• Ess

    Avskyr min sambos dotter

    Anonym (Den rätta) skrev 2015-03-25 20:41:33 följande:
    För att jag tyckte inte att hon var vidrig innan vi flyttade ihop, men nu måste vi spendera så mycket tid tillsammans vilket ha gjort att jag lärt känna henne. 
    Det känner jag igen, ju mer jag lärde känna hen, ju mindre tyckte jag om hen. Fast hen var 10 år äldre, så det var inte så länge att stå ut.
    Annars säger jag, flytta i sär. Det kommer definitivt inte att bli bättre med tiden.
  • Ess
    Vanillaextract skrev 2015-03-25 21:33:01 följande:

    Avsluta förhållandet och snälla skaffa aldrig barn. Att ens fundera på att ta bort tid mellan far och dotter för att det helt enkelt inte passar dig är vidrigt.

    Föräldrar och deras barn är paketpris. Gillar du inte barnet bör du hålla dig borta från föräldern.


    Varför ska hon inte skaffa egna barn?
    Egna barn och andras ungar, det uttrycket stämmer rätt bra.
  • Ess
    Vanillaextract skrev 2015-03-25 21:48:33 följande:
    För att hon är alldeles för omogen och självisk för att ta in ett barn i världen. Tror man det är okej att behandla barn sådär för att stilla sina egna behov ska man hålla sig borta från barn.
    Som sagt egna barn, andras ungar.
  • Ess
    Vanillaextract skrev 2015-03-25 22:14:35 följande:
    Nej empati bör man utveckla innan man utsätter ett barn för sig själv. Inte chansa och hoppas på att man magiskt förvandlas till en bra person.

    Pappan verkar också olämplig som pappa, om han har någon aning om denna sida av ts. Man utsätter inte sitt barn för sådana personer.
    Hur man tycker om andras eller inte , har noll och inget att göra med hur man blir som förälder åt egna.
    Tror knappast någon kvalificerat sig till att få bli förälder om kravet var att älska alla barn!
  • Ess
    nevermind skrev 2015-03-26 04:01:28 följande:

    Om hans första barn är bortskämd och vidrig så kommer nog hans nästa barn också bli det. Skaffa alltså inga barn med honom.


    Det finns dem som lär sig av sina misstag.
    Olika föräldrauppsättningar ger olika barn både uppfostringsmässigt och även personlighet. Om det inte handlar om ärvda drag.
    Man går inte in och börjar ställa med uppfostran när det gäller andras barn, det sparar man till sina egna. Har föräldrarna gjort misstag på den biten, så får de också dras med det.
  • Ess
    Anonym (...) skrev 2015-03-25 22:17:26 följande:
    Det här kommer säkert som en chock för dig men det är i de flesta fall bara föräldrarna som älskar sina barn villkorslöst.. Beter sig barn illa, vilket många tyvärr gör pga curlade föräldrar, så kommer inte nya partners vara särskilt impade..
    Nä precis. Man kan känna vad och hur man vill, bara man inte agerar på det.
    Men för sin egen skull så bör man lämna förhållandet om man verkligen ogillar ungen, och det dessutom är rätt många år kvar innan hen "försvinner".
  • Ess
    Anonym (du gör mig illamående!!) skrev 2015-03-26 09:54:34 följande:

     


    Och om du avskyr din sambos flicka så mycket som du gör och att hon förpestar ditt liv då tänker jag hur kommer du då känna inför ditt eget barn när du väl får ett i mitt huvud ringer det en varningsklocka.


     


     


    Varför envisas så många med att dra paralleller mellan egna och andras ungar?
    Det är lika jämförbart som ett äpple och en elefant.

    Så summan är att eftersom jag skarpt ogillar min mans ena. Därför ogillar jag självklart mina egna också?????
    Jag säger bara, logiken är oslagbar!
  • Ess
    Anonym (du gör mig illamående!!) skrev 2015-03-26 17:07:27 följande:
    För mig känns det helt klart att hon är svartsjuk på flickan och menar då på om det får egna barn hur kommer hon känna då kommer hon avsky det barnet också av ren svartsjuka? 
    Visst det finns säkert de som är svartsjuka på sitt eget barn, men det är inte så speciellt vanligt.

    Oftast så är det nog snarare som jag kände när hans barn kom på umgänge, det var aliens som var helt olika mig själv och vad jag värderar. Vi hade inget gemensamt, och den ene var skitdryg, och är än värre nu som vuxen.

