Jag känner inte igen människor!

Det är väl ganska vanligt att man inte känner igen människor när man inte möter dem i sitt vanliga element? Jag kan möta en arbetskamrat ute på stan, men bli förvirrad: känner igen lite - men kan inte placera.

Är det verkligen vanligt? Jag är så van vid att om jag t.ex. går tillsammans med min man kan han hälsa på grannar men jag känner inte igen dem, och han blir förvånad när jag inte känner igen dem. Han kanske är ovanligt bra på att känna igen folk då bara.

Du kanske har ansiktsblindhet (prosopagnosi). Runt 2% av Sveriges befolkningen beräknas ha någon form av ansiktsblindhet. Alltså var 50:e person.

Usch jag är likadan. Är jag och fikar på stan och grannen går förbi så ser jag inte. Undrar typ vem det var min man hälsade på.
Dom kan gå förbi igen och jag ser dom ändå inte. Helt hopplös. Kan stå och "glo" på någon jag känner utan att känna igen dom.

Tror att det var Marc Levengood som kallade det för ansiktsdyslexi. Jag tycker att det passar bra iaf.

Är det bara ansikten du inte känner igen? Eller gäller det t ex tavlor, utsikter, hus, inredning, illustrationer, statyer? *intressant*

Jag har samma, vad det nu är!

Det känns pinsamt när det tex gäller folk som är föräldrar till barn som min son gått i skolan med i 6 år :/

Jag har det också, men för mig handlar det bara om ansiktsblindhet. Jag brukar försöka fokusera på deras hår eller andra kännetecken.

Jag är lika hopplös. Och det behöver inte ens vara att jag ser dem i annan miljö, det kan vara en på min arbetsplats som jag går förbi i trqppen på jobbet... Det tar ett antal gånger, fler eller färre beroende på hur mycket jag umgås/samarbetar/pratar med den, innan jag lär mig känna igen personen.

Och inte underlättas det av att jag har ungefär lika svårt att lära mig namn...

Precis som någon skrev ovan, finns en form av ansiktsdyslexi. Jag har det också. Jag måste träffa en person ganska många gånger och se ansiktet riktigt för att kunna känna igen en person till slut.

Det är många gånger jag stått och pratat med personer som uppenbarligen känner mig, men jag har ingen aning om vem det är.

Det mest pinsamma var när jag och maken tog över ett företag med anställda. Några veckor senare mötte jag två av dem på macken. De hejade, men det gjorde inte jag för jag kände inte igen dem. Snygg arbetsgivare?!

Jag är likadan...är jättesvårt att känna igen personer utanför den miljö där jag är van att se dem! Är jobbigt för jag kan känna igen någons utseende och tänka på det en hel dag men sen inte minnas var vi träffats.