• Litet My

    Uppfostrar man inte barn längre?

    Anonym (?!?!) skrev 2015-03-19 09:51:30 följande:

    Eh väldigt konstiga förslag du radar upp ts. Var finns dessa familjen fu pratar om? För jag känner då INGEN som gör som du beskriver, men du kanske bara snackar goja?! Mao inte vet ett skit?


    Inte jag heller :/
  • Litet My
    Anonym (Linn) skrev 2015-03-19 10:38:35 följande:
    Ja, i vissa fall kan det behövas. En 4 åring är inte alltid stor nog att kunna hantera sina stoooora känslor över för oss "skitsaker". Då skadar det knappast att få tryggheten i en kram när känslorna blir så stora och barnet inte kan hantera dem. Uppenbarligen tycker mamman att det är det som fungerar bäst för just det barnet i just den situationen.
    Håller med. Så gör vi med vår 3,5 åring ibland. När hon blir arg blir hon så himla arg/frustrerad att hon inte vet var hon skall göra av sig och då fungerar kramar väldigt bra som trygghet. Lite som att "jag förstår att det är jobbigt och jag finns här som stöd", därmed inte sagt att hon får som hon vill för det får hon inte. Om barnet vill är det vid många tillfällen bättre än att skälla på barnet och låta det vara argt och frustrerat och ha det jättejobbigt ensamt. Även om jag vet att många förespråkar det.
  • Litet My
    Anonym (Linn) skrev 2015-03-19 10:48:02 följande:
    Varför inte? Uppenbart är ju att barnet har svårt med känslonvån. Att krama barnet och bekräfta att känslan är jobbig är inte fel. Däremot blir det fel om mamman tycker sund om barnet för att han inte får brödet eller ger med sig. Att krama bekräftar att känslan är jobbig, inte att barnet får som det vill eller att man tröstar barnet för att han inte får mer bröd.
    Så sant och viktigt att poängtera att det är känslan/utbrottet man hjälper barnet att hantera, inte "förlusten" över mackan eller vad det nu kan vara, det budet står ju fortfarande fast.
Svar på tråden Uppfostrar man inte barn längre?