• Anonym (utmattad)

    vill inte ha barnen längre

    Hur går man till väga om man verkligen verkligen inte orkar och inte vill ta ansvar över sina barn längre? Pappan rör inte ett finger och jag orkar inte mer.

    Finns ingenstans att bo och soc vill inte hjälpa till med boende eller försörjning

  • Svar på tråden vill inte ha barnen längre
  • Jag är bara jag

    Ja,inte kan man adoptera bort dem i alla fall som du antyder. Men gå till soc. och säga att nu får de hamna i familjehem tills du orkar igen går ju. Om du helt enkelt vägrar ta hand om barnen så omhändertas de. Men då krävs det en del för att få tillbaks dem.

  • Anonym (solstrålen)
    Anonym (utmattad) skrev 2014-11-03 21:03:16 följande:

    Hur går man till väga om man verkligen verkligen inte orkar och inte vill ta ansvar över sina barn längre? Pappan rör inte ett finger och jag orkar inte mer.

    Finns ingenstans att bo och soc vill inte hjälpa till med boende eller försörjning


    Avlastningshem finns ju. Sparka ut din man också om han inte tänker hjälpa till och ta hand om era barn!!! Blir ju som ett 3e barn att ta hand om bara där.
  • Anonym (Omtanke)

    Det är socialen som ska lyssna och hjälpa, be om akut avlastning, polisanmäl din situation om socialen inte hjälper dig, du kan också kontakta lokala hjälporganisationer typ stadsmissionen, eller ta kontakt med en diakon inom kyrkan, sjuksköterska/läkare inom skolan är också jättebra (be om en tid för dina barn gå dit själv och berätta om din situation).

    Gå själv till en läkare inom primärvården och begär hjälp!!

    Påkalla uppmärksamhet men inte genom att missköta dina barn och dig själv utan genom att berätta om hur du har det och vad det innebär för barnen!!

  • Anonym (utmattningsdepression)

    Jag tänker som så när jag läser att när man inte orkar/vill ta hand om sina barn längre så är man riktigt riktigt utmattad. Undrar om du inte har en djup utmattningsdepression.

    vänd dig till psykakuten eller öppenpsyk om det inte känns urakut just ikväll. De kan hjälpa dig med ditt eget mående samt stöttning med barnen via soc. OM det behövs. Du tror inte maken skulle dra sitt strå till stacken om du plötsligt inte fanns hemma utan blev inlagd på psyk?

  • Anonym (utmattad)

    La tråden i "adoption" för det fanns ingen annan kategori vad jag såg.

    Angående soc har jag själv föreslagit avlastning men de sa att jag inte är berättigad det.

    Jag mår verkligen piss. Har frågat dem vad som händer med barnen om jag läggs in på psyket ( har återkommande depressioner) får till svars att det får vi se då

  • Anonym (utmattad)

    Måste säga, tack för era ordentliga svar

    Visste inte om.jag skulle våga skriva. Eftersom som själva ger mig negativa svar. Det jag gör om dagarna är att se till att barnen överlever. Jag har inga känslor. Jag har haft, och medan jag blev sämre hade jag skuldkänslor av att känslorna minskade, men nu har jag inga skuldkänslor ens.

    "mannen" hälsar på oss kanske 2ggr i veckan

    Han betalar hyran men har nu sagt att lägenheten är uppsagd och ska vara tom 20 december

  • Anonym (utmattningsdepression)

    Jag förlorade min make som jag har tre barn tillsammans med. Till en början höll jag ihop mig själv för barnens skull. Några veckor efter begravningen kraschade jag totalt och åkte själv på psykakuten.

    Där erbjöd dom omedelbart att kontakta socialjouren för att få barnen till ett jourhem. Detta behövdes aldrig då jag hade ett stort socialt skyddsnät. Men jag tar för givet att det inte uppstått några problem om jag behövt det.

    och förmodligen kommer det ju räcka med ett par dygn för att få dig såpass på fötter att du iaf orkar med barnen.

    du har ingen runt dig som kan avlasta några dygn?

  • Anonym (utmattningsdepression)

    Jag vårdades inneliggande 5 dygn och fick anafranil dropp. Efter fem dygn var jag såpass att jag orkade med barnen hemma kvällar helger och nätter. På dagarna var jag på öppenvården på psyk 8 timmar om dagen och fick fortsatt dropp och sov sov sov. Efter 14 dagar var intensivbehandlingen över och jag mådde massor bättre. Jag orkade då ta hand om mina barn och min sorg.

    vardagsbestyr tog längre tid att orka med(handla tvätta osv). Även till det borde det väl vara möjligt att få hjälp via soc??

  • Anonym (utmattad)

    Jag har verkligen noll nätverk. Vänner med barn runt samma ålder, har jag slutat umgås med. Måste peppa mig själv i flera dagar för att ta mig till affären. Själv har jag inte ätit sen mitt andra barn föddes, för 4 månader sen

    vet varken ut eller in. Helst vill jag bara lämna barnen och gå. Bara försvinna. Jag vet att det inte är friskt att vilja det men det finns inget annat jag kan göra

  • Q tankar
    Anonym (utmattad) skrev 2014-11-03 21:47:13 följande:

    Måste säga, tack för era ordentliga svar

    Visste inte om.jag skulle våga skriva. Eftersom som själva ger mig negativa svar. Det jag gör om dagarna är att se till att barnen överlever. Jag har inga känslor. Jag har haft, och medan jag blev sämre hade jag skuldkänslor av att känslorna minskade, men nu har jag inga skuldkänslor ens.

    "mannen" hälsar på oss kanske 2ggr i veckan

    Han betalar hyran men har nu sagt att lägenheten är uppsagd och ska vara tom 20 december


    Står lägenheten bara på barnens pappa? du bor ju bevisligen där också och har rättigheter till den? Jag skulle skriva till hyresvärden med kopia till socialen och bestrida uppsägningen samt om du har svårt att betala hyran så skulle jag hänvisa hyresvärden till socialen - för om man som hyresvärd anmäler till socialen att man har en hyresgäst med barn så är socialen skylldig att göra en utredning. De går direkt in och betalar hyresvärden då det oftast är det bästa sättet att lösa bostadsfrågan för familjen. Familjer med barn är prioriterade i bostadsärenden och får inte sägas upp hur som helst!!

    Har själv varit hyresvärd och fått hjälp av socialen när två av mina hyresgäster (båda barnfamiljer, båda ensamstående9 inte kunde betala hyran... jag anmälde situationen till socialen och de betalade under 6-7 månader tills att föräldern fick ngn form av inkomst. 
    "Amare et sapere vix deo conceditor"
Svar på tråden vill inte ha barnen längre