamma vänner är väl bra och att kunna ställa fram en extra tallrik är ju perfekt, även om det då inte är en planerad middgsbjudning. Då får skicka över ansvaret nästa gång det bjuds på mat:D

Låter mumsigt att komma på middag hos er och annorlunda med vilt, som sällan serveras här. Mamma brukar bjuda på vilt ibland. Vilken strukturerad make du har;).

Maken skulle väl bjuda på köpespizza direkt ur kartongen :D

vi diskuterar hembjudningar gemensamt och klurar ut vad vi vill bjuda på för mat. Alla vänner är gemensamma vänner. Så är det bara. 

Jag lagar maten, och det gör jag så gärna (är iprincip hemmafru, jag som valt det, vill jag jobba så skaffar jag mig ett jobb). 

Oftast blir det någon köttbit, vi har tillgång till hemslaktat nötkött och ibland även älg. Till köttet serveras lite olika, ibland bara pommes, annars klyftpotatis och en grönsallad, eller om vi gör pulled beef så blir det bröd och grönsaker och coleslaw till. Eller så gör jag en köttgryta, då blir det mandelpotatis till. 

Får vi spontana gäster så ställer vi fram extra tallrikar och så trollar jag ihop maten så den räcker till alla. köttfärssåsen drygas ut med rotsaker eller bönor, fisken blir en gryta o.s.v.. 

Dukar gör vi så enhetligt som möjligt. Vi har lite blandat porslin, men allt matchar med varandra, så det ser inte helt galet ut ändå :) 

Serverar så gott som aldrig alkohol till maten. Möjligtvis att maken ställer fram någon finare ölsort till gäster som uppskattar sådant. 
Ingen av oss är vindrickare, så det har vi aldrig hemma :) 

Vi umgås givetvis med varandras vänner eller alla samtidigt, men med två små barn blir det inte så ofta tyvärr, detta gör att jag kanske månar lite extra om att få umgås lite med "mina" vänner.

Köppizza behöver inte vara så dumt det heller!

Min man är inte sådär superbra på att bjuda in folk till middag någonsin. Inte ens på fika. Det händer såklart att hans vänner kommer och fikar och är här när vi ska äta och äter då med oss.
Men att planera att bjuda in. Nej, det händer inte. Dom går alltid ut och äter.

Men om det skulle hänt hade han planerat allt in i minsta detalj, handlat, fixat, dukat fint osv.

Om min sambo bjuder hem sina vänner så tar jag barnen och åker hem till mina föräldrar.

Om han bjuder dit gemensamma vänner så sköter jag dukning och han alt annat.

Det stora problemet är när jag bjuder hem gemensamma vänner som mest är mina vänner. Typ grannar som jag lärt känna och som vi umgås med men mest på mitt inititativ. Eftersom att han är mycket bättre än mig på att laga mat så känns det inte som att min mat riktigt duger att bjuda på då och då blir jag beroende av hans välvilja att handla och laga mat vilket gör att jag inte riktigt vågar bjuda hem folk så mycket som jagegentligen skulle vilja.

Men gillar sambon inte att bjuda på middag och det gör väl inget om du inte är lika bra? Känns det obekvämt så skoja till det lite tills du känner att det inte spelar roll, det viktigaste är ju umgänget kan jag tycka. Vi har tyvärr matgäster alldeles för sällan men det beror mest på att de vi umgås med är så utspridda:/.

Jag handlar/förbereder.
Väldigt olika
Jag dukar upp med lite finare porslin och sen serverar jag gästerna
Nej det tror jag inte

Oavsett vem som bjuder in sina vänner så hjälps vi båda till med både inhandling, matlagning och dukning! (Eller mest han som lagar mat för att han är så himla duktig på det, och jag hjälper till samt dukar för det tycker jag är kul). 

Det blir mest parmiddagar här, både med mina vänner och med hans vänner och då är båda med!

Skulle han vilja ha en grabbkväll så blir det ju inte riktigt "bjuda in på middag" utan tv-spel och snacks typ och då hittar jag på nåt annat om de vill vara ifred, ex går ut med mina tjejkompisar :)

När jag försöker planera och ta hand om matlagningen så blir det bara att han tar över och eftersom att jag vet att det blir på det sättet så får jag dåligt samvete om jag bjuder när han inte orkar fixa. Och min mat duger egentligen alldeles utmärkt. Det är väl mest att jag vet att den inte riktigt duger till honom och då blir inte jag riktigt nöjd heller.

Jag kan inte påminna mig om att någon av oss någon gång bjudit in "sina" vänner. Vi umgås gemensamt med våra vänner.

Förvisso ställer vi ibland till med bjudningar av varierande grad av sofistikation, men vi har inga fasta roller som dikterar vem av oss som skall göra vad.

Vem som planerar: jag, annars blir det falukorv. Min sambo är lite trögtänkt när det gäller mat ;) Han handlar all mat.
Är det bara han och hans vänner som ska äta så tillreder han maten. Och dukar och sådant förstås.Disken tas om hand av den som råkar diska härnäst.

Ska jag vara med och äta planerar jag maten, sambon handlar den. Vi lagar den tillsammans/han håller ungen ur vägen medan jag lagar maten. Vi dukar och serverar tillsammans och den som råkar diska diskar.

- Jag. Hon kan knappt koka ett ägg. Men hon lär sig.

- Beror på vad det är för dag, väder, årstid, osv.

-Dukas? Geez, det finns tallrikar i skåpen.... Ta själv eller låt bli.

-Nej. Take it or leave it.

Behöver jag säga att hennes vänner är dels unga, dels frekventa gäster i vårt lilla krypin. Nästan så man skulle kräva pengar för vistelsen....