Varför tror folk att normalvikt är detsamma som undervikt?

Jag lever nog inte i samma värld som dig i alla fall... tyvärr. För 10-15 år sedan kunde jag köpa kläder i minsta storleken, idag badar jag i många av plaggen i samma stl och kan få leta som en galning för att hitta iaf något som passar. Lägger jag kläderna över varandra så kan det skilja otroligt mycket. Nu är jag dessutom kort och kläder är verkligen inte gjorda för personer som är både smala OCH korta. Det gör att i alla fall jag känner att det idag är mindre okej att se ut som jag gör än det var för x antal år sedan..

Förr var ju idealet verkligen att man skulle vara smal för att vara snygg men på senare tid så har det ju verkligen kampanjats för att man "ska" vara större. Jag säger absolut inte att det är fel att vara större (alla bör vara accepterade för vilka dom är!), men det är alltid trist när man ska trycka ner det ena för att framhäva det andra. Man kan vara både smal och överviktig hälsosamt så det borde vara okej att vara både och och det borde gå att köpa kläder oavsett om man är kort och smal, kort och tjock, lång och smal eller lång och tjock..

En annan sak som jag ogillar är den här tävlingen om vem som har det värst. Om pikarna till tjocka tar hårdare än pikarna till smala eller om det är värre att inte få på sig största storleken kontra att alla kläder är alldeles för stora, trots att resultatet är att båda går ut ur butiken med samma resultat - utan kläder och med känslan av att ens kropp inte är okej/normal.

Jag tror faktiskt inte det oftast beror på avundsjuka.
Dom flesta är väldigt osäkra på sig själva och sitt utseende och då är det nog lätt att man "går på" folk som ligger åt det mer extrema åt andra hållet. Den fete kan kolla på en spinkig person och boosta sig lite med att "jag ser i alla fall inte ut så" - och tvärt om. Samma sak om man ligger där i mitten men ändå har komplex över dom där knappt synliga valkarna - man kan kolla åt dom som är spinkigare och fetare och sucka lite lättat över att man i alla fall inte ser ut så...

hon pratade om en person med bmi på 18.Jag har strax över 18 och är spinkig, så av det så utgick jag inte från att det pratades om personer inom normalvärdet.

Det är ju fortfarande undervikt.

Själv pendlar jag mellan 17,9-19,5 (2 kg +- min standardvikt) och jag ser alltid spinkig ut. Mina värden är dock bra och enligt läkaren så är det helt enkelt så här min kropp ser ut. Jag är sund och mer eller mindre hälsosam men jag kommer inte undan att jag fortfarande är spinkig (och det är ju det andra ser).
Varken bmi eller det som syns utåt säger särskilt mycket om hur en persons kropp mår.