Hur ser ni på detta? (Styvförälder).

Du skrev att ditt ord är lag när det gäller en ny kvinna.. . "I h*lvete att det kom in en gökunge som fick ändra på våra rutiner. Därför valde jag frivilligt att bo själv med mina barn o en ev kvinna fick vänta på sin tur."

Tror du verkligen ngn vill vara delaktig på de premisserna?

Undrar hur länge din partner skulle stanna om hon läst det du skriver här... kliande i skrevet? Om det är det du är ute efter att stilla finns det medel mot flatlöss på apoteket och det är garanterat fritt från konsekvenser för barnen.

Har du döttrar hoppas jag att du uppfostrat dom till att tro på sig själva mer än att dom skaffar en karl som deras far som bara ser dom som någon som ska stilla kliet i skrevet.

Vidrig kvinnosyn.

Men om föräldern väljer att flytta ihop med en kvinna, men vill inte ändra något för sina barn eller sig själv. Då får han också acceptera att man lever separata liv, för det han då väljer är en kvinna som har ett eget liv och som inte känner behov av att varken blanda sig i, eller ta något ansvar som rör barnen.

Det är ingen som sagt att du borde kickat ut barnen, flyttat ihop med kvinnan eller inte tänkt på barnen. Du har valt ett passande namn eftersom du läser som ett kvastskaft.

Din vidriga kvinnosyn handlar om hur du uttrycker dig. En kärleksrelation handlar inte om att stilla ditt kliande skrev och kvinnor har lika stor rätt att ha åsikter om sitt liv som du har att ha åsikt om ditt. Läs tillbaka och se hur du uttrycker dig.

Nu lägger jag ner diskussionen.

Hur gamla var barnen när ni träffades?

Självklart ska barnen inte vara hos sin mamma om det nu är så att det är en vidrig miljö där. Tycker någon det? Har du skrivit det tidigare i tråden?

Det som passar dig o din tjej jätte bra kanske inte är ett fungerande koncept för andra?

På dig låter det som att kvinnan ska niga o nicka och fixar hon inte det i alla lägen så tycker du att man ska vara särbo.

Du är toppen som tar ansvar o bryr dig om dina barn, precis lika toppen hade det varit om du vore kvinna. Men för den skull behöver man inte välja bort samboskap.

Tror nog att man väljer det lättare om man är äldre och kanske när det finns äldre barn i bilden. Har jag fel?

Själv skulle inte jag vilja vara särbo i hela mitt liv.

Det är ju också fruktansvärt egoistiskt att kräva att någon ska ställa upp, som pappan i TS gör, utan kommunikation och samförstånd. Flyttar man ihop med en människa (med eller utan barn) så får man väl ändå respektera bådas lika värde i relationen?

Då har vi skillnader redan där. Min man barn var betydligt mycket yngre.

Vi skaffade oss gemensamma barn.

Jag personligen skulle aldrig fortsatt livet med min man om han sagt att han ej ville bo med mig o skaffat barn. Mitt liv är för kort ansåg jag o man lever bara en gång.

Min önskan var att hitta den rätta och bilda familj.

Om han ville leva 100% barnet o jag alltid skulle leva efter dom så hade han gjort smartast i att leva ensam med sitt barn.

I ett förhållande är man ett par ett par är två stycken och dom två har lika värde enligt mig.

Var det därför du separerade från barnen mamma? För att du prioriterade era barn före henne? Eller gäller det bara alla andra kvinnor?

Hur tror du att prioriteringarna i väl fungerande kärnfamiljer ser ut? Kommer barnen alltid på första plats och blir alltid prioriterade? Eller tror du att de faktiskt regelbundet får stå tillbaka för att deras föräldrars parrelation skall få utrymme? Utan att för den sakens skull behöva känna sig bortprioriterade? Det är bara så det är, alla behöver plats och tid. Varför skulle det vara annorlunda i en nyfamilj?

Det är ju oftast för att man slutat att prioritera parrelationen som man tillslut inte har något kvar att bygga på... Företaget Familjen AB har dödat 

Jag anser för egen del inte att man nödvändigtvis är en bättre förälder för att man väljer att offra allt i livet för barnen. Vilken förebild blir man då? 

Dessutom bygger du ditt agerande på dina egna erfarenheter, och har svårt att separera det från andra situationer. Kallas projicering, något som otaliga separerade föräldrar sysslar med. Helt i onödan.

Så barn som även bor med sin mamma som i det här fallet lider? Eller vad menar du?

Mamman flyttade närmare och TS uppmuntrade att barnen skulle bo vv... 

Det hoppas jag inte.

Jag/vi hör dock till dom som vill och tycker att barnet ska höra av sig innan.

Vi vill inte ha det hipp som happ.

I och med att det krävs mer av vår tid när bonus är järv så behöver man planera extra dagar med bonus.

Så det är väll det en del tycker är på snudd till barnmisshandel att barnet ska behöva ringa före.

Det hoppas jag inte.

Jag/vi hör dock till dom som vill och tycker att barnet ska höra av sig innan.

Vi vill inte ha det hipp som happ.

I och med att det krävs mer av vår tid när bonus är järv så behöver man planera extra dagar med bonus.

