Påpeka för överviktiga

Jag tycker det är konstigt att du vet hur alla överviktiga känner sig. Jag som trodde alla människor var olika. Jag visste inte att alla överviktiga tänkte på samma sätt. Gäller det för smala också? Jag har inget problem med att vara överviktig och har ingen önskan att vara smal på de sätt samhället vill att jag ska se ut. Jag har vägt mellan 60-100 kilo och är 162 cm. Jag är absolut mest nöjd med mig själv när jag är mellan 72-80 kilo.

Sorrry, darlig, men dnu har du fel för en gångs skull. Jag känner folk med både 15 och 30 och 50 kg övervikt som trivs med det, och till och med aktivt ser till att det väger som de gör.

Så tala för dig själv, och kanske för dina vänner, men tala inte för alla. Du gör dig bara dum.

Jo... för du vet ju bättre vad folk känner än vad de själva gör..
eller inte...

Det vet du inte alls. Du får tro vad du vill det skiter jag högaktningsfullt i. Tala dock inte om för mig om jag trivs med min kropp eller ek. Är överviktig (BMI 40) och trivs alldeles utmärkt med det.

Nej.
Det vet du inte.

Men bara för att du aldrig har hört talats om det så innebär väl inte det att dessa personer inte finns.

Det var ju en person som skrev här i tråden att h*n trivs med sin övervikt. Jag ser ingen anledning till att man inte ska tro på det.

Jag har
överviktiga i min bekantskapskrets. Huruvida de vill gå ner i vikt eller ej vet inte jag då jag inte har pratat med dem om det.
Men även om just jag inte känner någon överviktig som trivs med det så kan jag inte påstå att sådana människor inte finns. Det kan man omöjligt veta om man inte känner alla människor i hela världen.
Man måste tänka utanför sina egna ramar litegrann och inse att alla inte tänker likadant som en själv.

Det jag har läst är tillräckligt. Du tycks tro att du känner alla överviktiga människor och tror dig veta exakt hur de tänker.
Det räcker för mig.

Och om man är överviktig av andra orsaker än felaktig kost?
Det kan man ju omöjligt veta.
Det finns sjukdomar och mediciner som kan leda till viktuppgång också.
Att då få påpekat att man inte ska handla det man har handlat är bara onödigt.
Personen kanske inte ens handlar åt sig själv utan åt någon annan.
Om du stör dig på överviktiga människor så är det ditt problem.
Men det är bättre att hålla sina åsikter för sig själv än att riskera att såra någon och bidra till att personen istället köper ännu mera godis och börjar tröstäta t ex.
För det är vad som kan hända.

De allra flesta överviktiga är medvetna om sina problem.

Och många av dem kanske kämpar för att försöka gå ner i vikt också.

Då är det bara respektlöst att gå fram och påpeka detta för dem.

Nej. Och just därför är det väl bättre att inte ge sig på enskilda individer när man inte vet mer än att de väger för mycket.

Och jag tror det är bäst om vi enas om att vara oeniga i den frågan.

Nu tror jag att du behöver tänka efter lite.

Självklart ska man inte blunda för att någon har problem med sin hälsa. Vare sig det gäller vikten eller något annat.
Naturligtvis ska vi bry oss om varandra som medmänniskor.

Men frågan är om det verkligen är konstruktivt att påpeka för en total främling hur denna bör, eller inte bör, äta utan att ha minsta lilla inblick eller förståelse för personens psykiska mående eller livssituation i övrigt. 
Gör det kanske till och med mer skada än nytta, just med tanke på att man inte vet ett jota om personen mer än att vederbörande är överviktig?
Vilket ju - om vi ska vara helt ärliga - bara är en del av personen som helhet.

Känner jag som överviktig att jag är hjälpt av att totala främlingar i Ica-kön påpekar för mig vad jag bör eller inte bör äta? Svaret på det är ett solklart NEJ.
Eftersom de inte vet något om mig och min livssituation i övrigt så känns inte deras åsikter särskilt genomtänkta eller välvilliga.

Är jag däremot hjälpt av att de människor som jag vet känner mig och älskar mig (min vänner och min familj)  kommer med goda råd och tips, och visar att de bryr sig både om min vikt och min hälsa i övrigt? Ja, faktiskt.
Därför att de ser hela mig och bryr sig om hela mig. Inte bara mitt överviktiga skal.
Så funkar i alla fall jag.

Dessutom är det så - vilket jag skrivit tidigare - att ju mer någon tjatar om vad jag inte bör äta, desto mer ökar suget efter just de "livsmedlen".
Ungefär som för en rökare när någon tjatar om att de borde låta bli cigaretterna. Om det är någon gång som de är riktigt sugna på en cigg så är det väl då!

Ha ha ha . Jag har faktiskt en tendens att göra så när jag skriver. Till och med i små meddelanden till min man och mina barn ...
En liten dålig vana jag har.

Roligt att du gillar mitt inlägg i övrigt.