6-åring pratar bebisspråk

Våra barn gör så jättemycket och vi blir helt irriterade och säger åt dem att vi inte vill höra bebisspråk. Det är väl någon form av lek för dem.

Skönt att det inte bara är vårt barn som gör så. Vet inte vad man kan göra mer än att på peka när dom inte pratar riktigt. Jag brukar köra på att jag inte förstår honom när han pratar bebis språk.

Har det pågått länge för er?

Har hon några småsyskon?

Vår nu fyraåring känns som att han började med det i samband med att vi tog bort blöjan vid 3,5 år ungefär. Då blev det väldigt mycket bebis i ord och rörelser. Sen blev det bättre en period i höstas och sen sämre igen nu. Storasyster härmar känns det som.

Nej. Det var iof efter vi berättat att hon ska bli storasyster som det började. Och jag har hört att barn kan bete sig så här om dom får syskon. Att dom backar, blir små igen. Men hennes syskon kommer inte förrän i augusti så hon har ju liksom ingen att härma än? :/

Min systerson började prata bebisspråk när hans lillebror kom. Han var då 5 år.

Redan när bebisen kom menar du eller när bebisen började prata?

När bebisen kom. Det höll säkert i sig i 6mån.

Kan tillägga att han pratade bara så med oss i släkten. Inte på dagis.

ja, men då så!

jag har presis gått och undrat om inte hon vet att hon skulle få ett syskon!

vår 5-åring började  med bebisspråk när hon fick veta att hon skulle bli storasyster. tom dadada, och gör om ord:

"jag vi gå ut i korridorren.... koddoren.... kodda! kodda ska vår bebis säga! "vij gå u kodda!

osv i en evighet. det blev bara sämre sen  bebisen föddes.

hon påstår att det är ett riktigt språk som bara hon och bebisen förstår och hon antar att ju otydligare hon uttalar orden, desto bättre förstår bebisar henne

Undrar hur det kommer sig att dom gör så! Jag var lite förberedd men kunde aldrig tro att det skulle börja INNAN syskonet ens har kommit. Det är ju väldigt irriterande! Rättade ni henne när hon sa fel? Eller hon kanske fortfarande pratar så?

de har väl sett många småbarn på förskolan och får för sig att "bebisarna", alltså de minsta barnen, ettåringarna, pratar just så. De har hört uttrycket bebisspråk och börjar förbereda sig: tränar språket innan bebisen kommer

det tog en stund innan jag märkte att dottern verkligen tror att bebisen kan förstå henne när hon förenklar orden och uttalar dem fel. Hon ville ju så gärna vara den som var bäst på att prata med bebisen. Hon fortfarande försöker översätta bebisens ord för oss. bebisen är 6 mån.

vi har sagt många ggr att hon får prata riktigt så bebisen får lära sig från henne, och att när 3-månaders säger neeeee då menar han inte "nej" och när han säger "BÄ"då menar han inte "blä jag vill inte ha det", utan han bara provar på att uttala ljud.

försök att få henne att förstå att bebisar runt 1år pratar inte bebisspråk, utan de försöker att säga vanliga ord men har inte lärt sig än att uttala dem ordentligt. DET FINNS INGET BEBISSPRÅK.

det är ungefär som när självgoda amerikaner i filmer träffar en spanjor (t.ex en spank servitör) och pratar "spanska" med  dem genom att tilläga -ito: I wantito to orderito uno biffito!"

problemet är att både amerikaner i komedifilmer och småbarn är så envisa och struntar oftast i förklaringar, de vet bäst själva.

det värsta var när når 2-veckors bebis gapade och skrek, och dottern försökte också gapa för att hon hoppades att DET var kanske språket för nyfödda

nu är bebisen 6 mån och storasystern har ju förstått att det inte finns bebisspråk, men hon fortfarande avänder den ibland, delvis för att reta oss och lillebror, delvis för att vara envis, delvis för att det är lite kul, 5-6 åringar gillar ju alla språklekar: rimma ord, alla krakel-spektakel dikter, byta ut nåt ord i en bekant saga är en jättehöjdare, och då är även bebisspråk roligt

de tänker så mycket, dessa 5-6 åringar. när de får veta att ett syskon kommer - då vill de se sin gamla barnvagn, sin gamla vagga, är jättefascinerade av sina gamla bebiskläder... de tänker mycket på det, och språket kommer i samma veva: de bl.a. provar på hur det känns att tala bebisspråk, precis som de vill absolut få provligga i sin gamla liggvagn och bada i en bebisbalja och provleka i en bebisgym

Hur verkar hon känna inför att få ett lillasyskon?

Tack för den långa förklaringen! :) kanske lättare när bebisen kommit att förklara då att den inte förstår. När vi frågar nu varför hon pratar så säger hon bara 'jag vet inte!'. Och jag tror inte hon vet själv egentligen..

Hon har tjatat om syskon ett tag och suckat över att det tar sån tid :) så när vi berättade om bebis blev hon både glad och lättad. Hon uttryckte då att hon känt sig ensam eftersom alla kompisar har syskon. Senast nu ikväll har vi pratat om det och hon är gärna med och försöka komma på ett namn, hur vi ska inreda barnrummet 'för den måste ju trivas här hemma' osv.