Inlägg från: Inafina77 |Visa alla inlägg
  • Inafina77

    Intensiv bebis

    Hur är andras bebisar, undrar jag ibland? Alltså, hur är de när de är hemma, inte i en ny miljö som ute på affären eller på öppna förskolan?

    Min dotter som är 9 månader är så otroligt intensiv. Har varit det sedan födseln. Redan på BB så var det svårt att lägga ner henne. Hon vill bli buren jämt. Eller underhållen. Man får dansa eller visa en hel cirkus för henne för att hon ska vara nöjd. Och då är hon nöjd i någon minut. Hon är också otroligt receptiv, vill höra, se  och känna på allt. Får hon inte det blir hon så arg. Pratar flera ord och härmar som en liten papegoja. Hon är också så motoriskt stark, står redan och tagit några steg själv. Sömn är  också bara så dåligt. För att jag ska få henne att somna så måste jag vagga och bära. Kan inte ens försöka få henne att somna själv, varken i vår säng (då kryper hon bara i väg eller ska leka med nån kudde eller banka på mig) eller i sin säng (ställer sig bara upp). Hon bråkar för det mesta också i vagnen. Ska stå och gorma i vagnen helst. Visst skulle man kanske kunna försöka låta henne stå och gorma i spjälsängen men då blir det sådant liv! Jag får ont i hjärtat och storasyster vaknar, kanske grannarna med. För hon låter så in i hell..te högt också. 

    Ibland blir jag så matt att jag gråter. Det är så intensivt hela tiden. Hinner oftast inte ens laga mat, gör det med henne på armen eller i bärsjal i sådana fall. Ja nu vilar hon, kors i taket, annars har jag inte hunnit sitta vid datorn själv sedan hon föddes... och så sitter jag vid detta forum och gnäller... ja ja. 

    Klart att jag har kvällarna för mig själv, när man har vaggat och burit ett tag så hon somnar, men då är det verkligen bara att plocka upp spillrorna. Ta hand om storasyster. Plocka undan det värsta. Duscha. Andas. 

    Ibland blir jag också ledsen att hon blir benämnd som "jobbig bebis". Flera som har sagt, "förstår inte hur du orkar" osv osv. 

    Saken är ju den att vi inte har någon släkting eller så som kan avlasta mig heller. En stackars morfar som bor 120 mil bort är allt. 

    Varför skriver jag här och gnäller tänker ni kanske. Jo, har ni tips? Är det fler som har såna intensiva bebisar? Min stora tjej var likadan,nästan, har jag för mig. Är det min uppfostran som orsakar intensiteten eller är det gener... eller är det bara så? Min stora tjej är hur duktig och lugn som helst nu, och helt makalös på alla sätt. Så tror inte att det är någon sorts ADHD eller så... eller vet inte. Nåväl, har ni tips eller råd eller liknande erfarenheter? Mådde sjukligt illa båda graviditeterna iaf, så illa att jag blev inlagd, tänkte om det har samband. Intensitet från första pluset till 2 tvåårsåldern typ?

    Skönt skriva av sig iaf.

  • Svar på tråden Intensiv bebis
  • Inafina77

    Lana Silin, det handlar inte om busig bebis på det sättet. Självklart aktiverar jag mitt barn och älskar henne mest. Leksaker som låter, alltså vill inte vara snipig men självklart har jag det. Hon lever rövare hemma och plockar och undersöker allt från kastruller till verktygslåda. Jag har provat allt! Verkligen allt, tom köpt 4 olika vagnar för att se om det är så att bebis kanske åker obekvämt och får ont därför hon vägrar åka vagn också...

    Tack för länken minerva. Och att få höra av er andra att det är så, att det faktiskt går över. Ibland blir man så lugn av att höra om andra har samma problem. Tror lite att man (eller jag iaf) kan tycka det är skönt att få en bekräftelse på att man kanske inte har gjort fel eller att det är fel på bebisen. Utan att det bara är så. Och visst ska man njuta av dom små intensiva pluttarna! Det är nog det viktigaste av allt. Mindfullness. 
     
    Det som är positivt är att man/jag gått ner så mycket i vikt, och kan äta precis vad jag vill. Har inte haft lätt att gå ner i vikt innan. Lever för det mesta på lättillgänglig högkaloriföda, typ jordnötssmör hehehe... 

Svar på tråden Intensiv bebis