Är det etiskt okej att lämna kvinna som föder barn mot mannens vilja?
Hur resonerar man i det fallet?
-
-
Svar på tråden Är det etiskt okej att lämna kvinna som föder barn mot mannens vilja?
-
Om barnet är tillverkat så är det ju tillverkat så att säga. Då är det inte mycket att göra åt saken. Både mannen och kvinnan har deltagit i tillverkningen och har därför samma ansvar (drt dyker alltid upp någon som tjatar om kvinnor som luras här men det är nog rätt ovanligt). Om båda är vuxna är det bara att "step up to the plate" och ta ansvar för den situation man skapat.
Ogillar starkt att se på abort som något som ska tas till för att man "inte har lust" med barn. Särskilt om det är mannen ska tala om för kvinnan att ett ingrepp ska ske på hennes kropp för att han inte har lust att ta ansvar. -
Så mitt svar blir. Ja man kan ju lämna kvinnan om man är sur på henne MEN man lämnar inte eller skiter i att ta ansvar för sitt barn. Man straffar inte barnet för att man är arg på mamman. Men man behöver ju inte vara ihop.
-
Att lämna kvinnan - ja. Barnet - nej.
-
Jag menade mera kring barnets uppväxt - är det fel att välja att inte ha vårdnad om barnet? Om man aldrig har tänkt att ha barn, men ändå får barn, kan inte ensam vårdnad för mamman vara ett alternativ då? Bortsett från det juridiska ansvaret naturligtvis.
-
Borde det vara krav från mamman att pappan måste vara med barnet? Hur resonerar mamman kring det icke önskade barnet (från pappans sida)? Är det inte ett misslyckande mot barnet? Förekommer överhuvudtaget så mycket oönskade graviditeter i detta samhälle? (förutom våldtäkt så tvivlar jag)lövet2 skrev 2015-02-25 00:06:25 följande:
Att lämna kvinnan - ja. Barnet - nej.
-
Att lämna mamman är acceptabelt. Att överge barnet är inte det.Anonym (Gäller ej mig) skrev 2015-02-25 00:40:46 följande:
Borde det vara krav från mamman att pappan måste vara med barnet? Hur resonerar mamman kring det icke önskade barnet (från pappans sida)? Är det inte ett misslyckande mot barnet? Förekommer överhuvudtaget så mycket oönskade graviditeter i detta samhälle? (förutom våldtäkt så tvivlar jag)
Sedan tänker du fel. Människor kan aldrig kräva saker och ting av varandra. Endast önska och ha förväntningar.
Skyldigheter kan människor däremot ha till andra. Juridiska och ekonomiska och moraliska skyldigheter exempelvis. Mamman och pappan har inga skyldigheter gentemot varandra längre när de gjort slut eftersom de inte har någon pågående relation längre (om de inte fortsätter som vänner såklart). En relation till barnet kommer dock ingen av de undan däremot eftersom den relationen är bestämd av naturen och utan någon ångerrätt. Och båda två har skyldigheter gentemot barnet (även om de inte har några skyldigheter gentemot varandra). Rent juridiskt är de försörjningsskyldiga för barnet. Och rent moraliskt är de skyldiga att efter bästa förmåga ta hand om barnet både praktiskt och känslomässigt. -
Tankefelet här och i en del liknande trådar är att barnet och mamman är typ samma person?! En del verkar tänka att man straffar mamman genom att skita i barnet. Men barnet är en egen individ, som inte bett att finnas till. Mamman är vuxen, och har förhoppningsvis egna föräldrar. Hon är inte släkt med dig, och kan skaffa sig andra män. Helt ok att lämna henne alltså. Dit barn kan däremot inte skaffa sig andra pappor. Ur ditt barns perspektiv, vore det kanske trevligast om du trots allt brydde dig..Eller vad hade du själv tyckt i barnets situation?
-
Du är alltså emot ensam vårdnad? Du var inte särskilt konkret...Anonym (fdsa) skrev 2015-02-25 01:04:06 följande:
Att lämna mamman är acceptabelt. Att överge barnet är inte det.
Sedan tänker du fel. Människor kan aldrig kräva saker och ting av varandra. Endast önska och ha förväntningar.
Skyldigheter kan människor däremot ha till andra. Juridiska och ekonomiska och moraliska skyldigheter exempelvis. Mamman och pappan har inga skyldigheter gentemot varandra längre när de gjort slut eftersom de inte har någon pågående relation längre (om de inte fortsätter som vänner såklart). En relation till barnet kommer dock ingen av de undan däremot eftersom den relationen är bestämd av naturen och utan någon ångerrätt. Och båda två har skyldigheter gentemot barnet (även om de inte har några skyldigheter gentemot varandra). Rent juridiskt är de försörjningsskyldiga för barnet. Och rent moraliskt är de skyldiga att efter bästa förmåga ta hand om barnet både praktiskt och känslomässigt.
-
Det gäller inte mig.Anonym (..) skrev 2015-02-25 01:59:31 följande:
Tankefelet här och i en del liknande trådar är att barnet och mamman är typ samma person?! En del verkar tänka att man straffar mamman genom att skita i barnet. Men barnet är en egen individ, som inte bett att finnas till. Mamman är vuxen, och har förhoppningsvis egna föräldrar. Hon är inte släkt med dig, och kan skaffa sig andra män. Helt ok att lämna henne alltså. Dit barn kan däremot inte skaffa sig andra pappor. Ur ditt barns perspektiv, vore det kanske trevligast om du trots allt brydde dig..Eller vad hade du själv tyckt i barnets situation?
Jag tror att det är väldigt ovanligt att män överger oönskade barn.
Men samtidigt - har man bestämt sig att inte ha vilja ha barn, så vad skall man göra? Barnet borde dock av egen vilja kunna besöka pappan utan att pappan säger emot. Istället får mammans eventuella nya partner vara som en pappa. Ser ärligt inte någon annan lösning som inte inskränker den fria viljan. -
Om man bestämt sig för att man inte vill ha barn, finns ju vissa åtgärder som man kan vidta så att man inte får några..Anonym (Gäller ej mig) skrev 2015-02-25 02:12:51 följande:Det gäller inte mig.
Jag tror att det är väldigt ovanligt att män överger oönskade barn.
Men samtidigt - har man bestämt sig att inte ha vilja ha barn, så vad skall man göra? Barnet borde dock av egen vilja kunna besöka pappan utan att pappan säger emot. Istället får mammans eventuella nya partner vara som en pappa. Ser ärligt inte någon annan lösning som inte inskränker den fria viljan.
Men annars går det ju utmärkt att båda föräldrarna överger barnet också, om de kommer på att de inte har lust att ha några barn. Finns inget som hindrar det. Eller hur tänkte du?