hur hade ni reagerat?

Jag= gift, bonusbarnet är tonåring, har funnits med länge, mamma till gemensamma barn.
Situation= bonus har på senare tid börjat tyckt att jag inte ska närvara vid vissa samtal och jag ska inte ta beslut rörande bonus. Min man har hakat på och går på bonus linje. Jag ska alltså inte få tycka,lägga mig i och inte heller ta beslut.
Hur skulle ni reagera?
Jag känner mig vilsen i situationen. Från att vara en familj där allas lika har varit i fokus så ska jag helt plötsligt stänga inne med åsikter och ej få säga ifrån. Jag kan inte ta det riktigt så jag har stängt av. Jag är trevlig men inget mer. Har ingen som helst lust att bli "utnyttjad" att vara välkommen att vara delaktig när tonåringen själv vill det och sen inte ha ett skit att säga till om.
Är jag omogen? Är mitt sätt att agera felaktigt? Hur skulle ni tänka och göra?

Beslut gällande bonus tas av föräldrarna. Du kan vara en positiv person i bonus liv men inte en med bestämmanderätt. Så tänker jag..

Det är en svår situation och jag förstår din känsla. Hur länge har ni levt tillsammans och hur gammalt är bonusbarnet? Jag har själv två bonusbarn som har hunnit komma upp i tonåren och när det gäller det ena bonusbarnet så är det jobbigare än med det andra. Jag är inte med i alla samtal och när det gäller henne så har min sambo alltid samtal med stängd dörr. Han berättar för mig vad de har pratat om men jag är inte med. Jag kan förstå om de behöver och ska ha samtal ensamma för jag är inte hennes mamma. Jag känner mig givetvis utanför men det kan jag hantera så länge som min sambo delger mig vad det handlar om. Det som jag däremot ser är att hon är den av barnen som har minst respekt för mig när det gäller annat och jag tror att det kan ha ett samband. Samtidigt så vill jag inte ta deras pappa och dotter tid från dem för jag förstår att pappa fyller en roll och att hon vill anförtro sig till honom med sånt som hon inte vill göra med mig. Men följden blir, precis som jag förstår att den är för dig, att jag stänger av och också bara är trevlig men inte något mer. Det är helt annorlunda med det andra bonusbarnet där jag alltid är med i stort sett...

Jag tycker inte att du är omogen men det är en svår situation. 

Vad tycker din man om du pratar med honom? Vilken typ av samtal är det som du inte får vara med på? Delger han dig det? 

Förstår hur du tänker men i det gemensamma hemmet måste båda vuxna ha bestämmanderätt och vara överens om hur det ska fungera. Annars fungerar det inte alls. Så tänker jag...