Anonym (?)

Äldre 12 Dec 12:29

32 svar

måste jag?

Måste jag tycka om biomamman?
Måste jag hälsa på henne?
Måste jag vara trevlig?
Det finns ingen människa på jorden som jag tycker mer illa om.
Hon har skadat mig/oss i flera år. Nu när jag möter henne tittar jag rakt fram kan inte se henne.
Hon är inte värd ett hej.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 12 Dec 13:29

#2

BioBonus skrev 2014-12-12 12:50:14 följande:

Nej du måste inte tycka om henne.
Hälsar gör man väl av vanligt hyfs när man möter någon man känner/känner till.
Nej du behöver inte vara trevlig, men känns som att vanligt hyfs råder även här.

Vill du verkligen att hon ska förstå hur mycket hon påverkar dig? Att du inte ens klarar av att titta på henne?

Du behöver ju inte träffa mamman om du inte vill. Låt pappan ha all kontakt med henne så slipper du bekymra dig om hur du ska bemöta henne.

Ja tyvärr måste jag möta människan. Försöker undvika men hon gör tyvärr inte detsamma.

Vanligt hyfs har hon för länge sedan visat att hon inte har eller rättare sagt i sms brev o mail vräker hon ur sig att vi är psykiskt dumma i huvudet, att hon aldrig kommer acceptera mig som person mm men när vi möts om folk är i närheten blänger hon och släpper inte blicken.

För mig är hon ingenting. Hon varken syns eller hörs så jag väljer att fullständigt behandla henne som en främling.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 12 Dec 14:34

#4

BioBonus skrev 2014-12-12 14:06:22 följande:

Jag pratar inte om vanligt hyfs från hennes sida, utan från din. Var den större människan och bete dig därefter. Hälsa artigt. Du behöver inte småprata med henne, eller bli vän med henne. Vill hon blänga så låt henne göra det, och fyra iväg ditt vackraste leende.

Jo, hon är någonting för dig oavsett om du vill det eller inte. Hon är mamman till de barn du lever med. Och du kommer leva med henne så länge du lever med barnen. Du kan inte ignorera henne för alltid. Och du ska absolut behandla henne vänligt när barnen är med. De ska inte behöva uppleva ditt hat.

Du har så rätt men jag har inte den förmågan.

Något så otäck och falsk o elak människa har jag aldrig stött på.

Har gjort som du säger men allt eskalerar och nu har jag ingen lust med falsk fasad längre.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 07:34

#7

Anonym (usch) skrev 2014-12-13 01:24:50 följande:

Nej du behöver inte tycka om henne,nej du behöver inte hälsa och när du behöver inte vara trevlig heller. Sambons ex har jag hälsat på 2 gånger på snart 7 år, vi bor 300 meter från varandra och ser jag henne ute är hon luft för mig. Hälsar naturligtvis på barnet om han är med. Hon är inte välkommen längre in än i hallen här. Som tur är så är hon så lat så hon har knappast aldrig orkat masa sig Hit och hämta barnet.

Skönt på ett sätt att höra att jag inte är ensam.

Naturligtvis skulle även jag må bättre om vi kunde ha en bättre relation men jag har försökt det funkar inte.

Hon är en sådan falsk redo. Otäck!

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 09:34

#9

Anonym (Mia) skrev 2014-12-13 09:25:05 följande:

Hon är uppenbarligen mycket mer än ingenting för dig. Du låter henne påverka dig så mycket att du mår dåligt och går runt och tänker på henne!

Den dag du ser henne på stan och hälsar snabbt och det känns i kroppen som en gammal klasskompis man aldrig brytt sig om. Den dagen betyder hon ingenting för dig.

Hon kommer fortsätta bete sig på sitt sätt, det är upp till dig att bestämma hur mycket du ska ta åt dig och låta dig påverkas.

Jag tror att du har rätt.

Men frågan är hur jag gör för att hon på riktigt ska bli som luft för mig?

Har varit mig själv, har hälsat, tittat i ögon, bemött vänligt men ingenting hjälper jag hatar henne bara mer.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 09:54

#12

Anonym (E) skrev 2014-12-13 09:35:13 följande:

Du behöver varken tycka om henne eller vara trevlig men ett "hej" tycker jag hör till rent hyfs!

