måste jag?

Här har mamman också gjort en massa dumheter genom åren. Jag tror inte att jag någonsin kommer kunna förlåta allt MEN jag är alltid trevlig, hälsar och messar jag med någon av ungdomarna (numera) avslutar jag för det mesta med att hälsa till henne. Dom har sett genom alla år att Vad än mamman gör så är jag och deras pappa trevliga. Självklart säger pappan ifrån ibland, men det är till mamman.

Jag vet att ungdomarna och mamman vet allt hon gjort. Mamman pratar själv om karma har dom sagt. Tror hon menar att hon fortfarande lever ensam och inte fått fler barn mm. Hon mår dåligt och jag tror att det är därför hon straffat sina barns pappa på de sätt hon kunnat genom åren. Han har köpt hus, fått fler barn och gift sig med mig. Då ska han bannemig må dåligt på något sätt...

Men som sagt hon får ändå ett bra bemötande av oss. Jag tror barnen mår bäst av det och någonstans hoppas jag att det är värre för henne än om hon satt mig i gungning och fått mig att börjat bete mig illa. Då hade ju barnen fått det ännu värre. Dessutom tror jag att hon mått bättre också.

Så jag förstår att du hatar henne och mår illa av att se henne, men att vara den större människan gör henne mer illa tror jag...+ att du mår bättre och framförallt så mår barnen bättre. Räcker att en felar.

Lycka till och stooor Styrkekram.

Det du skriver har och är fortfarande helt okej. Det har jag aldrig haft problem med. Till och med sagt till min man att ringa henne istället för att messa mm.

När hon däremot gör elaka saker som skadat hennes egna och mina barn är ju en helt annan sak. Det som diskuteras i denna tråd. När mamman här fortfarande var trevlig hade jag aldrig ont av henne. Saknar verkligen den tiden kan jag säga.