Hej.
Förlåt för sent svar men ja alla typer av lån.
Skattejämkning begärde jag i slutet av året eftersom jag visste att jag hade så mycket ränteavdrag.
Nu är jag sex månader senare i helvetet igen. Kämpat ihjäl mig men till ingen nytta :(
Jag vill dö.
Kanske. Kanske inte. Har ett lån på 30 000 kr som förfallit där de vill ha betalt nästa vecka :( Det är kaos. Just när jag började få lite ordning...
Problemet är att jag inte vet om mitt psyke och hjärta klarar mer. Det är så sjukt stressande, pressande, tärande och ja emellanåt inhumant. Önskar inte ens min värsta fiende detta. Och ja, jag har orsakat detta men har samtidigt gjort ALLT i min makt att försöka rätta till detta.
Behöver inte pepp. Hjärnan är slut på idéer efter en lång kamp.
Var två veckor från att ro detta i hamn någorlunda.
30 000 kr kan jag inte hosta upp.
Det var inte så jag menade. Vill inte ge upp. Men har efter tre sömnlösa nätter inte kommit på någon lösning bara.
Jag vet inte om möjligheten fortfarande finns. Men ska iallafall fråga som sista alternativ. Har inte så bra kontakt mer personen ifråga.
Med*
Med*
Tack för att ni bryr er men vill inte ha massa tjafs.
Är tacksam för pepp, åsikter, synpunkter och ifrågasättande. På riktigt.
Jag har inget annat än tagit eget ansvar och betalat bort ca 150 00bara på 6 månader. Och ja, jag har fortfarande eget ansvar. Men ibland, som dagar som dessa när man kännar att man kämpat me blod, svett och tårar bokstavligt talat, så blir man lite depp för att man är så nära målet. Det kallas att vara människa. Med eget ansvar.
150 000 kr...
Det är inte alltid så lätt som man tror. Har så många andra pågående problem och att bråka med alla inkassobolag och diverse på dagtid när jag har svårt att gå ifrån jobbet är inte så lätt. Jag kämpar med alla fibrer i kroppen men det är uttömmande ibland...
Helt rätt. Just nu är jag fokuserad på nästa vecka och hur detta lån på 30000kr kommer att urarta. Det är det enda som stressar mig nu. Allt annat har jag löst. Tackochlov.
Jag vill gärna tro det men är rädd nu...
Skatteåterbäringen har jag en plan för som jag är så rädd ska spricka nu 
Du är så klok och har så rätt!
Det jag mest grämer mig över är den förlamande effekt denna situation har på mig - glömmer att leva däremellan och njuta av det jag faktiskt har. Jag vill inte titta tillbaka och ångra att jag tillätt denna ekonomiska situation ta över mitt liv. Jag har sannolikt stressat sönder mitt hjärta men än värre - är helt vilse i själen...
Tack. Jag hoppas det. Fått offra så mycket det senaste halvåret hälsomässigt och vänner.
Såklart är jag redo att offra!
Det är bara jobbigt att förlora sitt sociala liv när detta tagit över totalt.
Hej. Jag lämnar nu denna tråd efter riktigt tuffa sex månader. Min kamp är inte över men den är inte akut. Jag har fått omvärdera mycket i livet vilket jag är glad för. Men mest glad är jag för att jag har hopp om mänskligheten efter att blivit stöttad i detta forum. Om det inte vore för er hade jag legat död i en grop någonstans.
Så ett fantastiskt stort tack till er. Ni kan glädja ert inre med att ni räddat en annan människas liv. Kram och kärlek ????
Frågetecknen skulle föreställa ett hjärta 