Anonym (Mamman) skrev 2015-06-01 22:51:26 följande:
Det får vi tro. Man får helt enkelt gå dit och säga som det är. Jag var på soc för 2 veckor sen. Hoppas verkligen att personen förstod.
Vad bra att du har soc beslutet att luta dig mot. Annars blir det ännu mera skit, man kan ju få betala vite och skit om man hindrar umgänge.
Ajdå! Då är det verkligen inget ställe för ett barn att vara på.
Men det är svårt det där. Att se till barnets vilja samtidigt som man måste ta hänsyn till andra faktorer. Som i ditt fall.
Nu har jag tur då mitt barn inte vill va hos sin pappa och som även säger ifrån (ibland) iaf.
Men nu sista tiden har dom mutat med kalas och överraskningar. Lite som pappan i ditt fall.
Att man ska behöva köpa sina barn..
Skulle också gärna låta barnet bo hos sin pappa, OM han hade haft det bra där. Tycker det är jäkligt bra att du och jag har den inställningen i botten ändå.
Är så synd med barn som är så lojala mot sina föräldrar som gör illa dom på ett eller ett annat sätt.
Man önskar bara att dom vågade säga ifrån tidigare och mera rejält.
Jag har varit på socialen många gånger, och enligt mitt ex så manipulerar jag både socialen och barnen..
Det är många insatser just nu runt oss, vi ska börja på familjebehandling, sedan är det ett utredningsteam som ska komma hem och göra hembesök (barnen är ju inte förtjusta i det kan jag lova.
Jo, men hindrar umgänge gör jag inte och just nu har ju han barnen varannan vecka fortfarande fastän socialen enligt sin vårdplan tycker att barnen ska bo hos mig, men det ville inte MrX, Man kan ju tycka att de skulle vara lite hårdare och liksom bara köra på men enligt dem är det också så att detta är en miljö som barnen är uppvuxna med och vana vid, men jag tycker det är helt sjukt för det gör ju ändå någonting med mina barn liksom.
Ja men visst är det konstigt detta med att muta barnen.. Det sade det stora barnet nu i helgen, "Mamma jag vet varför vi har så mycket saker uppe hos pappa" Jaha svarade jag då.. Varför det? "För pappa vill ha oss däruppe mer.." Ungarna är ju inte helt dumma, men de är ju också lojala.
Ja det är jättebra att vi har den inställningen i botten. Och jag vill ju inte förbjuda umgänget med barnens pappa, men medan han mår så här så vill jag minska på påfrestningarna.. Jag kan tänka mig kanske torsdag - söndag, just för att han ska orka vara en bra pappa.
Jag vet ju lite vad mina barn går igenom då jag är uppvuxen med en pappa som misshandlade mamma. Det var först i vuxen ålder jag bad honom dra dit pepparn växer.
Hur går det för dig? Hur långt kommen är du i processen?