Dataspel
Både jag och min bror spelade jättemycket tv- och datorspel när vi var barn/unga, men skötte läxor ändå. Varje dag när jag kom hem så var det första jag gjorde mina läxor. Jag satt med läxorna tills de var klara (med endast avbrott för att äta, duscha och liknande) och sedan, när alla dagens läxor var klara, så spenderade jag oftast det mesta av resten av min fritid till att spela.
Jag vet inte hur mina föräldrar fick mig att göra läxorna så ordentligt, men jag tror att det var en kombination av att de visade jättetydligt hur viktigt det är att sköta skolan (jag märkte att det inte bara var nåt de sa för att få mig att göra läxorna, utan jag kände hur de liksom utstrålade att det verkligen är viktigt), och att de alltid erbjöd sig att hjälpa mig med läxorna om jag behövde hjälp eller om de märkte att något var motigt eller svårt, så jag var aldrig "ensam" om att behöva göra läxorna.
När jag var så ung som 12 så tror jag inte att mina föräldrar hade några större problem med att få mig att lägga mig i tid, troligen eftersom jag redan kände mig nöjd med dagens speldos. Däremot när jag kom upp i tonåren så kunde jag sitta tills ganska sent och spela, men eftersom jag kände att jag hade fått ett ansvar av mina föräldrar när de inte begränsade mitt spelande så klarade jag ändå av det. Ibland kunde jag vara skittrött för att jag hade lagt mig för sent, men då visste jag att jag bara hade mig själv att skylla och att det var något som ingick i ansvaret jag fått, så därför lät jag inte det hindra måsten som skolgång etc.