Uppfostrar man inte barn längre?

Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:02
287 svar

Återställ Anmäl

Uppfostrar man inte barn längre?

tankfull skrev 2015-03-19 09:58:28 följande:
Men det är väl jätteolika hur föräldrar uppfostrar sina barn?! Det finns föräldrar som är släpphänta för att de inte orkar ta konflikter och det finns föräldrar som säger nej till barnen utan att reflektera varför. Jag låter min dotter ta en del beslut och lyssnar på hennes vilja eftersom jag tror att hon blir mer självständig om hon lär sig tänka efter själv och inte jämt ha nån som tar besluten åt henne. Därmed inte sagt att hon får bestämma ALLT! Det var någon som sa en sak jag tycker är klokt: "Jag låter mitt barn bestämma om han vill ta på sig den blå eller den gröna pyamasen. Att det är sovdags och att han ska gå och lägga sig är det inget snack om." Ungefär så försöker jag tänka som förälder! Det finns absolut kassa föräldrar i dag men det fanns det förr också! Hur tänker du då TS? Vad är det som gör att du tycker det var bättre förr?

Ja det har du rätt i. Man är ju olika som föräldrar. T ex har jag en i närheten som när hon stänger av teven för barnet (förklarar först att det är dags att sluta titta) så skriker barnet (som hesa fredrik) i 5 minuter i sträck. Då blir barnet kramat tills det slutar skrika. Barnet är 4 år.
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:03
#13

Återställ Anmäl

Bör tilläggas att 5 minuters vrål är i kortaste laget. Blir barnet inte kramat kan det skrika i 30 minuter eller mer.
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:18
#17

Återställ Anmäl

Anonym (Ps) skrev 2015-03-19 09:54:01 följande:
Jag ser det dagligen. Morsor och farsor som inte orkar ta en diskussion med barnen utan låter dem gå i pyjamas till förskolan. Barn som inte vill komma in och äta utan som får stanna ute och leka, barn som slår andra och i bästa fall ser föräldern det och säger lamt att "Jag vet att du blir ledsen Ozchar men man får inte slå på andra barn."!
Fast jag tycker det där med mat är klurigt. Vissa föräldrar vill nämligen att deras barn ska äta HELA tiden! Frukost-mellis-frukt-lunch-frukt-mellis-yoghurt-middag-kvällsmat. Och sen oroar de sig för att barnen inte äter ordentligt vid lunch och middag! Och det blir ett jäkla tjat om att äta hela tiden!
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:28
#24

Återställ Anmäl

Anonym (D) skrev 2015-03-19 10:26:01 följande:
Mina barn har precis ätit klart sin mellis när jag hämtar dom kl 15 på förskolan, självklart är dom inte hungriga på middag vid 17-18 när jag och sambon är vrålhungriga. Det är väl jättebra att de känner efter att de inte är hungriga utan istället vill vara ute och röra på sig?

Jag jobbar som lärare och känner inte igen det du skriver ts, eleverna följer reglerna på de skolor jag jobbat på. Både jag och mina vänner har fasta regler för nattning och andra väsentliga moment. Hur man går klädd till förskolan t.ex. är inte ett dugg viktigt.
Ja jag håller helt med dig! Men vissa tycker att barnen även ska äta när de kommer hem trots mellis på förskolan. Misstar kanske trötthet för hunger, vad vet jag.
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:30
#26

Återställ Anmäl

Anonym (Linn) skrev 2015-03-19 10:29:47 följande:
Det är väl jättebra att hon kramar barnet, eller?
Barnet (4 år) skriker ju för att teven stängs av. Behöver det då en kram?
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:42
#34

