Redan47's samlade pärlor-resan efter plus

Får jag smyga in här? Tidigt gravid efter 6:e ED. Förra blev MA i maj med tvillingar. Ligger lågt tills VUL-om jag förhoppningsvis kommer så långt och det går väl!

Jag blödde t.o.fr. i 4,5 vecka, men de dog väldigt tidigt. Tar de vanliga medicinerna,men dubblat Prednisonet varannan dag och Prolutexen varje dag. Bokat VUL v.11,vill inte förstöra våra fester innan med ev. dåligt besked. Funderar på att ta ett extra hcg,har en remiss liggande,vi får se. Är bara så chockad än så jag tar inte in att jag är gravid än. 

Jo det är vanligt VUL för att bara se om det lever,några andra tester ska vi inte göra. Men vi har så mycket fester och läkaren var ledig v.42 så det får bli v.43.

Tack!

Tackar! Jag hinner knappt ta in att jag är gravid,än mindre få koll på vilka alla ni är, men hoppas på överseende.  Har ni nån lista av någe slag?

Hoppas man kan tolka ökande symptom som positivt! Idag var första dagen med riktig molvärk och inget diffust och så kände jag aldrig sist när det gick åt skogen. En dag i taget...

Jag kan inte ta in att jag är gravid (för bra för att vara sant) och när jag gör det blir jag bara skräckslagen. I 2 veckor har jag blundat på toa,när jag byter om och duschar. Vill inte se det där blodet!! Har inte ens tatt gravtest sen första 2 gångerna (enbart blodprov),tycker det är tortyr. Bara tanken på VUL är tortyr!  Det har ju aldrig gått bra innan så varför nu? Får ta hcg-prov om jag vill, men det beskedet mitt i allt kan jag inte heller ta. Inte ringa mvc heller före VUL,det innebär teoretiskt inte före v.12. Skriva in sig före när man inte vet om det lever känns löjligt. Men så sent får man väl världens utskällning av b.m och det får man väl ändå för gamla tanter ska ju inte ha barn. Hur jag än vrider har jag änden bak...

Nä,roligt att vara gravid är det sannerligen inte! Hade gjort vad som helst om jag sluppit och bara kunnat få barn.

För att jag absolut INTE kan ta ett dåligt besked före alla fester! Bröllopsdag och 50-årsfester. Det går bara inte,skulle hamna på psyket mest troligt eller slå sönder hela kliniken eller hela sta´n av ilska. Ni tar liksom för givet att barnet lever-jag tar för givet att det är dött. Jag kommer skaka av skräck om jag kommer till v.43 och behöva lugnande-om man nu får ta nåt. Jag fattar inte hur ni överlevt ni andra... Det finns på denna jord ingen värre tortyr än att vara gravid!!

Jag kan inte ta om det dött. Då får vi ställa in alla fester,allt planerande,skämmas inför hela släkten. Och får inte förklara varför heller. Allt utom progesteron och Fragmin ska jag sluta med om 2 veckor enligt kliniken,känns lite nervöst just med Prednisonet. Eftersom jag lever som man bör och inte ska göra KUB kan jag ju gå sent på mvc av det skälet i alla fall. TSH ska jag kolla innan rätt snart. Maken är tvärsäker på att det gått bra, men jag skulle vilja ha statistik. Hur vanligt är m.f/MA efter ED? Eller ens 3 ED totalt? Illamående och spy skulle kännas bättre,brukar ju vara bra tecken.

Jag har för mycket tid att tänka när det är så mycket jag inte får göra. Vi bor på en gård och jag har ansträngnings-och lyftförbud. Får väl sitta i fårhagen och titta på tjollerpotterna!

V.7,nästan 8. Blöder inte. Passerat tiden för när tvillingarna dog och jag började blöda sist. Samma vecka vårt barn dog -08. Fler och mycket starkare symptom än nånsin innan. Om det nu spelar roll. Konstant menskänsla så jag förstår hon som skrev i sin bok att hon gick med bindor första 10 veckorna! Går det över eller ska man ha känslan av blodbad varje gång man reser sig hela tiden ut?! Känner jag så här nästa vecka kanske jag ringer mvc.