Att förlora sin mamma

Det hände mig för två år sedan. Min mamma var 70 då men hon var fortfarande min mamma och jag hennes lilla barn, trots att jag är dubbelt så gammal som du! Jag gråter fortfarande när jag tänker på min tillvaro utan henne! Den dagen det hände kommer jag inte glömma! Hennes död kom inte oväntat, vi visste att hon hade kort tid kvar, trots det lät jag minuterna och sekunderna gå utan att jag utnyttjade de! Men när det hände sjönk jag ihop, kände mig så hemskt tom och blev nästan apatisk. Jag bara låg i sängen; åt nästan inget drack nästan inget och struntade helt i mitt jobb och liv, ingenting spelade någon roll längre!

Men det blev bra! Jag tänkte så här: hon älskade mig och hon vill att jag ska ta hand om mig själv! Jag gör det för hennes skull! Och det kändes faktiskt bra!

Hoppas du kan hitta ditt sätt att hantera din sorg!

Men glöm inte att sorga, det är viktigt att du gråter om du känner för det! Gråt högt och så mycket du vill/känner för!