Återställ Anmäl

Anonym (Linn) skrev 2015-03-19 10:38:35 följande:
Ja, i vissa fall kan det behövas. En 4 åring är inte alltid stor nog att kunna hantera sina stoooora känslor över för oss "skitsaker". Då skadar det knappast att få tryggheten i en kram när känslorna blir så stora och barnet inte kan hantera dem. Uppenbarligen tycker mamman att det är det som fungerar bäst för just det barnet i just den situationen.
Absolut. Det stämmer nog i många fall. Detta barnet kan även ha skrikfest efter att blivit nekad ett nytt bröd efter att det andra smulade lite för mycket. Samtidigt sitter fem andra vid samma bord och försöker äta. Barnet får skrika vidare,,
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:43
#36

Återställ Anmäl

Anonym (Petra30+) skrev 2015-03-19 10:42:22 följande:
Absolut. Det stämmer nog i många fall. Detta barnet kan även ha skrikfest efter att blivit nekad ett nytt bröd efter att det andra smulade lite för mycket. Samtidigt sitter fem andra vid samma bord och försöker äta. Barnet får skrika vidare,,
Man kanske ska krama barnet då också. Det behöver nog en riktigt lång kram för det är ju så synd om barnet att brödet smulade och det inte får ett nytt...
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:46
#38

Återställ Anmäl

Anonym (Linn) skrev 2015-03-19 10:45:09 följande:
Låter jobbigt för barnet, bra att mamman finns till hands då. En 4 årings känslor blir ofta för stora och är inte rationella.
Ja. Särskilt när barnet haft fria händer och regler fram tills det blir 4 år och man upptäcker att det inte är en bäbis längre, Då blir det jättejobbigt för barnet när det inte får bestämma och styra över sina föräldrar längre.
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 10:52
#44

Återställ Anmäl

Anonym (Linn) skrev 2015-03-19 10:48:02 följande:
Varför inte? Uppenbart är ju att barnet har svårt med känslonvån. Att krama barnet och bekräfta att känslan är jobbig är inte fel. Däremot blir det fel om mamman tycker sund om barnet för att han inte får brödet eller ger med sig. Att krama bekräftar att känslan är jobbig, inte att barnet får som det vill eller att man tröstar barnet för att han inte får mer bröd.
Ja jag håller med dig egentligen. Det är mest att det utförs på fel sätt. Först en gränsdragning (barnet får ej ett nytt bröd som det är vant vid) och sen skrik så trumhinnorna sprängs på bordsgrannarna... Därefter kramar och föräldern ber om förlåtelse för att denne sagt att det inte blir ett nytt bröd. Samma när detta barn slår andra barn (då måste man be om ursäkt till barnet för att man sa till barnet att det inte får slå andra barn... det blev ju så ledset då för det har aldrig fått en tillsägelse om detta för det är ju "bara" fyra år)
Anonym (Petra30+)

Äldre 19 Mar 11:05
#47

Återställ Anmäl

Anonym (Linn) skrev 2015-03-19 10:57:11 följande:
Det låter ju inte bra, jag syftar till att hjälpa barnet med dess känslor, givetvis skall det inte vara en tröst/be om ursäkt kram. Eller "förlåt att jag sa till när du slog Nisse".
Nä eller hur. Det känns som att man gör barnet mer förvirrat då. Men du har rätt i att det inte är fel att krama. Det är bara det att jag tycker det görs i fel syfte liksom.

Själv är jag rätt strikt och har tydliga regler och gränser. Men det gör också att jag väldigt sällan behöver säga till för barnen vet var gränsen går. Så jag har svårt för det här "samtala, känna efter, tycka synd om barnen (för att de är barn?)" pedagogiken som just nu finns runtomkring mig. För iallafall vad jag kan se så fungerar det inte. Men det är naturligtvis olika! Att vara strikt är inte heller det bästa men det var visst så det blev för mig... Med strikt menar jag "ett nej är ett nej" och normala saker som t ex man uppför sig på affären/restaurangen och man gör som föräldrarna säger i andra situationer. Sen får barnen självklart förklaringar till varför vi har dessa gränser.

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Uppfostrar man inte barn längre?

Uppfostrar man inte barn längre?

INNEHÅLL