Onanerande barn

Sluta säg att hon inte får göra så berätta istället var och lär hon kan göra det. Hon är inte översexuell, hon är nyfiken och läraktig.

Jaha vad har du för källa på det? Det är helt normalt enligt BVC och en rad olika barnläkare.

Anonym(!) läkarvetenskapen har blivit mindre rädd för att småflickor leker med sin kropp än förr nu är det inte konstigare än småpojkar som drar i snoppen.

Bara för du blev diagnostiserad översexuell betyder det inte att du hade blivit det som barn idag.

Min dotter är nio år och har onanerat sedan dryga året. Jag ville inte att hon skulle skämmas varken för att hon gör det, eller skämmas för sitt kön. Pojkar pillar ju på snoppen i tid och otid. Däremot ville jag lära henne att likväl som man kissar på toaletten och äter vid matbordet, så pillar man på sin snippa när man är själv i sin säng. Och man tvättar alltid händerna först (barn har ju ofta smutsiga händer och kan ju leda till urinvägsinfektion ). När hon var liten gjorde hon det överallt, var hon än var. Men nu vet hon och sköter det snyggt. Ibland händer det att hon gör det i soffan framför tvn på kvällen, men istället för att få henne att skämmas, säger jag bara: "vi äter vid matbordet och pillar snippan i sin säng".

Sen att kalla det översexuell tycker jag är att ta i och dessutom lägga sina egna värderingar i något. De gör något de tycker känns skönt, och mer är det inte. Sex finns inte för ett barn. Lär henne inte att skämmas för sin egen kropp.

Tycker ändå det känns lite obehagligt med ett ständigt onanerande av ett barn...

Varför skulle det vara det? Det är något helt naturligt. Och det är ju inte som att det händer 24 h om dygnet. Det händer inte ens varje dag.

Så om du har upplevt detta som barn själv, du tycker inte att det är normalt, hur tycker du att dina föräldrar skulle bemött dig? Skulle de skällt på dig? Fått dig att skämmas för din kropp? Medicinera dig? Berätta! Är verkligen genuint intresserad. Min metod har varit att lära henne var man är när man onanerar, och det är någon gång ibland som hon gjort det i soffan (kanske två gånger senaste halvåret), och då påminner jag henne och hon slutar. Annars gör hon det i sin säng. När hon var liten förstod hon inte att det var något privat, och kunde göra det även om vi var bland folk. Men så gör hon inte alls idag. Men du som vuxen som själv varit sån här, du kan ju verkligen säga hur du tror är det bästa sättet att bemöta det på.

Och du känner att det är något fel på dig då alltså? Hur mår du annars?

Bästa inlägget på hela månaden!

Tänk till TS! Spänn av! Lägg inte ditt shit på ditt barn.

Har själv 2 smågrabbar. "På rummet gör man sånt"... Så går dom in där ...och det pillas

De är inte 40-talet längre anser jag ;)

Jag bara tänkte eftersom du sa att detta beteende hos barn inte är normalt och jag anser att barns onani (och all onani) är fullt normalt och precis som att man lär sig att sitta vid bordet när man äter mat, lär jag henne var man är när man onanerar. Så tänkte om detta "onormala" beteende bör bemötas på ett speciellt sätt så att hon inte mår dåligt i vuxen ålder. Kan förstå att det måste varit förvirrande för dig som litet barn att alla sa olika saker till dig. Min dotter hade världens bästa förskola och redan på inskolning vid 1,5 års ålder berättade jag om hennes beteende och hur jag ville att det skulle bemötas, vilket de gjorde. De sa dock att de inte såg något problem, då det kanske hände en gång varannan vecka. Men som förälder tyckte jag att det var lite pinsamt. Men jag bestämde mig för att svälja det och ge min unge stöd och hjälp för att hon i framtiden inte ska skämmas för sitt kön. Jag vill ju min unge det allra bästa i världen, och jag måste faktiskt säga att även om du verkar lite fientlig i tråden, tycker jag i alla fall att det är jättebra att höra en vuxen berätta.

Ja eller så vill inte du förstå. Jag har beskrivit att det var när hon var liten som detta hände offentligt. Och två gånger senaste halvåret då hon titta på tv och glömde sig. Det är ju inte som att hon drar av sig byxorna och skrevar inför oss. Vi är en filt-familj och har alltid filt och gosar med i soffan. Och någon gång har hennes händer gått ner och börjat onanera och då har jag påmint henne och hon slutar. Alltså inget hon tänkt på och gjort under filten.

Och sen anser inte jag att något är onormalt bara för att det inte tillhör normen. Normen är konstant i förändring, vilket gör att jag tycker att man ska skita fullständigt i norm.

Haha! Jag är inte alls rädd. Jag är intresserad av dina åsikter. Bara för att man inte håller med varandra, behöver ju inte någon vara varken dum, rädd eller löjlig.

Jag är dessutom förskollärare och möter mååååååånga barn och dessutom genusvetare och utbildad genuspedagog samt specialpedagog. Det finns inget i min dotters onani som skrämmer mig, även om jag första tiden tyckte att det var pinsamt. Normalitet är en illusion skapad av kulturen för att vi är flockdjur. Det ändras hela tiden då kulturen ändras hela tiden. Jag säger att man ska strunta i norm.

Och vill min dotter spela in porrfilm som vuxen, skulle jag absolut inte tycka om det. Men om hon verkligen vill (alltså inget tvång pga droger, grupptryck eller pengar) så får hon göra det.

Jag möter så många barn och anser att det som klassiskt kallas för onormalt, är det normala. Jag har mött barn som varje gång hen blev arg slet antingen sitt eget eller andras hår. Jag har mött barn som var så varm av sig att hen vägrade byxor, och idag går den ungen på högstadiet och bär shorts i stort sett året runt. Små exempel men så här ser det ut. Och folk skrattar och bryr sig inte nämnvärt. Men så handlar det plötsligt om onani och det farliga ordet SEX. Och då blir det genast skämmigt, onormalt och äckligt, speciellt om det är flickor. Jag förstår inte detta. Jag lär min unge var man är när man onanerar, och det tycker jag räcker. Något som skulle ge varningssignaler hos mig, det vore om hon gav sig på andra eller försökte dra ner kläder eller frågade konstiga saker. Då hade jag blivit orolig. Men onani är varken farligt eller skämmigt. Det är skönt! Och "normalt"!