    Om man tex ser på Big brother, så handlade ju det om hur människor agerade när dom klämdes ihop på en begränsad yta och skulle tvingas till samarbete. Jag ser det som liknande när det gäller partnerns barn. I vissa fall funkar det klockrent, men i andra så är det väldigt gnisslande, milt uttryckt.
  • Ess
    Larmet skrev 2015-03-26 22:21:38 följande:
    Oj vad jobbigt! Lite smulor och spill här och där. Leksaker framme dessutom, nej fy så hemskt att ett barn vill dra fram sina leksaker en söndagskväll! Vilken hemsk unge! Haha! 
    Varför ska barnen springa i hela huset och äta, det gör man vid bordet!

    Men sen tycker jag det är en sak man ska ta med mannen. Så här vill jag inte ha det, så antingen sitter xx vid bordet och äter annars så får du själv ta hand om städningen av bostaden eller ta in städare som sköter det. För jag kommer inte att ta ett dugg efter henne. Gäller även leksakerna.
    Jag tycker man ska va tydlig med ansvarsområdena och ekonomisk fördelning, även om det bara är två vuxna som ska bo ihop. Extra viktigt är det om det finns barn på ena hållet.
  • Ess
    Fånga dagen skrev 2015-03-27 08:42:12 följande:

    Det här handlar nog varken om brödsmulor eller utströdda leksaker, utan om att ts avskyr att sambons dotter öht existerar. Det har hon ju själv uttryckt i klartext.

    Att många har svårt för att hysa några varmare känslor för ett barn man inte själv är förälder till, har man ju förstått när man läst en del trådar här. Men att använda ord som vidrig och äcklig när man talar om sin partners 6-åriga dotter, visar hur djup denna avsky är.

    Så det skulle nog inte göra nån skillnad om detta barn alltid skulle uppföra sig exemplariskt. Ts största problem är att hon öht finns. Men som sagt.......hoppas innerligt detta är en trolltråd.


    Jag tror också att det är en trolltråd. Ts pekar lite för mycket på vilken vidrig liten unge hon är och hur mycket hon avskyr henne.

    Hade man i verkligheten känt sån avsky från början, så hade man knappast utsatt sig för att dela boende vv med den personen.

    Tom jag som ogillar/avskyr min mans ena, ser det som mer komplext än att bara avsky och hata. Hen har faktiskt även bra sidor, även om jag som inte klickar med hen främst ser de negativa som jag inte gillar.
    Det var lättare när hen var yngre att fokusera på de bra sidorna. Men efterhand som åren gick så blev de dåliga/irriterande mer och mer framträdande. Alla förändras ju med åren, både hen och jag själv.
    Men sen hen träffade sambon så känns det som att de sämre sidorna bejakas, och sambon pushar på.

    Så jag tycker ts känns rätt endimensionell och påhittad.
  • Ess
    Larmet skrev 2015-03-27 10:53:51 följande:
    Visst, men det är fortfarande petitesser. Varför tar du inte upp det med din man då så du slipper klaga? Du kan inte förvänta dig att alla ska ha samma syn på barnuppfostran och husregler som dig. Dessutom är det inte barnet det är fel på, det är du som har haffat fel man. Jag fattar inte hur man kan störa sig så grovt på ett stackars barn, barn formas av de vuxna runt omkring. Kan ni inte kompromissa så borde ni inte leva ihop. 
    Lita på att han har fått höra med båda öronen, jag är nämligen inte den som sticker under stol med mina åsikter.
    Att hen var curlad var som hen formats av uppfostran. Men att jag inte gillar hen som person, har just med den medfödda personligheten att göra.

    Hen var så pass gammal redan från början att jag inte behövde stå ut så länge med umgänget. Så det hade ingen större betydelse, det var bara att bita ihop ett par år.
    Sedan så har hen blivit värre med åren, som jag skrev i inlägget, så nu pallar jag knappt ett par timmars besök utan att koka över.
    Sedan så delar min man till viss del min åsikt om hen, och till fullo gällande sambon.
    Lika lite som jag skulle slita upp min familj för en person som har en mycket liten del av mitt liv. Lika lite skulle min man göra det.
  • Ess
    Anonym (E) skrev 2015-03-27 10:25:14 följande:
    Varför avskyr du hen, ditt bonusbarn?

