Avskyr min sambos dotter

Varför flyttade du ihop med honom när han har en så vidrig unge?

flytta isär / göra slut

Oj. Ja, vad säger man. Han kanske inte är rätt för dig, trots allt. En stor del av honom, är ju hans dotter. Tycker du inte om den delen och inte klarar av att leva med den delen, då är nog inte den mannen rätt för just dig.

Du gör slut och låter dom slippa nån så bitter person som du.

För att jag tyckte inte att hon var vidrig innan vi flyttade ihop, men nu måste vi spendera så mycket tid tillsammans vilket ha gjort att jag lärt känna henne. 

Jag tycker inte att du har rätt att ställa några krav på hur mycket din sambo ska ha sin dotter hos sig. Som förälder vill man ju ha sitt barn hos sig alla dagar i veckan.

Vill du leva med din sambo så får du acceptera att han har barn och barn som är i den åldern och som dessutom lever med separerade föräldrar, blir lätt bortskämda. Det är min erfarenhet. Men hon blir äldre och mognar. Det är inte länge tills hon börjar skolan!

Hur länge har ni varit tillsammans? Försök ge tjejen en ärlig chans. Lär känna henne på tu man hand! Gå på cirkus, tivoli eller åk till något lekland. Genom att "bjuda in" henne så kan även du vara med och uppfostra henne tillsammans med din sambo.

Det känner jag igen, ju mer jag lärde känna hen, ju mindre tyckte jag om hen. Fast hen var 10 år äldre, så det var inte så länge att stå ut.
Annars säger jag, flytta i sär. Det kommer definitivt inte att bli bättre med tiden.

Du kommer ju bli halshuggen nu, och troligen jag med, men i min erfarenhet så är det bara att bita ihop och vänta tills de fyller 18 - med lite tur slipper man skiten då.

Ja, eller så väljer du bort karln - det är liksom bara de alternativen. Av någon skum anledning har föräldrar hemskt svårt att se sin avkommas brister och förstå att resten av världen inte dyrkar dem eller ens tycker om dem...det är typ kriminellt att inte älska barn...mycket udda, men så är det, tyvärr.

...och ännu mer udda är att så snart folk fyller 18 så klarar Familjelivs-eliten av att spy skit över dem, för då är de ju vuxna. Mycket dubbelmoral och konstigheter här på forumet. 

Lär dig att hantera situationen eller ta dig ur den, det är de alternativ jag ser att du har.

Det är helt okej att inte älska, eller ens tycka om någon annans barn. Vad som däremot inte är okej, är att ta sig friheten att ställa sådana krav att en människa som faktiskt älskar barnet, inte får träffa barnet lika ofta som denne helst skulle vilja.

Då gör man bäst i att lämna och inse att man nog inte var menade för varann, trots allt.