Uppfostrar man inte barn längre?
Intressant inlägg!
Nu orkade jag inte läsa alla svar :)
Jag kan hålla med trådstartaren att känslan är att barn idag får mindre auktioritär uppfostran och uppfostran sker mer på barnens villkor. Barnen får mer del i beslutandet i familjen och har mer att säga till om.
Jag och min sambo har en pågående konflikt där han hävdar att han inte vill utföra straff och hot, han vill att hans dotter ska på egen hand "komma underfund" med vad det är hon "bör/ska" göra, - medan jag har en tanke om att man genom att faktiskt "tvinga" barnen (även om det sällan behöver gå så långt) att göra vardagliga saker som att städa efter sig så lär de sig vad de "ska/bör" göra. Det är inte "valbart" ifall de ska hjälpa till hemma eller inte. Vi har även en konflikt där jag hävadar att föräldrarna är mer eller mindre diktatorer i ett hem, de har alltid sista ordet och beslutsrätten. Barnen har möjlighet att säga sina åsikter och komma med argumentation för sin sak. Jag tror att många föräldrar & barn ser på sin familj som en demokrati där barnen har lika mycket rösträtt som föräldrarna.
Jag tror många föräldrar har svårt att följa upp och vara konsekventa i sin uppfostran - jag säger inte att jag alltid är exemplarisk men jag brukar för det mesta fölfölja mina "konsekvenser/bestraffningar". Men jag har ett ganska kort humör och är jag krasst realist så är det ett "hot" om något för mina barn :p
Som föräldrar vill man ha en bra relation med sina barn och de flesta ogillar nog konflikter.
Sen har jag en teori om att vi faktiskt missat något viktigt när vi tog bort den allmäna värnplikten - i militären fick ungdomarna en "uppfostran" må vara åt det extrema hållet, och fick kanske en liten annan syn på livet. :p