Det är lätt att skälla ut någon såhär när man skriver men detta är alltså min synvinkel på det hela, bland annat svärmor håller ju med sin son så fort det blir konflikter så ibland tvivlar jag om jag ser allt med rätt ögon. Eftersom det är klart att många gånger går jag in när han säger åt/ klagar på barnen och han säger då att allt är mitt fel och att allt skulle ha varit bra om han fått uppfostra på sitt sätt från början..
Men vad gör du när din son är respektlös mot din man? Säger du åt honom på skarpen eller låter du din man ta det? Jag har ingen erfarenhet av barn med diagnos men jag tycker du ska vända dig till soc för att få stöd och hjälp med hur du ska göra. Jag tycker att du borde bli tydligare i din roll som mamma och inte låta din man uppfostra dina barn.
Du ska inte vara ständigt irriterad på dina barn. Du ska uppfostra de med kärlek och tålamod och hela tiden vara konsekvent. Men du skriver att du är rädd för att stå ensam med ansvaret och vill ha din mans hjälp. Då måste ni vara överens helt enkelt. Men funkar inte det och du känner att han är elak mot dig och barnen då måste du flytta. Och det spelar ingen roll var man bor då. Sök lägenhet i nån annan stad om det är svårt att få där ni bor nu. För du kan inte stanna kvar med en man som du behandlar dig eller dina barn illa bara för att det är svårt att hitta lägenhet i storstan. Och man pluggar när man har råd. Tyvärr är det så. Har du inte råd att plugga så får du jobba eller kombinera studier och jobb om du orkar. Det är tufft att vara ensamstående med små barn. Jag vet av egen erfarenhet. Men hellre det än att stanna i ett dåligt förhållande bara för att du är beroende av honom.