    I övrigt är det märkligt att säga att en sexåring är "vidrig" som ts gör. Sexförbrytare, mördare, kvinnomisshandlare mfl kan man ju säga är vidriga, inte små barn.. Men men, hoppas inte ts är på riktigt.
    Vi har aldrig klickat som personer, och nu som vuxna har det bara blivit sämre. Jag kan helt enkelt inte med hens personlighet

    Jag tvivlar på att ts är sann. Därför pekade jag på skillnaderna i våra historier, då jag kan relatera till att ogilla partnerns barn, men upplever ts som väldigt endimensionell.
  • Ess
    Larmet skrev 2015-03-27 11:33:59 följande:
    Vad hemskt med en pappa som inte älskar sitt barn. Ni verkar förtjäna varandra. Tomma bittra själar. 
    Han älskar dem, men han har förmågan att ställa sig utanför och se dem med andras ögon, och inse vad som gick snett.
    Det verkar va en egenskap som du inte vet att den finns ens!
  • Ess
    Larmet skrev 2015-03-27 14:04:05 följande:
    Det som gick snett var ju han med och framkallade, alltså har han inte tagit sitt ansvar som förälder. Dessutom, om hon fortfarande springer runt och smular ner så verkar inte din man ha gjort så mycket åt saken. Eller hur?
    Ehh nej, hen springer inte runt med maten och smular ner. Då hade hen nog snarare fått skaffa en vårdare än en sambo, alt en sambo som älskar att städa.

    Ja, han är fullt medveten om han han agerade fel när han curlade istället för att han lärde dem ta ansvar. De är vuxna och han har facit i hand.
    Men sen är det lättare att curla barn vh, än barn som bor på heltid. Våra barn har helt andra krav på sig, än vad hans som var betydligt äldre hade.
    Det är en helt annan situation med barn som inte kan spela ut de vuxna mot varann. Hade hans tidigare sagt till sin mamma att de inte ville till pappa för att de fick göra det eller detta, så hade hon varit snabb att stötta dem i det och behålla dem hos sig.
  • Ess
    Anonym (***) skrev 2015-03-27 19:27:52 följande:

    Det som slår mig gång på gång när det blir sådana här diskussioner är att många biomammor kräker ur sig de mest elaka kommentarer man kan tänka sig om bonusmamman har svårt för bonusbarnet.
    Dessa biomammor har ofta barn vv och barn gör som föräldrarna gör.
    Barnen som blir avskydda kanske är osympatiska. Precis som deras mödrar.

    Ett annat intressant påstående från biomammor är att papporna ska vilja vara med barnen mer än sin partner och att barnet alltid ska komma först.
    No matter what!

    Själv har biomamman dumpat pappan p.g.a. att han aldrig orkade ta upp sina smutsiga strumpor från golvet. Hur mycket ville bonusmamman vara med sitt barn då? Helt plötsligt räcker det med 50% umgänge för aldrig att biomamman skulle sätta sig själv i andra hand, nä du! "Mår mamma bra mår barnet bra" är försvarstalet biomorsorna drar.

    Ego är allihopa, vissa mer än andra och att biomammorna skulle vara mindre ego än bonusmorsor är bara skitsnack.
    Det är snarare tvärtom.


    Håller med dig fullt ut. Alla andra ska sätta deras barn först. Men själva så har dom endast satt sig själv på första ego platsen och skulle aldrig ens fundera på att göra en uppoffring för deras älskade? barns skull.

    Nu menar jag inte dem som verkligen var tvungna att komma bort från ett destruktivt förhållande. Utan dem som tex inte pallade att plocka upp hans strumpor, eller tyckte att killen på jobbet verkade bättre än den där hemma.
  • Ess
    Läs vad som står och inget annat skrev 2015-03-27 19:56:00 följande:
    Ehhh..... ALLA barn ska vara prio oavsett...att ens resonera på ett annat vis e tamejfan helt sjukt :-O
    Många bioföräldrar är väldigt duktiga på att själva prioritera sig själv före sina barn. Men skriker jäkligt högt om inte partnern lägger sig platt för samma barn.
  • Ess
    Lindsey Egot the only one skrev 2015-03-28 09:05:07 följande:
    Klart man kan tycka illa om barn. De är ju lika mycket människor som vuxna med egenskaper man tycker mer eller mindre om. Fast barn har en chans att mogna medan vuxna brukar ha betydligt svårare för förändring och då blir dessa barn en produkt av sina föräldrar och då kan det skära sig med andra vuxna.
Svar på tråden Avskyr min sambos dotter