halv naken kvinna, fri. täckt kvinna förtryckt ??

För det första så sympatiserar jag inte med kvinnor som klär sig slampigt på allmän plats. Så vet du det!

När det gäller burka- eller niqab-bärande kvinnor i Väst (jag lägger mig inte i hur de klär sig i sina egna länder), så finns det flera problem.

1. En omtanke om kvinnan själv. VILL hon verkligen detta, eller är hon tvingad av sin make, far eller bror..?

2. Att det blir svårare för henne att få arbete, eftersom väldigt många arbetsgivare inte skulle anställa någon som var klädd så extremt. Detta gör att det svenska samhället måste försörja henne i stället - och det är inte rätt i en tid när neddragningarna står som spön i backen, och många av våra egna inte får den vård och omsorg de behöver

3. Den extrema klädseln isolerar kvinnan i sin egen grupp. Det blir svårare för henne att ses som svensk, steget för svenskar att ta kontakt med henne blir mycket längre... på så sätt får vi en skarp segregering, som är skadlig i ett samhälle. Vi behöver känna oss som ETT folk.

Ja, min grannfrus (från Somalia) dotter är endast cirka 20 månader gammal, och hon har redan en hellång svart klädnad inklusive sjal. Klädnaden är snäv i kjolen och långärmad (även när det var hett i somras hade flickan denna klädnad) med strassdekorationer på underarmarna. I och för sig rätt fint - men det är ju SYND om ungen! Hon kan inte springa och leka och klättra som sina bröder, i den hellånga smala klädnaden! Hon kommer att få eftersatt motorisk utveckling!

HON har också valet att byta till mer västerländsk klädsel, för att uppfattas som mera västerländsk - och därmed som någon som passar in på ett svensk företag. För den skull behöver hon inte klä sig som någon slampa - en lång, vid kjol, tjocka tights eller strumpbyxor, och en lös långärmad tunika utan urringning, och med BH  under så att inte bröstvårtorna syns genom tyget, funkar utmärkt!

Ja, jag kan TILL VISS DEL förstå att man klär på sina döttrar ordentligt från dess att brösten och höfterna börjat sträva utåt och väcka uppmärksamhet från pojkar. Men ett småbarn, som knappt har lärt sig gå..?  Klart det finns pedofiler, men en sådan liten unge måste man ju ÄNDÅ vakta varje sekund - så klädedräkten borde vara försumbar i sammanhanget.

Ja..?

Jo, det är ju så det upplevs. Att folk är vardagstroende behöver inte störa deras yrkesroll, vare sig de är kristna, judar, muslimer eller något annat. Men har de på sig extrema symboler för sin religion, så kan det inte hjälpas att man i första hand tänker på dem som "muslimer" eller "judar" - och i andra hand som "läkare", "advokater", "banktjänstemän" o.s.v..

Hur eller hur så kan man inte vara klädd hur som helst i sin yrkesroll - och detta gäller både burka och bröst som är på väg att ramla ut ur urringningen.

Många judar har en davidsstjärna i en kedja om halsen. Annars syns det ju ofta på utseendet i kombination med namnet (mörka färger, semitisk näsa, och ett efternamn av typen Goldberg eller Bergstein... alt. ett slaviskt eller polskt efternamn).

..och jag ser inget fel i den moralen och etiken heller. Att man inte bör visa kroppens erogena zoner, hör nog från början ihop med att det skulle bli svårt för personer av olika kön att koncentera sig på arbetet då... men sedan har muslimerna dragit den till överdrift, så att t.o.m. en kvinnas hår och vrister måste täckas. 

Den gräns som VI har satt måste ju gälla för alla som flyttar in här, självklart och naturligtvis. Man får ta seden dit man kommer. Muslimernas kvinnliga klädedräkt gäller förstås även mig, om jag turistar i Saudi t.ex..

Jag tror säkert att detta grupptryck existerar bland lågbegåvade tjejer i vissa sociala strata, men det är absolut inte vanligt i befolkningen i stort. Om du kollar på tjejerna som går på naturvetarprogrammet, och därefter läkar- eller juristutbildningarna, så är de inte klädda så. De bryr sig inte om detta tryck - vet knappast att det existerar, eftersom de bara umgås med likasinnade.

Fast en svenska som gift sig med en muslimsk man, kan mycket väl vara tvingad att bära dessa plagg hon också. Jag känner flera som träffade muslimska killar när de var unga. De träffade killarna t.ex. i en skola, på en arbetsplats eller på en "åtgärd" genom Af. Där - i den blandade miljön - gjorde killen allt för att passa in. Det märktes inte mycket på honom att han var troende muslim. Tjejen trodde att kravet på henne att konvertera till islam, bara var en formalitet - att de skulle leva som vilket svenskt par som helst ändå.

Men sedan, när paret var gifta, så visade det sig att hederskulturen blev extremt viktig för honom igen. Reglerna för hur hans fru fick klä sig och bete sig, och samma regler för döttrarna sedan. Hans föräldrar hade också mycket att säga till om. Så man ska som svenska vara väldigt försiktig och lära känna en muslim, och inte minst hans föräldrar och syskon och vänner, MYCKET väl innan man sätter fast sig. För sedan finns det ingen väg ut...

Han var nog religiös hela tiden, men han dolde de extrema uttrycken för det i skolan. Detta med att de traditionella familjevärderingarna blir viktiga igen när man får en egen familj, trots att man revolterat mot dem i tonåren, har jag för övrigt sett även hos t.ex. romer, katoliker och svenska frireligiösa.

Det är egentligen inget konstigt, men om man gifter sig med någon av dem och INTE vill leva efter extrema religiösa regler, så måste man vara väldigt försiktig. Lära känna personen under lång tid, träffa hans familj och se hur DE lever, vilken frihet syskonen har o.s.v.. Samt prata, prata, prata... Om han KRÄVER att man ska konvertera före bröllopet (vilket inte är nödvändigt för att få gifta sig), så skulle jag se det som ett dåligt tecken.

...och NEJ jag vet att muslimer från olika länder håller mer eller mindre på dessa fundamentalistiska regler. De från Nordafrika brukar vara rätt vettiga (om jag får uttrycka mig så), samt även de från Iran. Samt en del högutbildade från Irak och Turkiet som inte är kurder.

http://www.expressen.se/nyheter/de-har-lamnat-sverige-for-att-kriga-for-is/

Detta var intressant. Handlar om de muslimska unga män som vuxit upp i Sverige, men nu anslutit sig till IS:

"Det är en plikt för mig"

Han har bosniska rötter men har växt upp i Sverige.

Han är i 25-årsåldern och berättar att det gått 15 månader sedan han packade väskan och reste mot Syrien. Det var inget svårt val, säger han.

? Det är en plikt för mig som muslim att hjälpa andra muslimer, samt att hjälpa islam.

Muhajir delar hus med en rad andra IS-krigare.

? Att få leva under en riktig islamisk stat samt att utföra jihad är något jag alltid drömt om.