Så det är väll det en del tycker är på snudd till barnmisshandel att barnet ska behöva ringa före.

Jag tycker att det är tvärtom det är ju inte vi bonusmammor som missar något av detta utan just att det finns andra som missar att detta larviga paket som många tjatar om ska gälla alla.

I mitt paket står det att bonusbarnet får rätta sig efter våra regler och våran uppfostran likaså biomamman att inte komma hit hur som helst utan man ringer före.

Ibland funkar det att komma över i bland inte.

Det paketet måste de då acceptera då alla måste ta hela paketet.

Vad och var är då problemet????

Ts paket är att barnen är välkomna vv att de ska ringa innan om de vill komma på "mammatid"

Vad var det du sa? Alla skulle ta hela paketet

Ts har inte kört ut barnet ifrån deras hem

Det du menar är alltså att det är enbart förälder och barn som sätter förutsättningarna, och en ny partner kan antingen köpa det paketet eller vända på klacken? Partnern har ingen rätt att tycka och tänka om förutsättningarna för det liv hon ska välja? Är det så?

Så en bonusförälder ska bara ge aldrig få något??

När jag flyttade ihop med min sambo så fanns inte ordet NEJ i hans barns ordlista. Enligt min sambo var det helt okej att hans barn bestämde tvprogram, mat, när och hur kompisar kommer och gick. Jag jobbar natt ibland och när kompisar börjar drälla in vid 9 tiden på morgonen när man nyss somna fick jag nog. Och ja jag gjorde det du anser vara fel, jag ställde krav. Att inga kompisar kommer klockan 9 på morgonennär någon jobbat natt, alla får bestämma mat och tvprogram. Annars kunde han ta sitt och flytta.

Så en bonusförälder ska bara ge aldrig få något??

När jag flyttade ihop med min sambo så fanns inte ordet NEJ i hans barns ordlista. Enligt min sambo var det helt okej att hans barn bestämde tvprogram, mat, när och hur kompisar kommer och gick. Jag jobbar natt ibland och när kompisar börjar drälla in vid 9 tiden på morgonen när man nyss somna fick jag nog. Och ja jag gjorde det du anser vara fel, jag ställde krav. Att inga kompisar kommer klockan 9 på morgonennär någon jobbat natt, alla får bestämma mat och tvprogram. Annars kunde han ta sitt och flytta.

Var inte pappan med och ändrade paketet?

Vaknade ts en dag och ensam beslöt att barnen skulle bo hos sin mamma också?

Det som irriterar mig är att Bioföräldrar står helt på sidan när det snackas om att det är så synd om barnen.

Jag tycker att det är fruktansvärt att vuxna människor resonerar att en av två vuxna i en familj endast ska anpassa sig.

Ungar och den andre vuxna styr med sina pekpinnar vill och tycker.

Det är en konstig syn dessa barn får, tron att man får och ska styra och ställa över vuxna.

Det är mina ord som gäller och du ska bara haka på annars byter vi ut dig.

Jag har och kommer aldrig att köpa någons paket. Visst jag vill att vi ska leva som en familj utan bio o bonus roller. Men med det så tillkommer ju att JAG inte håller truten o bara accepterar. Aldrig!

Kanske skulle ts man o dennes barn bjuda in ts mer och ta bort attityd som mannen verkar ha och bli ödmjukare så kanske ts blir mer bekväm med barnen?

Det är enbart BIOFÖRÄLDRAR som kan få relationen mellan barn o vuxna bättre.

Det kan finnas en förklaring till ts känslor.

Jag ser våran familj som familj men vill ändå att man ringer före och det är inte alls säkert att bonus kan komma hit varje gång denne eller dennes mamma tycker det.

Vilken rätt anser du att du har att döma andra utefter dona förutfattade meningar?

Villen rätt anser du att du har att bestämma stt ditt sätt är det enda rätta?

Tänk om det är så att världen och verkligheten är större än det du genom din fantasi läser mellan raderna?

Tänk om det finns barn som lever lyckliga i bonusfamiljer med en bonusförälder som faktiskt är likvärdig andra vuxna i familjen?

Tänk om dessa barn lär sig att respekt, kärlek och kompromisser är en del av en lycklig tillvaro oavsett blodsband?

Tänk om det är så att dina barn hade mått precis lika bra även om du valt ett annat sätt att hantera deras förlust av sin mamma?

Jag har rätt stor erfarenhet av bonusfamilj och att vara bonusförälder och det gör mig stolt att veta att både dom barn jag levde med innan, och dom barn jag lever med nu såg och ser mig som en självklar del av familjen. Detta trots att jag varit högst delaktig i att forma vår tillvaro och våra förutsättningar.

Jag får ofta pussar och kramar. Och jag får ofta höra att dom tycker om mig, trots att jag fått vara med och skapa paketet istället för att bara köpa det.

Tänk om det är så att ditt sätt inte är det enda rätta.

Tänk om det är så att du sitter här och förolämpar människor som faktiskt inte gör något ont?

Tänk om du kunde släppa garden och möta människor i deras vardag, istället för att döma dom i din.

Tänk om.