Biomamman i mitt fall hade väldigt svårt att acceptera mig de första åren. Hon var inte trevlig öht. Skrev saker till min man osv. Jag har alltid hälsat på henne när jag har kunnat. Det var nämligen hon som låtsades som att hon inte såg mig om vi stötte på varandra utanför vårt hem. Jag har aldrig varit otrevlig eller ignorerat henne. Nu hälsar hon om vi stöter på varandra så jag gör detsamma såklart.

Jag tycker inte om henne för fem öre men det skulle jag aldrig visa utåt. Jag vinner ingenting på det. Så för allas skull så beter jag mig som en vettig vuxen när vi ses ute eller när hon hämtar barnet.

Det minsta du kan göra är att säga ett enkelt "hej".

Jag vet det. Men det har gått så långt att jag inte kan se människans ansikte.

Hon är så otäck. Lindar in folk runt sina fingrar, ställer in sig bland folk som hon kan ha vinning för, tycker så synd om sig själv, utåt sätt så är hon ett starkt offer som alla ska skya till höjderna gör man inte det så raderas man ur hennes liv.

Falsk snackar skit o ska alltid ha sin vilja igenom. Hånfull o elak.

Hon har gång på gång sagt att min man har en pskykisk sjukdom skickar utklipp på punkter som man är o gör när man är sjuk.

Hon kan Allt men kan i andra stund ringa min man och fråga hur en människa är att prata med i telefon (lärare).

Bonus ringer ofta hit på mammaveckor ifrågasätter om det allra enklaste.

Funderar på hur jag ska ändra mitt tänk? Mår dåligt.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 10:04

#14

Anonym (bibo) skrev 2014-12-13 09:49:04 följande:

Här har mamman också gjort en massa dumheter genom åren. Jag tror inte att jag någonsin kommer kunna förlåta allt MEN jag är alltid trevlig, hälsar och messar jag med någon av ungdomarna (numera) avslutar jag för det mesta med att hälsa till henne. Dom har sett genom alla år att Vad än mamman gör så är jag och deras pappa trevliga. Självklart säger pappan ifrån ibland, men det är till mamman.

Jag vet att ungdomarna och mamman vet allt hon gjort. Mamman pratar själv om karma har dom sagt. Tror hon menar att hon fortfarande lever ensam och inte fått fler barn mm. Hon mår dåligt och jag tror att det är därför hon straffat sina barns pappa på de sätt hon kunnat genom åren. Han har köpt hus, fått fler barn och gift sig med mig. Då ska han bannemig må dåligt på något sätt...

Men som sagt hon får ändå ett bra bemötande av oss. Jag tror barnen mår bäst av det och någonstans hoppas jag att det är värre för henne än om hon satt mig i gungning och fått mig att börjat bete mig illa. Då hade ju barnen fått det ännu värre. Dessutom tror jag att hon mått bättre också.

Så jag förstår att du hatar henne och mår illa av att se henne, men att vara den större människan gör henne mer illa tror jag...+ att du mår bättre och framförallt så mår barnen bättre. Räcker att en felar.

Lycka till och stooor Styrkekram.

Tack för kramen det värmer skickar en tillbaka.

Jag önskar att jag hållit den linjen jag gjorde förr precis som du gjort men det rann över oturligt nog, precis dit hon ville komma.

Jag är ärligheten själv o kan inte låtsas. Hon skriver sms från sitt barns telefon att jag är fullkomligt dum i huvudet o ska dra åt helvete. M.m.

Ett verk av 1000.

Jag vet att jag agerar precis som hon vill när hon hånler osäkert o säger hej när vi kommer så går jag ibland förbi o tittar rakt fram. Det får ju hennes närhet att tro att det hon säger stämmer såklart. Jag vet det. Men i och för sig är det samma närhet som också vet hur mkt jag har ställt upp och tidigare varit trevlig.

Hon är som en vårta. Ju mer jag inte vill se paddan ju mer dyker hon upp överallt. Mamman utan liv MAMMA måste ju visa alla o sitt barn trots att ungen nästan är vuxen att man ställer upp på allt.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 16:56

#24

Anonym (Bibbi) skrev 2014-12-13 16:15:55 följande:

Jag är inte i mitt ex:s relation. Jag är i relation med mitt ex i hans egenskap som pappa till vårt barn. Vi har gemensam vårdnad om barnet och om något dyker upp som måste diskuteras omgående ringer jag till hennes pappa. Jag tar inga egna beslut bakom ryggen på honom om hon ska få åka på ridläger eller fotbollsläger eller en språkresa. För övrigt verkar du döma andra efter dig själv. Att jag ringer när helst jag får lust betyder inte att jag ringer flera gånger i veckan eller när som helst på dygnet. Men det var tydligen det du trodde för att det är sådan du är själv kanske.

