Jimmie Åkesson hos Skavlan

Att Skavlan ställer obekväma frågor är självklart inte fel, och det verkar vara det som SD-sympatisörer rasar över, vilket är löjligt, JÅ, och även de andra karriärspolitikerna skall alltid bli bombarderade med obekväma frågor, det bör höra till territoriet och yrket, det är enligt mig så det skall vara att vara skattepengadiare(aka politiker), man får obekväma frågor, hade det varit någon annan än JÅ, eller en politiker från ett annat parti, så hade det nog låtit annorlunda från en del människor, man skall alltid ställa dessa personer mot väggen, och då menar jag alla, inte bara SD politiker. 

Jag kollar inte på TV ofta, men jag har nu sett detta på SVT play, och JÅ såg rätt så granatchockad ut, det verkar inte som han var förberedd på att Skavlan skulle ställa de obekväma frågorna, det känns som att han trodde att det var lite afternoon tea han var inbjuden till, han var dåligt preppad, och kanske inte riktigt redo för att kliva in i rampljuset ännu, för JÅ fixade detta speciellt bra, jag tycker att han såg rätt tilltufsad när Skavlan satte igång.  

Det är nog ett fall av konfirmeringsbias från din sida, det beror sig på vem man pratar med och var man hittar sympatisörerna, vems sympatier pratar du om? Är det bland individer som redan är "frälsta", politiskt neutrala, eller är det bland meningsmotståndare?

Vill man veta hur något mottas, så är det ofta bäst att söka sig utanför sina vanliga flöden, annars så blir det lätt missvisande. 

Är detta riktat till mig? Politiker skrev jag, dvs människor som är framröstade av elektoratet, de är beslutsfattare, vi betalar deras löner, 700 000 för en riksdagsman som JÅ, och han får väl runt 400 000 från partiet med, partierna får i sin tur pengarna från Staten, dvs skattebetalarna, via partistödet, vilket innebär att JÅ, får en årslön från oss skattebetalare på 1,1 miljoner SEK. 

Politiker, skall alltid nagelfaras, det är stor skillnad på en politiker, och en läkare och filantrop som Gunhild Stordalen.

Det är en förenkling av problematiken Skavlan ställde frågor om, Skavlan påtalade ett högst relevant problem i partiet, dvs att SD attraherar en del människor som inte bör representera Sverige och Svenskar, varken på lokal, regional eller nationell nivå, då de get uttryck för en människosyn som ej är acceptabel, citaten var exempel för att få förstärka hans poäng.. 

Det JÅ hade att svara på, är varför hans parti attraherar dessa individer, INTE, vad dom har sagt, utan orsaken till VARFÖR dom engagerar sig i hans parti, ett parti som han, som partiledare, är högsta ansvarig för. JÅ svarade inte på frågan överhuvudtaget. 

Sättet som SDare håller sina folkvalda politiker under armarna, är intressant, jag skulle kalla det apologetik, dom kan inte göra något fel i de redan frälstes ögon, vilket är högst oroande, för politiker bör som jag nämnt nämligen alltid nagelfaras, framförallt pga att de innehar beslutsfattande positioner som påverkar alla medborgare, de har en unik maktposition, vilket gör att dom också bör räkna med att bli noggrant granskade, och om de gör något fel, kritiserade.

 

Detta är ett intellektuellt feltänk/felskrivning, demokratisk parlamentarism innebär att regeringen måste söka stöd i parlamentet för att på så sätt få mandat för sin politik, så länge man lyckas med det så är det grönt, man måste inte eftersträva unisont stöd för sin politik bland alla folkvalda representanter i parlamentet. Vi har alla möjlighet att påverka detta, då vi alla har samma rättigheter när det gäller det fria valet, vi väljer våra representanter och de som vi tycker representerar oss bäst, SD sympatisörer och alla andra, inklusive mig själv, har den rättigheten. 

Andelen som ett parti får, avgör hur många representanter dom har, där stoppar det, det innebär inte per automatik att politiska meningsmotståndare måste ta hänsyn till ett annat parti, om det hade varit ett kriterium för demokrati, så hade SD varit "tvingade" att ta hänsyn till vad V och MP tycker till exempel och vise versa. Det i praktiken inte funnits några politiska partier. 

