Jag har inga svårigheter att sätta ihop en budget egentligen. Den är så tilltajtad som det bara går men det är nattsvart ändå. Vet ej riktigt hur jag ska hantera situationen. Är fortfarande i den fasen att ta livet av sig ligger nära till hands. Det är sjukt men sant. Vet inte riktigt om detta kommer att gå eller ej. Jag går under.
Kanske. Kanske inte. Kan bara tillägga till Jag är bara jag att jämförelsen inte är dålig. Har försökt få fler barn i 8 år... Det här ekonomiska tillståndet är resultat av flera års uselt mående. Ingen ursäkt. Men ni vet när man stoppar huvet i sanden...
Eller vissa av er kanske inte vet men iaf.
Återigen. Hur orkar man med detta? Jag kan ju inte sova, inte äta, panikångest varje vaken sekund. Hur är det möjligt att överleva detta undrar jag. Jag kan inte ens vara social för att all energi går åt att tänka, tänka, tänka. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag vill bara hoppa framför ett tåg och försvinna men vilket trauma lämnar jag inte till mitt barn?
Jag har inte ens råd att handla julklappar. Förstår ni vad sjukt? Jag orkar inte mer.
Julklappar är inte viktigt för mig. Men jag har svårt att låta bli tanken att ett barn inte ska få julklappar. Eller ja, kanske det går att ordna, en del jättebilliga sådana.
Jag är tacksam för det jag har. Tro mig. Jag vet inte bara hur jag ska klara mig levande ur denna situation.
Nu kommer de där Jag vill dö nu tankarna. Och jag vill verkligen det. Är bara för feg.
Jag vill inte leva med denna ångest jag har varje vaken sekund. Jag klarar inte detta.
Skuldrådgivare har jag kontaktat. De kan inte hjälpa. Eftersom det i praktiken går att betala tillbaka med en mycket ansträngd budget. Men för att komma dit behöver en del smålån tas bort.
Sambon vet en del men inte den delen jag orsakat. Vänner skulle aldrig förstå.
Pratat med några släktingar men ingen har pengar.
Det är inte förhastat att vilja dö. Det är orken som tar slut. Ingen läkare kan hjälpa med det.
Jo. Fast vägen dit är lång. Det finns skulder att lösa för 50000-60000 innan den planen kan läggas. Jag vill ta livet av mig men kan inte det samtidigt. Är för feg att göra det och för att skada andra. Jag skakar mer eller mindre hela dagarna. Äter inte, dricker inte och hamnar nog snart på sjukan på grund av andra skäl eller hjärtinfarkt. Jag vill inte mer.
Kanske i men inga tabletter kan ta bort denna ångest någonsin. Döden känns som en befrielse men väldigt fegt.
Har varit hos doktor och fått medicin mot oro. Men den hjälper ej. Skuldsituationen är nog ganska stor men inte kanske omöjlig att lösa på lång sikt. Vad vet jag. Kan inte tänka klart nu. Känslan just nu är bara att man vill dö.
Jag är deprimerad och ruinerad. Situationen är fullkomligt katastrofal. Och mitt liv är över.