koppel på 3-åring

Jag tror barn har olika faser. Jag har just nu en 4-åring som senast igår stack från förskolan medan jag klädde lillasyster. Oftast kommer hon ihåg att stå vid dörren eller ibland hoppa på stenarna utanför, vilket inte uppskattas av mig, men den här gången hade hon stuckit bortanför förskolestängslet  och fortsatt gångbanan en bra bit bort på väg hemåt. Min dotter tyckte det var jättekul, det tyckte inte jag, kan jag lugnt säga. Hon blev vansinnig när hon tvingades hålla i vagnen och fick därmed sitta i vagnen där hon var lika arg, då hon vägrade följa med hem. Efter hon varit arg och gnällt ca 1 km hem somnade hon. Igår pratade vi om det hemma när hon var lugn och hon vet att varken jag, hennes riktiga eller bonuspappa tyckte det var ett bra tilltag. Idag hade även förskolefröken pratat med henne, men då inget hände, så är hon fortfarande lika oförstående till varför hon inte får göra så. Då har vi berättat att någon kan ta med henne och att hon kan bli påkörd av en cykel eller bil samt att jag blev rädd.

Idag när jag skulle hämta blev hon rabiat över att jag inte hade tagit med ett paraply när det regnade, även om hon visste att jag kom från jobbet och paraplyet var hemma ... Det tog tid att få med sig en förbannad dotter hem. Just i sådana situationer fungerar ingenting skulle jag vilja säga, så ja jag har funderat på sele i vagnen ... även om hon egentligen är alldeles för stor för det. Så jag kan förstå om ts ser en sele med lina som ett alternativ även om jag hade haft svårt för det själv.

Just nu kan jag ångra ibland att vi väntar syskon då jag undrar hur sjuttan jag ska ro hämtningarna iland av en trött dotter som är för stor för att sova middag på dagen. Förhoppningsvis kan sambon hjälpa till med hämtningen torsdag, fredag i alla fall. Förhoppningsvis hinner hon växa till sig på ett halvår.