Vi som väntar 3:e barnet hösten 2015

Woho! Fick ett plus i förrgår. BF 22 november. Vi Har en pojke på 5 år och en flicka på 3½. Vi har försökt lite avslappnat i snart ett år så jag är jätteglad. Vill helst slippa BF i dec-feb och nu slapp jag det. Men lite spänd inför hur man ska må denna gång. Första graviditeten var jag illamående  i princip hela graviditeten och högt blodtryck. Andra graviditeten mådde jag toppen så det kan verkligen bli hur som helst. Än så länge bara lite molande "mensvärk" förstås då det är så tidigt.

Jag har tänkt berätta för barnen så sent som möjligt. Jag vet att dom kommer bli glada. Båda är väldigt förtjusta i tanken på småsyskon och leker ofta att dom är bäbis och mamma senaste halvåret (turas om vara bäbis

. Sonen har alltid varit stormförtjust i riktiga bäbisar och väldigt intresserad av det och av människokroppen. Jag tror dom kommer längta ihjäl sig så därför känns det bättre att berätta när det är lite kortare tid kvar. Dessutom är dom små inte så bra på att hålla tyst och när dom vet lär ju alla andra få veta. Har en tanke att försöka hålla på hemligheten till föräldrarna och svärföräldrarna till morsdag så efter det berättar vi nog för barnen. Om man nu lyckas hålla det hemligt så länge. Min mamma är ju halvsynsk när det gäller sånt. Dock är jag mullig med putmage sedan tidigare barn och avstår redan alkohol så jag hoppas jag lyckas. :D

Grattis till alla graviditeter! Kul att vi blir fler i tråden. Jag berättade för min man i torsdags. Han var helt likgiltig och verkade ointresserad. Frågade inte ens när det beräknas. Sen frågade jag ut honom nästa kväll och då kröp det fram att han visst var lite glad, men väldigt rädd. Rädd att vi inte ska palla med en till, arbetsbördan, vårt förhållande osv. Men vi är så olika där. Jag är mer en sån som bestämmer vad jag vill och sen så gör man bara sitt bästa för att fixa det. Oroa sig ger inget. Vi ville ju båda ha 3 barn och uppleva det hela en sista gång. Hur tog era män beskedet?

Jag känner att det är tur för en gångs skull att man är mullig. Gruvar däremot för illamåendet och aptitminskningen som tidigare graviditeter börjat v7-8, d.v.s. om en vecka. Jag har alltid tappat väldigt mycket vikt första halvan av graviditeten och efter förlossningen vägt mindre än före graviditeten. Är nog snarare det som hotar avslöja att man är gravid. Åt Lergigan första grav förbkräkningarna och illamåendet var i stort sett hela grav. Hoppas slippa det denna gång. Det är som det enda jag gruvar för i nuläget. :)

Har fått tid för indkrivningssamtal och KUB-test också. KUB blir privat då jag var 2år för ung. Attans! ;)

Lotie: Ha ha ha.... Ja, du får nog svårt att hålla det hemligt. Lustigt att dom inte gissade på gravid. Min mamma brukar vara bra på att lista ut det. Lurigt för hon säger inget heller att hon räknat ut det förrän man berättar. Jag hoppas jag kan hålla mig att berätta/avslöja till morsdag. Vi kommer nog inte hinna ses så mycket före det heller.

Jag njuter också av att inte må illa och försöker hinna klart en del projekt innan det sätter igång. Jag slog just upp min gamla graviddagbok när det började dom tidigare graviditeterna och det verkar varit i v.8-9 någon gång senast och i slutet av 7:e veckan första graviditeten. Idag går jag in i vecka 7 så det är nog inte långt bort.

Välkommen mommy86. Hur gamla är dina barn?

Lotie: Det lät inge vidare. Men det kanske ändå borde kollas upp? Är det utomkveds kan det bli farligt för dig om det hår för långt. Huvva! Håller tummarna att det inte är det. Har du mått bättre idag?

Hummeldummel: Förstår dig. Mådde skit första, men då hade må ju turen att bara kunna rå om sig själv all ledig tid. Jag tror inte LCHF är skadligt om må inte kör jättestrikt helt kolhydratfattigt. Det viktiga är nog att få i sig lite kolhydrater och mycket protein i alla fall och nyttiga ämnen i frukt och grönsaker. Jag tror inte bäbisen saknar vitt bröd, pasta m.m. När jag mått illa har jag mått bäst på rätter med mycket grönsaker och mycket fisk av nån anledning. Frysta portionsrätter med fisksoppa har jag bunkrat i frysen t.ex.

Lotie: Skönt att höra att magvärken är borta. Foglossning är ju inte kul, särskilt inte om det börjar redan nu. Jag hoppas mitt håller sig borta länge till.

Illamåendet har däremot kommit med full kraft. Jag har mått illa tre dagar i rad nu i stort sett hela dagarna. Nästan allting luktar illa. Tur i oturen att dottern fick vattkoppor i tisdags så jag har VAB:at nästan hela veckan och nu är det ju långhelg och vi är bara hemma och dolar på.

Vad kul emeliemarietherese! Då är vi i samma vecka och jag mår också himla illa hela tiden. Kräks dock bara på mornarna än så länge. Jag provade ta en tablett Lergigan imorse mot illamåendet, men har varit zombietrött istället. Kan inte ens prata utan att sluddra. Illamåendet och lite annat påminner exakt om hur det var när jag väntade sonen (min första grav.) och då höll det i sig förbi v. 20. Suck! Tänker att det kanske är en pojk denna gång med då. Vi har en av varje redan så det spelar ingen roll.

