Läxor på hans helger

Så du menar att det är ok att inte kunna sin läxa eftersom man varit hos pappan?

då är väl jag en motvalskärring, men klart som f n att pappan ska hjälpa till med läxorna han med.

Är det ens tillåtet att ge läxa med så kort tid att läsa dem?

Läxor över helger eller lov är inte tillåtet så en läxa från fredag till tisdag ges det i praktiken bara en dag, möjligen två om de räknar med fredagen också som icke helg.

Du kan inte kräva något alls av vad som ska ske hos pappan nämligen. Det enda är att de inte ska fara illa och det verkar de inte göra.

Det du kan göra är att försöka få skolan att inse att deras tilltag förstör helgerna för er och/eller att barnen kommer hem tidigare till dig på söndagen.

Du kan också kräva hjälp för barnet med inlärningssvårigheter, det finns massor med hjälpmedel samt att skolan SKA se till att alla barn får det de behöver i skolan för att nå målen.

pappan har precis lika stort ansvar för läxläsning när han har barnen som mamman har när dom är hos henne.

varför har pappan inget läxansvar?

Tid med pappan är såklart viktig, men jag förstår inte om man nu köper konceptet läxor till sina barn och i synnerhet på helgerna; varför man inte barnet och pappan kan göra det tillsammans de gångerna?

Är pappan en person som ska stå för kuligheterna i livet och slippa det andra föräldraråtagandena?

så med lite ug så belönas man och slipper ansvar.

Kul.nej men han kan väl ändå ha ett moraliskt pappaansvar?

Om skolan och läxor tycker jag massor...

Jag utgick bara från din beskrivning av ditt barn. Av den beskrivningen så skulle jag rekommendera särklass. Men du kanske överdrev lite i tråden.

Gäller det alla barn då som bara är hos umgängesföräldern vissa helger att lärarna kan skjuta upp prov och dyl eller är det bara för att jag har ensam vårdnad som han inte ska behöva hjälpa till det minsta!? För om det t.ex är prov och helgen måste ägnas åt att plugga så borde ju jag som vårdnadshavare ha rätt att hoppa över/byta just den helgen om pappan vägrar att hjälpa till så att barnet inte får dåliga resultat och halkar efter ännu mer!? Det är ju som sagt mitt ansvar.

Jag ska skriva det du vill höra:

VA!? Pappan är ju en I D I O T !!! Han borde inte ha barnet ALLS! Att han inte sätter barnet i främsta rummet visar att han är en USEL pappa.

Varför ska han bara ha sitt barn så lite tid, och vara den roliga och snälla? Den som aldrig tjatar eller stället krav? SÅ FEL!

Så, nöjd?

Varför blev du inte klokare? Flera avoss harskrivitatt nej, du kan inte kräva att pappan läser läxor.

Vad man moraliskt tycker om det är en sak, men faktum är att du inte har någon som helst rätt att bestämma något alls vad som ska ske hos pappan.

Ang att fler anser att ditt barn ska gå i särskild klass (häng inte upp dig på särskola, det är FEL om ditt barn har ett IQ över 70 vilket jag tar för givet att h*n har), ja varför andra har skrivit det vet jag inte men jag skrev det av erfarenhet av att de allra flesta barn mår bäst av att gå i en klass där de är som alla andra och inte alltid måste kämpa som fan för att ens hänga med trots redan förenklad skolgång.

Att så många proffs säger att ditt barn bör gå i vanlig klass kan bero på vilka riktlinjer de fått från ledningen som styrs politiskt.

Allt fler specialklasser tas bort för det kostar pengar och istället läggs ansvaret över på föräldrarna vilket de eg inte får. Om ditt barn behöver extra stöd så som du skriver måste skolan anställa en assistent för ditt barn som jobbar med barnet i skolan. Sen att barnet får läxor, ja det är helt ok, men det låter som att ditt barn mår väldigt dåligt av det hela. (Och då är vi återigen vid punkten att byta skola eller klass)

Eller skriker och gråter barnet för att det hoppas få slippa bara för att det är mamma som sitter med läxorna?

och så får man ha i åtanke att det brukar vara mellan 20 och 30 barn i en klass, hur ska läraren lyckas strukturera upp en undervisning om hen måste anpassa läxorna efter hur barnen har umgänges helg med sin förälder.

[quote=74153744][quote-nick]Anonym (..) skrev 2014-10-12 11:23:02 följande:[/quote-nick]

Skolan har skyldighet att anpassa undervisningen efter barnets behov så ja, om de är så sällan som 2 dagar av 27 med den andra föräldern.

Du skriver själv att det är läxor till v a r j e tisdag. = Aldrig umgänge.

[/quote

Jag tror nog att du hade velat det bästa även för ditt barn om du hade suttit i samma sits och om inte pappan kan tänka sig att hjälpa till. Då lutar det åt umgänge på annat sätt istället, typ dagtid så att vi kan plugga hemma istället.

pappan ville inte ha mer utan snarare mindre umgänge.

och det är inte så enkelt som att mamman får lägga ner mer tid på barnets läxläsning utan pappan får lov att inse att barnet har speciella behov och får det tämligen mycket svårare och jobbigare om pappan inte tränar läxan med barnet på sin helg.

som förälder kan man inte vara så ego att man väljer bort det tråkiga.

Visst det är förjäkligt att pappan inte kan ställa upp på det lilla men jag undrar hur skolan tänker som ger läxor på det viset, de flesta skolor brukar väl ge barnen en vecka i vilket fall, är ju inte säkert att barnen kan plugga just de dagar som skolan har bestämt tex

Eftersom barnet har mängder av diagnoser så behöver skolan anpassa skolarbetet och kanske förlänga barnets läxor.

Tack för alla svar, själv så anser jag ju att han måste hjälpa till med läxan eftersom han har ett ansvar som förälder men han själv ser det som att han inte behöver göra någonting eftersom han i hans ögon var snäll och gav mig vårdnaden. Snäll och snäll, gör man ändå ingenting av det som förväntas utav en så är väl det knappast en schysst handling utan en självklarhet.

Oavsett så handlar det här varken om vad jag eller han anser utan handlar om att det finns ett behov hos vårat barn och läxor är inte något onödigt och frivilligt. Det skulle aldrig falla mig in att gå till läraren och be om uppskov för att pappan vägrar att göra det som krävs utav honom.

Men på riktigt finns det inga riktlinjer gällande sånt här för då hade allting varit bra mycket lättare, har inte en förälder som inte är vårdnadshavare något ansvar för att barnet får den hjälp det behöver på den förälderns tid? Föräldern har ju ett ansvar för barnet så då borde ju behov vara en självklarhet, eller är det bara jag som tänker helt fel?