När/hur kan man frångå en bebis rutiner för en dag/kväll?

Nu är våra barn fem och åtta men när de var bebisar var det självklart för oss att kunna ha ändrade rutiner för en kväll då och då om man var bortbjuden eller så.

Vi gjorde ungefär som du beskriver, följde de vanliga rutinerna så gott det gick även om vi var borta, lät barnet sova i vagnen eller i en säng hos värdfamiljen och sedan lyfte över i bilstolen och körde hem. Ibland var det lite trassligt dagen efter men det gick lätt att gå tillbaka till de vanliga rutinerna och var absolut värt besväret!!!!

Det där är aldrig ett problem, man bara chansar! Ibland gick det bra, ibland mindre bra. Man kan aldrig veta annat än att det är hopplöst att planera sitt liv efter barns klockslag. Ibland somnar barnet i bilen på väg till middagen - inget att göra åt det. Ta det som det kommer, pröva, är mitt råd. 

I det där läget hade vi t.ex tagit med barnvagnen till vännerna och låtit barnet somna in där.

Det kan vara så att man gör sig en otjänst om man skapar så strikta rutiner att det knappt går att leva längre så att säga.

Min ungar har fått sova i en säng hos dom vi var hos, i barnvagnen eller så sover dom i bilen.
Det har aldrig varit några problem att "bryta" sömnen på barnen oavsett ålder, när dom var under året så var det sällan dom ens vaknade när dom flyttades. Nu när dom är 2,5 och 6år. Så kan 2,5 åringen i värsta fall somna i bilen, vara vaken 1 timme för att se sova om det blir tidpunkter efter läggningstiden. 6åringen kan ligga i sängen och titta i en bok 15-20 innan hon slocknar på nytt.
Men det får man ibland ta. 

Tack snälla för era svar! Vad bra - då är det bara att testa då.  Skönt att man kan få det att fungera. Visst kan man ta lite krångel dagen därpå, för som ni säger så måste man ju få leva lite också. Var lite rädd för att få svar som "stanna hemma - det mår er son bäst av". 

Det skulle jag aldrig göra själv! 

Barn är ju såklart olika och mer eller mindre beroende av rutiner. Men rent generellt så tror jag att det flesta barn (och vuxna) mår bra av en viss flexibilitet. Att isolera sig p.g.a. bebisens tider är nog inte så bra för någon (om man inte har en extremt känslig bebis).
Vi gick på middagar och liknande ibland när sonen var bebis, och då tog vi såklart med honom. Antingen fick han sova sista dagvilan lite senare än vanligt och orkade då vara vaken längre, eller så fick han helt enkelt somna borta, i en lånad säng/madrass eller i vagnen. Sen lyfte man bara in honom i bilstolen och åkte hem.
Någon enstaka gång (när han var runt 4 månader och lite strulig just med sömnen) så hände det någon gång att han bara skrek och inte ville somna borta, inte ens i famnen, och då var det ju bara att åka hem. Man får vara lite flexibel bara...

rutiner kan vara bra - men man ska nog inte fastna för mycket i dem - då blir man ju mycket fast i dessa rutiner!

ska ni iväg på kvällen är det ju bara att göra samma rutiner men istället lägga barnet i vagnen tex! 

Jag blir lite full i skratt när jag läser trådstarten (inget illa menat). Vänta tills du får barn nummer två....och tre . Trean här (nu 15 månader) har liksom bara fått sova och äta i farten på många sätt. På väg till eller från förskola och skola. På bussen, spårvagnen eller i bilen. I ishallen, gympasalen eller i ett omklädningsrum. På utvecklingssamtalet, föräldramötet eller hos tandläkaren. Med två lekande stotasyskon och inte helt sällan även med kompisar till dessa.

Haha! Nu blir det bara ett barn här, men jag förstår vad du menar. Första barnet och man undrar om man gör fel jämt! Han är väldigt kinkig med sömnen och det känns som vi kämpar hela tiden med att han ska få tillräckligt med sömn, men som ni säger allihop så kan det inte vara en bra idé att isolera sig som föräldrar heller. Hur bra mår någon i familjen av det?!

Tack! Ni har stärkt mig allihop! 

Man måste kunna ha ett liv fast man har barn :) när min va 6 månader hade jag kvälls saker hos mamma. Jag stannad tills de va dags för han att sova och sen somnade han gott i bilen på vägen hem som tog en timme. Nu är de lite värre, han somnar sällan i bilen och när han väl somnar går de inte att lyfta över han från t ex bilen till sängen eller vagnen till sängen utan att han vaknar. Då blir han vaken en stund. Så passa på när dom är små, sen kan de bli krångligare i vissa fall :)

Ja så är det rutiner i all ära men när man har har flera barn så spricker rutiner och det blir hur bra som helst. Gå bort ni och ha kul så blir det jättebra. Tror att alla förstagångsföräldrar håller på att pysslar med massa saker som "man ska göra" sedan spricker det och allt funkar jättebra ändå för då är man säker som förälder och blir inte så nojig på massa sake.