Vad som hjälper mot illamåendet verkar rätt individuellt. Klarar själv inte av morot just nu. Ingefärsthe tycker jag hjälper lite. Jag mår bäst av att äta vegetariska rätter och fiskrätter som man blir så där skönt mätt på. Inget mastigt så som kött.Tur det finns färdigmat med fisk i för vi äter inte det så ofta hemma då min man inte är så förtjust i det. Det är jobbigt att laga mat åt familjen p.g.a. lukterna så det blir just nu mycket halvfabrikat och färdigmat när jag måste ordna maten.

Jag har mest varit hemma dom senaste veckorna p.g.a. att barnens olika sjukdomar (bl.a. var sin omgång vattkoppor) bara bytt av varandra. Jag gruvar också för hur det ska bli att jobba varje dag nu framöver. Vissa dagar mår jag bara pyton ända fram mot 13-14 tiden (och jag brukar sluta jobba 14:30).  

Jag håller tummarna att ingen fler här behöver råka ut för missfall.
Beklaga sorgen Elyssa81.
Tetra: Ja, verkligen. Olika för alla. Jag har precis börjat bli liiite mindre trött och mindre illamående och nu är det vecka 12. Nu räcker det i alla fall med 9-10 h sömn.

Jag har bokat KUB-test till nästa onsdag. Senare har man ju fosterrörelserna, men nu har man ingenting att gå på. Jag känner mig också otrygg innan man sett om det ens är nåt där inne, men attans så dyrt. Jag är 2 år för ung för att Landstinget ska bekosta så det blir att punga ut med 2200kr på privat klinik. Och jag kommer göra fostervattensprov om det visar att risken är stor för Downs syndrom. DET bekostar landstinget däremot.

Någon fler som börjat tänka på pengar? Nu när jag nått v 12 har tankarna börjat snurra.
Vi har båda låglöneyrken, fast lyckligtvis heltider i grunden. Jag har jobbat 75 % sen slutet av januari för att barnen inte orkade fulllånga dagar. Först tog jag ut 25 % föräldrapenning för att rädda SGI:n sen blev jag less och tänkte att jag inte blivit gravid på 9 månader så det kan ju ta 9 månader till och så många dagar hade vi inte kvar. Nu har jag fått maken att tänka till hur lite föräldrapenning jag kommer att ha när jag får typ 80 % av 75 % lön så nu har han lagt om sina arbetstider till 6-15 så han kan hämta tidigt på dagis istället och jag jobba heltid 8-17 resten av tiden. Men det var på håret. Enligt FK måste jag jobba heltid minst 6 månader och det är 6½ månad till BF (och förra föddes 1 v tidigt). För säkerhets skull har jag sökt 25 % föräldrapenning retroaktivt för dom senaste månaderna också. Jag hoppas det går vägen nu. Om inte annat så hinner vi jobba ihop mer till sparkontot med två heltider.

Jessikaa: Välkommen! Vilken julklapp det kan bli med BF så nära jul. Spännande. Min äldsta är en son född i slutet av feb 2010. Då ka det inte skilja många dagar på våra förstfödingar.

Åh, jobbigt med foglossning redan. Jag ä i v. 15 och känner då inget i fogarna än. Minns inte att jag kände nåt så här tidigt tidigare gånger heller utan det var nog mer sista trimestern. Jag hoppas att det håller sig borta tills efter semestern i alla fall så man kan vara fri under semestern. Jag har tur som har skrivbordsjobb också.

BF

Augusti
Agohiw

September
  1 Rambosfru

Oktober
?? M0rris
  7 mommy86
11 Lillstrumpa79
12 Somsom
13 Ann82
21 Hummeldummel
23 Pixel15
24 Hummeldummel

November
  9 Sussi85
13 sofiashem
18 Becca88
23 Förtjust
24 Miaomiao
26 lotie
?? emelie­mariet­herese

December
22 Jessikaaaa
23-26 tiger84

Elvira78 jag håller tummarna för att allt är okej. Jag förstår att ni inte vill göra fostervattensprov om ni ändå inte tänkt göra abort. Men visst får man göra abort även senare under om man ansöker om det? Om man gjort fvp som visat kromosomfel alltså. Fast det kanske är ett avvägande från fall till fall.

Det kändes över huvud taget lite läskigt när vi planerade nr 3 nu tycker jag. Lite som att jag kände ibland att vi borde vara nöjda med 2 friska och är lite giriga som vill ha en till och då kanske får ett handikappat eller sjukt barn på något vis som ska förändra familjen mycket. Dum tanke, men därför gjorde jag KUB. När det inte visade någon förhöjd risk gick vi inte vidare. Man måste väl lita på sin tur helt enkelt. Även fvp garanterar väl inte att barnet är helt friskt även om det kan utesluta kromosomfel o.s.v.

Välkommen. Tyvär verkar denna tråd rätt död för tillfället, men den kanske vaknar igen. Jag har börjar känna nåt först senaste veckan (v.20-21) då jag har moderkakan i framvägg. Kanske du har det med?

Jag tar 2 järntabletter i veckan förebyggande. Det är som sagt inte farligt att få för lite järn. Du kommer känna av det i så fall Jag håller med om att det är svårt att komma ihåg dom. Jag tycker att jag äter mest hela tiden också. Får inte skippa nåt endaste mellanmål för då kommer fortfarande illamåendet som ett brev på posten. 
Chazbo: Känner igen det där med svårt att ta det lugnt. Även om vi har semester nu båda två är det ett evigt bråkande med barnen tycker jag och framför allt sära på dom eller hindra för vilda lekar så någon gör illa sig. Och deras högljudda lekar gör mig galen ibland. Börjar nästan längta efter att dom ska börja förskolan igen. Mitt tålamod är ju inte direkt vad det brukar vara. Tur jag inte hittills haft nåt problem med blodtrycket denna graviditet. ;)