Det är inte odemokratiskt att välja sina vänner utefter deras värderingar och åsikter, varken du, jag eller någon annan, kan tvinga en annan person att tycka om oss, och vi kan inte bli tvingade att vara vänner med någon vi inte gillar. Det, om något, hade varit odemokratiskt. 

Sedan kan det kanske finnas fall för DO, då får man göra en anmälan, diskrimineringslagen finns, och Staten har som sagt en myndighet för det.

Så nej, det är inte odemokratiskt, representativ demokrati, handlar om att vi alla har möjlighet att påverka vem som representerar oss, via valsedeln, vi har rätt och möjlighet att vara med att bestämma, då vi väljer våra representanter, den rätten har alla svenska medborgare. 

På vilket sätt ljugs det? Reinfeldts regering infriade under mandatperioden 2010-2014, 222 vallöften, utav 274 dokumenterade sådana, vissa fick de inte mandat för i riksdagen, det var ju en minoritetsregering, vilket ledde till att sammanlagt 25 vallöften ej kunde infrias, undersökningen genomfördes av den eminenta tidning Riksdag och Departement, som alltid har varit en guldgruva(dvs sedans 70-talet), för de som vill ha en faktiskt inblick i vad våra folkvalda representanter gör och Göteborgs Universitets valforskningsprogram. 

Riksdag och Departement är tyvärr nedlagd nu dock. 

Det mest medialt uppmärksammade var väl höjningen utav brytpunkten när det gäller den statliga inkomstskatten, där Sossarna, MP, V och SD röstade i mot, ett direkt slag mot rätt många vanliga Svenssons, många av dom har investerat i en akademisk utbildning, sammanlagt var det ungefär 1 miljon vanliga löntagare som blev sparkade på smalbenet av de 4 ovanstående partierna, i effekt revs också en av grundbultarna i det finanspolitiska ramverket upp i och med oppositionens handlande i den frågan.

Det är möjligt att du har, antagligen har dom inget med det utlovade vallöftena att göra dock, vilket gör dina exempel irrelevanta, då det inte är det man går till val på, det man går till val på är valmanifestet. 

Det som partierna går till val på, dvs valmanifestet är det som avgör var man lägger sin röst, de resterande sakfrågorna är då troligtvis av mindre vikt, och det är självklart vallöftena man skall kolla på för att avgöra hur framgångsrik och ärlig en regering har varit, om dom till exempel går till val med att lova något för att vinna röster, men sedan inte uppfyller det.

Alliansen har utifrån det kriterieret varit ganska så framgångsrika och även ärliga. Sedan behöver man självklart inte gilla deras politik, men ljuger? Dom ljög inte om vallöftena och manifestet, och det är det som de går till val på. 

Visst finns det en problematik i det, men många som har råd att vara generösa är generösa. Många av våra mest kända institutioner var från början filantropiska projekt.

Kollar du på de mest förmögna släkterna och entreprenörerna i Sverige så bidrar de med väldigt stora belopp, och då menar jag inte genom skatterna, utan oftast genom stiftelser.

De två mest kända, vad jag vet är 

Erling Perssons stiftelse, ca 1 miljard har donerats enbart till diabetesforskning på Karolinska, men de donerar till en mängd organisationer, projekt och Universitet(HHS, där jag pluggade, är väldigt beroende av privata donationer).  

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, samma sak där, den enskilt största strategiska satsningen är på ca 1 miljard SEK för kartläggning av proteinuttryck, bland annat ett helt nytt medicinskt centrum för molekylär medicin vid Sahlgrenska i Göteborg, ett annat intressant projekt är MAX IV i Lund.  

Det finns väldigt många exempel på generositet. Själv väljer jag att donera till MSF. 

Du är medveten om att Granskning Sverige i praktiken(om än ej officiellt) är ett Sverige Demokratiskt partiorgan, precis som Avpixlat i praktiken är det. Att de kallar sig opolitiska är ett bra första april skämt, som kanske någon som blev lobotomerad vid födelsen kan köpa. Det är i princip som att ha ett socialdemokratiskt podcast gäng granska en sosse. 

Så... seriöst, källkritik...