Uppfostrar man inte barn längre?

Rosmarin skrev 2015-03-20 22:43:36 följande:

Det sista du skriver känner jag inte alls igen. Låter snarare som att barnet försöker bli av med skuld som den känner kommer riktas mot den.

Alternativet till att skuldbelägga skrev jag ju ovan. Berätta hur man ska göra istället.

"I stället för att slå lillasyster, krama henne i stället" menar du?

Men då får ju inte barnet nån djupare förståelse för effekten av att slåss, dvs varför man inte slåss, är inte det en nackdel? Det blir en utantill-läxa. "Hur var det nu, mamma sa att...jag skulle krama?"

"Att slåss gör ont och det får man inte därför", är det ett skuldbeläggande?

Och effekten av det är, att barnet som får denna information blir trasigt?

Illusion skrev 2015-03-21 18:57:34 följande:

Det skulle jag inte säga. Barnet måste kunna gå själv också, men också få testa den friheten. Vissa rum är bättre, men det berättigar inte att vuxna tar till våld mot barnet om barnet är "i vägen" (eller så kanske det är den vuxne som är i vägen. Varför ska den vuxnes upplevelse alltid ha företräde?). Nu pratar jag om 2-3 åringar. Ibland kan det då hända att barnet kommer i "krock" med någon annan förbigående, där de vuxna snäser något olämpligt och kanske till och med puttar till barnen för att visa sitt missnöje. Helt oacceptabelt enligt min mening. Har man däremot koppel på barnet, ja då går det ju att ha 100 procentig koll, men det går nog inte ihop med de demokratiska värderingar (och barnkonventionen) som Sverige eftersträvar.

Är det i Stockholm vuxna är så här mot små barn?

Jag har ALDRIG set det. Snarare har folk full koll på att här kommer ett litet barn gåendes och man måste ha koll så det inte blir en oavsiktlig krock. Du kanske borde flytta till min landsända.

Uppfostrar man inte barn längre?

INNEHÅLL