min fostermamma

Att vara orolig att bli bortglömd när en förälder träffar en ny partner är helt normalt oavsett vilken familjekonstellation man än bor i!

Du verkar ju ändå gilla din fostermamma! Kan du inte prata med henne? Tala om för henne att du känner både ilska och oro.

Dags att flytta hem kanske?

 vadå dags att flytta hem? jag bor här har inga fungerande föräldrar och jag ska flytta till eget i januari ... men det spelar ingen roll jag känner mig ändå ledsen orolig och arg över detta och det känns så pinsamt då jag ändå är 19 år och har eget barn

Okej, då lider jag med dig. Men inte pga fostermamman, för henne är du ett jobb/en inkomst, utan pga att du inte tycker om dina föräldrar!

Tragiskt, bra att du får flytta snart!

Det där kanske inte alls stämmer. Det vet inte du. TS och hennes familjehemsförälder kanske har en jättefin relation.

Till TS, prata med henne. Du är inte barnslig, utan du kan ta upp ditt problem med henne utan att behöva skämmas. Hon kanske bara blir glad över att du vågar prata med henne om saker du tycker är jobbigt.

Fy va elakt sagt! Mina fostersyskon kom till min familj när de var 10 och 12, bodde där till de flyttade hemifrån. Mina föräldrar är deras barna mor-/farföräldrar och de är mina syskon. Vi firar högtider tillsammans och är familj på alla sätt fast det är snart tio år sen de flyttade hemifrån.

Extremt - förstår du inte det själv ?

hon är som min mamma vi har en jätte fin relation .. och jag blir faktiskt lite ledsen när du skriver så .. även om jag vet att det inte är så... jag bor i familjehem pga av att min pappa har skaffat en nyfamilj och har glömt bort mig och min syster och min mamma är i missbruk ...och jag har fått flytta runt sen jag va 4 år  och detta är det längsta famljehemet jag har bott i ..  jag tycker om henne jätte mycket men jag det är jobbigt nu när hon träffar en ny..  

ja hon är väldigt klok att prata med men jag vill inte att hon ska känna att jag är jobbig ...drömmer drömmar om att hon blir gravid och glömmer bort mig .. inatt drömde jag att hon stack iag med bilen och jag leta efter henne då satt hon med den nya ... och rökte .. vilket hon inte gör ...men gjorde när hon va ung .. (rökte alltså) drömde att jag blev arg och ledsen på henne då hon har bröstcancer ... kanske blev jag så arg i drömmen för att jag fick kliva in i en "mamma roll" åt henne som jag har fått göra åt min mamma ... allt kanske åter jätte konstigt och barnsligt...

Du går ju igenom en turbulent tid nu, inte konstigt att dina tankar skenar.
Men du; sätt dig ner och skriv ner plus och minus på er relation och på henne som person. Jag gissar att du kommer hitta en massa plus hos henne, och i er relation. Till exempel, hon kanske alltid ställt upp, även när du tjafsat, hon kanske alltid kommer ihåg allas födelsedagar, hon är en sån som ställer upp, hon är en sån som håller i sina vänner.
Så kan du kika på den listan när du känner paniken, för där ser du ju svart på vitt hur hon egentligen är.

Min fru har en fostersyster som nu är 20! Vi är strax över 30. Hon firar alltid högtider med oss. Hälsar på vid födelsedagar, åker med på semestrar. Hon ÄR våra barns (inkl familjehemsbarn) moster. Det är till sin syster, alltså familjehemssyster, hon kommer till när hon vill prata eller är ledsen.
Jag har kört många mil för hennes skull. Och skulle köra även för andra barn som bott hos oss men flyttat ut.
Det är sådana de flesta famhem är, och är inget extremt som någon skrev. Det har inget med vårt arvode att göra. Hos oss är man familj oavsett var generna kommer ifrån.

Till TS
Jag förstår din oro, som verkar vara liknande många tonårsbarn med separerande föräldrar. Jag tror och hoppas på att din extra mamma inte glömt dig och ditt barn. Hon kanske just nu behöver ditt stöd lika mycket som du behöver hennes. Som vilken mor/dotter relation som helst.

Sånt bs, hade ni gjort det utan arvodet ? Knappast !

Det är just det jag försökte få fram... Fruns "syster" kom till hennes mamma när hon var 15.
VI har aldrig fått ett enda öre för henne. Hon är familj.
Likaså händer det att barn som inte bor hos oss åker med "oavlönat" på våra husvagnssemestrar på sommaren.
Pengar är inte allt, och de flesta famhem är inte pengagiriga..

Det var visst inte kul att skriva när någon inte stämmer in på ens uppfattning om alla famhem!

Ts hur går det?

Jo det är precis vad de flesta familjehem är. Det är därav som många barn hamnar ur askan i elden när dom placeras! Vidrigt!

Men där finns inga pengar att vara girig över! Man tjänar inga fantasisummor som vissa tror. Det vidriga är att det finns föräldrar utan verklighetsförankring som omedvetet skadar sina barn utan att kunna eller vilja förstå det