Jag har samma problem ingen sexlust alls. I börja hade vi sex jämt...nu blir det typ en gång i veckan. Jag tar initiativ för att göra honom glad men jag känner extremt sällan lust. När vi väl kommer igång är det ju lättare. Vet inte vad det är för fel, jag äter bra och tränar regelbundet och är lycklig i relationen.
Har heller aldrig sex med mig själv för jag har aldrig lust med det.
Intressant beskrivning...kan mycket väl tänka mig att min partner fungerar just så periodvis...jobbar du mycket?...stress o högt tempo på jobb och även hemma för det mesta? Tror väl lite som "tjej" ovan i tråden skrev. Att tankar om sex och att vilja ha det. Alltså intressera sig för sex och intimitet och se hur det funkar och känns. Jag ser en "risk" med att bli för bekväm i sin relation så närhet och intimitet snarare blir en alltför nedprioriterad bisyssla än ett naturligt och härligt inslag, som ger det lilla extra.
Ops...hoppas inte att du ÄR min fru :-P...skämt o sido så lät det där väldigt likt.
Låter i mina öron som att jobbet tar ut sin rätt. Numera förstår jag att det är så när det gäller min partner, men det tog en tid innan jag ville inse att det faktiskt var så. Att jobbet tog musten ur henne.
Well, well...så vad kan du göra åt det? Byta jobb? Försöka hitta ett smidigare sätt att jobba på med den situationen du har eller är det bara så det är just nu?
Att prioritera det för hans skull är förvisso "ädelt" av dig..hm..men jag skulle tro att det inte blir och kanske är så lyckat för någon av er egentligen!?
"Vågar" han ta initiativ längre, tänker jag. Kan det vara så att han avvaktar och, ursäkta språket, skiter i det, då han blivit nekad och nobbad/avvisad tidigare många gånger!?
Jag tror att det ofta handlar om att bestämma sig för vad som är viktigt i livet. Jag har ett mycket bra jobb som jag via utbildning och framåtanda gjort mig förtjänt av, och det har för min del inte kostat familjeliv att nå dit. Jag har lämnat jobbet på jobbet när jag gått hem.
Min förra fru hon slet hund på sitt jobb på en intensivvårdsavdelning och kom hem helt slut. Hon oroade sig vad som hände med hennes patienter när hon inte var där. Hon låg mest i soffan på kvällen och la sig tidigt för att orka med dagen efter.
Vårt sexliv dog totalt efter ett tag. Hon tappade lusten helt eftersom hon var totalt slut och orkade inget utanför jobbet.
Nu når vi just det med vad som är viktigt. Jag skulle inte tveka en sekund att säga upp mig från mitt >50000 kr/mån-jobb, sälja min fina bil och flytta till en hyreslägenhet om det gjorde att jag och min (numera fd) fru skulle få ett lyckligt liv tillsammans där vi prioriterade varandra, gjorde saker tillsammans och hade ett bra sexliv. Inte en sekund hade jag tvekat. För henne var jobbet för viktigt. Det var viktigare än oss. Nu är vi skilda.
Du måste bestämma dig för att livet med din man på sidan om jobbet är nummer ett i livet, sätta tydliga gränser för dina arbetskamrater för vad som är start och stopp på arbetsdagen.
Jag har inte mått bra av p-piller alls, det påverkar verkligen lusten, men inte ätit det på många år.
Vi har iaf mycket närhet, pussar och kramas,duschar tillsammans, håller handen osv, så jag är inte rädd att sexbristen ska driva oss isär.
Försöker få till det en gång i veckan iaf för att det inte ska vara helt öken
Du skrev så här i inlägget före:
"Det är som att någon tryckt på min off-knapp bara, det måste vara något fel på mig, kan jag få en tablett bara så det går över och jag blir normal igen!
Gillar mitt jobb, skulle inte byta ut det, men måste kanske försöka ta det lugnare. Får bli efter de satt nya lönerna "
Det finns tyvärr ingen tablett att ta som löser detta problem. Lösningen ligger i att skapa lusten i sitt eget huvud. Kan man det inte själv kanske man skall ta hjälp av en sexolog.
Samtidigt säger du att du inte skulle byta ut ditt jobb, kanske ta det lugnare men inte förrän nya lönerna är satta. Här säger du att jobbet är viktigare än din man. Tänk så här: Den dag de nya lönerna är satta och du tänkt att du skall ta det lugnare, och du kommer hem för att berätta det men det finns ingen där. Din man har tröttnat och flyttat, hade det varit värt det? Ställd mot kalla fakta att han är inte där, hade det varit värt det? Svara inte såsom så många andra "Hon skulle inte sticka, jag känner min man". Många har fått äta upp den kommentaren den dag han är borta.
Min fru trodde nog inte heller att vi skulle skiljas. Jag tog många gånger upp att vi gör inget tillsammans, vi har inget sexliv och detta är inte det sätt jag vill leva på. Hon har i efterhand sagt att hon inte riktigt lyssnade och tog mina ord på allvar.
*puh*...:)...för min del tog det ett tag att inse att det faktiskt var så att det var jobbet som påverkade i såpass hög grad...hm...ville väl inte inse det samtidigt som även jag jobbar en del och orkar ändå. Men vi är ju olika och det bör respekteras och accepteras i viss mån.
Det är säkert som du säger. Att din man ser och inser att du är trött och p.g.a det inte ens försöker. Även om du skulle "ställa upp", så tror jag inte det är det han vill.
Apoteket har tabletter :)...LUST heter de. Inte sagt att de fungerar, men kanske värt att prova!?...jag har funderat på att köpa dem till min fru, men är rädd för att det kommer att misstolkas och bara bli helt fel...
Ledighet ja, jo det kan ju bli en effekt åt det mer frekventa hållet...men jag skulle gissa att effekten uteblir om man inte längtar dit och vill vara mer intim och skapa mer närhet...om det inte finns där i vardagen har jag svårt för att se hur det skall ändras bara sådär under någon vecka eller två, så jag tycker inte det låter så konstigt att "på-knappen" inte infann sig för dig under julledigheten, tyvärr.
Vad är hög/högre lön värd om det man lever för och jobbar för där hemma raser/raseras...hm...men vi har olika nuläge och framtidsplaner både för oss själva och tillsammans...är dessa alltför spretiga och osynkade inbillar jag mig att det finns risk för att det blir pannkaka av det hela till slut.