Vi tog med barnvagn när hon var så liten. Hon har alltid lagt sig vid 19-20. Nu när hon är större tar vi med resesängen när vi är borta.

Det beror extremt mycket på bebisen.

Vårt första barn har krånglat med sömnen sen födseln. Jag vet inte hur många gånger jag kvällsvandrat med ett ledset barn efter att vi gjort misstaget att inte anpassa oss. Släkten klagade på att vi var oflexibla men allt eftersom de märkte vad resultatet av "flexibilitet" var så tystnade klagomålen. Ironiskt nog började de acceptera efter att det började bli bättre.

Vårt andra barn är motsatsen. Somnar i sele utan problem och kan sova vidare där hela kvällen. 

Första barnet är nu 3,5 och vi har fortfarande inte lyckats stanna kvar till 12-slaget på en nyårsfest. Hade vi bara haft andra barnet hade det inte varit några problem.

Det är lite det jag är rädd för... Eftersom vår son också krånglar en del med sömnen. Om vi missar lite sömn en dag så blir han nästan omöjlig att hantera eftersom han är så fruktansvärt trött. Vissa dagar känns det inte som jag gör något annat än att jaga sömn. Andra dagar går det hur bra som helst. 

Det verkar som det blir bättre ju äldre han blir, så vi får väl se vart detta landar. Men jag känner mig ändå redo att testa någon gång för att se hur det går. Blir det tokigt så blir det! 

Precis min erfarenhet oxå. Visst, vi kan vänta till 18 med middagen, men då blir det gallskrik en timme innan liksom.... Javisst kan vi ha födelsedagskalaset med alla kusiner mitt i Kalles sovstund men då kommer han vakna och skrika sig blå och förstöra för de andra barnen....

Vi har haft rutiner för mat och sömn ganska tidigt, från 4 månader iaf.

Hur bra det funkar att bryta har varierat hur gamla barnen varit.

Medan de ff sovit flera ggr per dagen har det inte varit jättekinkigt om de sovit t ex 2 timmar fm och sen två korta pass på 30 min var eller 1 timme förmiddag, 1.5 timme eftermiddag och sen 30 min. Så länge summan av sömnen per dygn varit någorlunda konstant så har det funkat att passen varierar i längd.

Vi har kompisar som vi spelar brädspel med (de har också 4 barn) och vi turas om att lägga barnen hos varandra och spela när barnen somnat. Det har funkat för våra sen de varit pyttesmå, tror det är 2 ggr totalt som något av barnen inte kommit till ro igen när vi kommit hem. De har samma erfarenhet, nu börjar det nästan vara våra 10-åringar som är svårast eftersom de knappt hinner somna innan de ska väckas igen för hemfärd (de hinner bara sova 1-1.5 timme och är helt döda + att de ju måste gå själva ut till bilen, ingen orkar bära)

Vi har anpassat oss efter de barnen som är kinkigast ju då. Tex har en 2-åring som behöver sova middag en viss tid fått trumfa bebisen eftersom bebisen sover mer och kan ta igen det på ett annat sätt. I praktiken har det inneburit att våra bebisar inte haft jättemycket att säga till om sitt första år då vi har barnen vart annat år 4 på raken.

Sen tycker jag man blir bättre och bättre på att inte överplanera allt också. Med fyra barn finns det inte en chans i helvete att det passar alla så det är bara att köra. När vi åker till mina föräldrar 30 mil bort så somnar ibland 2, ibland alla i bilen på vägen ner. De som då sovit mellan 5 och 7 kommer sen aldrig isäng före 23 men då får det vara så.

Våra barn är anpassningsbara. Dom har alltid fått hänga med. Nu har vi givetvis inte stirrat runt 7 dagar/veckan. Men vi har utan problem kunnat ha med dom på middagar, restauranger osv. Antingen har dom somnat i en säng där vi är, eller så har dom varit vakna.
Tycker att man kan testa vad som funkar. Inte ska man vara låst hemma, det blir lite vad man gör det till också.

Beror helt på barnet. Min unge kan det aldrig. Andra är mer flexibla.

Mina barn har aldrig haft några rutiner innan ett års ålder. Men i det läget du beskriver så verkar det funka för er. Ni får väl göra en avvägning hur rolig middagen verkar vara, och om det är värt att få ett "osynkat" barn. Ta med vagn och försök lägg barnet i vanlig tid fast ni är borta.