Föräldraledig - när börja söka jobb?

Började arbeta när sonen var 3 mån, heltid över en sommar och sen som timvikarie. Fungerade super och jag är SÅ glad att jag gjorde det, för det tog mej dit jag är idag.

En kompis sökte jobb när hon var höggravid och skulle börja arbetstiden med att vara föräldraledig. Men dom tyckte så mycket om henne och ville ha henne, så hon fick anställningen och dom fick istället anställa en på ett gravvik i ett år :) så söka kan man ju alltid göra :)

Det beror nog på hur flexibel man är. Både när man kan tänka sig att börja arbeta och hur man löser omsorgen om barnet i så fall? Samt hur den ekonomiska situationen ser ut, kan jag fortsätta vara hemma några månader till om jobbsökandet inte ger resultat exakt till det datum som vi hade tänkt?
Och hur ser det ut med förskoleplats, går den att skjuta på?

Jag började jobba lite smått när min son var tre månader gammal. Det var inte planerat alls i förväg men jag kände att jag ville det och arbetsgivaren hade inte några problem med det heller utan det fungerade jättebra i verksamheten. Och då vi hade flaskmatat vår son från 5-6v ålder kunde pappan alla hans rutiner minst lika bra som jag. För oss var det bara win-win.

Vad roligt att höra att ni bara har positiva erfarenheter av detta! Arbetade ni heltid från 3 månader? Hur gick det med att lämna barnet till pappan/vara ifrån barnet? Anknytningen?

Det jag tänker kan vara ett problem är väl framförallt det där med amningen...

Anknytningen var inga som helst problem. Jag var inte borta dygnet runt, och jag fick massor med energi av att åka till jobbet, så jag uppskattade hemmatiden massor när jag var hemma och tog verkligen tillvara på den när jag var ledig. Jag arbetade heltid över sommaren, nästan tre månader och pappan var såklart hemma. Jag ammade när jag kom hem och vi körde med ersättning när jag jobbade. Jag hade alltid för lite mjölk för att kunna helamma, så det passade bra ändå :) under sommaren gick vi över helt på ersättning oxå.

Sambon hade varit lite osäker på sin papparoll innan han blev ensam hemma. Han tittade mycket på hur jag gjorde och tyckte att jag var bättre än honom. IOM att han var pappaledig ensam så skapade han egna rutiner och upptäckte att han fungerade precis lika bra som jag gjorde. Och han var verkligen fantastisk! Han och sonen kom otroligt nära varandra dom med och det sitter i otroligt starkt idag, sonen är 3 år. Han är en trygg och stabil kille, väldigt lugn. Tror inte han tog skada alls av att jag var borta 8 timmar om dagen ett par dagar i veckan, när han i princip sov i alla fall :p och för sambons skull var det toppen.

Vi fick mycket funderingar från andra om att jag skulle börja jobba, speciellt från min familj. Men jag hade gjort samma igen, utan att tveka.

Jätteskönt att höra att det kan fungera - kanske är dags att börja söka jobb snart med andra ord

Alla är ju olika, men väljer du att testa, och att det absolut inte skulle kännas bra, så kan du ju gå hem igen :)

Jag jobbade två dagar per vecka från det att min son var tre månader gammal tills att han blev ett år. Och som sagt så var amningen inget problem för mig eftersom att jag inte kunde amma, så min pojke fick ersättning. Därmed kunde jag ju vara borta utan att behöva pumpa ur (man får väl springa in på toan regelbundet och göra det annars kanske?) och sonen åt ju ersättning så mat fick han av sin pappa.

Anknytningen var inget problem alls, vi var 100% lika mycket insatta i alla rutiner, mattider och matmängd och attiraljer kring barnet.

Jag fick barn i november och redan i februari dök ett toppenjobb upp som jag sökte och jag var på intervju för det också men fick inte jobbet dock. Men det var ju i min ansökan tydlig med att jag var föräldraledig och skulle vara det till senhösten.

Sen kom det ett nytt jobb efter sommaren som jag sökte och fick och började direkt efter föräldraledigheten.