Såhär är det att jag har inte alls haft problem med vettig kommunikation.

När det däremot bara är på biomammans vilkor ALLT så tycker jag inte att det är okej.

Hon drämde till min man på truten mitt framför deras barn. Sug på den karamellen.

Du tycker alltså att du som biomamma har all rätt i världen att göra vad du vill när du vill pga att du är mamma till ditt x barn?

Sjukt tänkande. Du är mamma ja visst. Ni har ett samarbete visst. Men det innebär inte att det bara är vad du vill o tycker o på dina vilkor. Du har inte rätt till allt. Sen innebär det faktiskt att DU har en relation till pappan till ditt barns fru.

Lika gott som du tror att du får göra vad du vill dina rättigheter så har du skyldigheter. Skyldighet att vara trevlig tillmötesgående o samarbetsvillig med bonusmamman.

Ja du hörde rätt! Bonusmammor har inte bara skyldigheter utan också en jäkla massa rättigheter.

Kräver du att pappan o dennes familj ska vara tillgänglig och samarbetsvilliga så lär du också vara det.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 17:00

#25

Relation till pappans fru ska det ju vara naturligtvis.

Jag är helt öppen för samarbete o förstår att det måste finnas men rena elakheter utspel hot o ljug gör att man inte kan se åt människan

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 17:05

#26

Summerar mina sista inlägg så att det inte missförstås.

Pappan mamman har samarbete. Biomamman o bonusmamman också i bästa fall. Annars så har man en vänskapsnivå som handlar om acceptans. Man accepterar varandra är hövliga Mot varandra. Så tycker jag.

Men som jag tidigare skrivit så har detta inte funkat då det handlat om flertal elakheter ifrån biomammans sida så har jag fått nog.

Ser jag människan så börjar kroppen att darra. Jag tycker så fruktansvärt illa om människan och känner att jag inte vill se höra eller veta av henne.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 13 Dec 17:17

#28

Brumma skrev 2014-12-13 17:11:56 följande:

Ungefär där är jag med numera. Jag mår fysiskt illa när jag träffar henne..

enda jag kan föreslå är att du minimerar all kontakt. Träffa henne inte alls om det kan undvikas. OM det inye kan undvikas så var hövlig men inte mer. Ni behöver inte kallprat eller låtsas som om ni gillar varandra. Men var hövlig och "oberörd".

Ja. Visst är det jobbigt.

Ska försöka undvika människan så gott det går.

Barnet är så stor så vi skulle i stort sätt kunna slippa träffa varandra om vi lät barnet ta sig hit o dit själv samt var o en håller sig till sina dagar. Men nej! Hon verkar ha ett större behov av att vara på samma område som oss.

Jag ska verkligen försöka det är ju jag själv som blir mest lidande.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 14 Dec 10:25

#32

Anonym (Stark) skrev 2014-12-14 08:49:40 följande:

Du måste bli starkare!

Jag skulle ALDRIG sjunka så lågt att jag låter andra människor styra över hur jag ska bete mig! Jag vet vem jag är som person och hurdan jag vill vara, hur jag vill bemöta andra människor. Jag är trevlig och har hyfs. Denna grund låter jag inte rubbas. Andra kan vara otrevliga och sviniga och bete sig som kränkta tonåringar, men detta får inte påverka min grundnivå för hur jag vill bete mig. Att medvetet ignorera någon och inte säga hej skulle jag se som ett stort nederlag!

Skriv ner några väl valda påståenden, typ 'hon ska inte påverka mig', 'hon bestämmer inte hur jag ska bete mig', 'hon ska inte få göra mig till en otrevlig person' eller nåt som du tycker passar. Sen läser du upp dessa påståenden högt framför spegeln, tio gånger varje dag, kanske flera gånger varje dag. Låter kanske töntigt, men man kan faktiskt styra sina tankar.

Du kan aldrig ändra på vem hon är och hur hon beter sig, men du har faktiskt ansvar över hur du beter dig!

Tack för jätte bra råd.

Ska göra som du säger o se om det blir bättre.

Jag vet att jag med mitt beteende sänker mig själv.

måste jag?

INNEHÅLL