Men varför är alla så sjuka helt plötsligt?!?!

Vilken tur du har som inte har det så svårt. Och empati är en god egenskap.

Vilket gott råd- det kunde förstås varken jag eller någon annan som blivit halvt ihjälslagen tänkt ut själv. Precis- som de där som dött i Nepal eller varför inte ta den där flygkraschen i Alperna- de kunde ju ha tagit reda på piloternas bakgrund lite bättre. Och vaddå dö i flygkrasch- sitter man med huvudet mellan knäna så klarar man sig ju alltid. De flesta nödsituationer klarar man annars med en påse över huvudet. 

Det säger bara den som inte vet. Du vet ingenting om hur mycket andra har kämpat tills de inte orkar längre. Var glad och tacksam för att du haft minimala motgångar i livet hittills.

Du, det är rätt uppenbart.
Dom flesta människor som genomgått kriser lär av dom, dom blir lite ödmjukare och får en större förståelse för att allt inte är svartvitt och att man inte kan använda sig själv som mall.
Varför tror du att du inte lärde dig det?

Det kan det säkert ligga något i, men du vet inte vem som har det jobbigt och vem som har en taskig attityd, och i den här tråden dömer du alla som har ett dåligt mående som lata, söndercurlade, överkänsliga som bara ska rycka upp sig.
Alla, från dom som har upplevt fruktanskvärda tragedier, förlorat hela sina familjer, till dom som mår lite taskigt för att grannen har en tjusigare bil. 
Faktum är att innan du kan döma någon måste du ha hela den personens historia och nutid.
Den som bryter ihop över grannens nya bil kanske använder det som en projicering för en mycket, mycket djupare sorg. 
Det vet inte du, och ändå spär du på det dåliga måendet med din dömande attityd.
Och det stinker. 

Ja alla har det svårt ibland men även i helvetet finns det grader.
Jag förringar ingens upplevelse, men jag ser på hur man reagerar och lär eller inte lär av sina svårigheter, som sagt dom flesta utvecklas faktiskt av kriser.
Så vad gick fel för dig?

Att en del klarar sig lättare kan bero på en mängd olika orsaker, ett axplock kan vara att man har fått en bättre grundstart i livet det som händer dom första två åren präglar oss hårt resten av livet.
Har det gått bra då så har man ett grundskydd som gör en stark.
Men kan ha ett bra nätverk omkring sig som sluter upp när kriser händer.
Det kanske inte var en kris av samma magnitud som den som inte fixar det råkade ut för.
Och sen finns det många, många fler orsaker som ofta samverkar.
Men en sak ska man ha jävligt klart för sig och det är att man är inte en bättre människa och man har inte kämpat mer för att man hade turen att klara sig igenom.
Du är inte bättre än den som ligger inlagd på psyk för att hen inte orkar mer.
Du har bara större tur.
Visa lite respekt och ödmjukhet inför det. 

Vi lever ju inte i ett naturligt samhälle längre. Vi är inte gjorda för den livsstil vi lever, med all stress, höga krav, kontorsarbeten osv. Onaturlig livsstil = onaturliga sjukdomar som ångest och depression. 
Det är väldigt tråkigt att det är så. 

Jag tror att det vi ser idag, snarare är resultatet av olika saker som pågått under en väldigt lång tid. T.ex.:p arallellt med yuppie-rörelsen på 80-talet, växte samtidigt medvetandet om miljöförelse- men egentligen hade vi redan då haft flera katastrofer. Kan vi ens idag föreställa oss hur det var före internet? Med internet ökade informationsflödet och plötsligt blev det svårare att dölja olika typer av problem världen över. Eller för den delen, stats-och affärshemligheter. Här finns ju en hel drös med existentiella frågor blandat med maktfrågor.

Jag minns förresten IT-bubblan på 90-talet. Helt plötsligt svämmade psyk över med främst män som förlorade sina inkomstkällor. 

De bytte av männen som strömmade in efter Palme-mordet- alla de som satt och ringde till polisen för att "erkänna" att de mördat honom. Var kom alla dessa ifrån? 
De mådde definitivt inte heller bra. Jag beklagar din attityd, inte bara för din personliga del, utan för att den inte leder något framåt. Folk som lider ska hålla käften och bita ihop. Vad leder det till?

Jag anser att vi har- och länge haft- en fruktansvärd socialpolitik när det gäller utsatta barn- vad händer t.ex. med alla barn som idag blir föräldralösa när den ena föräldern mördar den andra? Dessa barn göms och glöms tillsammans med alla de som utsätts för övergrepp i sina hem. Jag ser hellre att dessa människor får chansen att bygga upp sina liv i lugn och ro än att de ska tigas ihjäl, för då lär vi sitta med en hel drös "Breivikar" inom en snar framtid. 

Du behöver inte säga det 
Dina inlägg utstrålar det iallafall. 
Vill du nu bemöta resten av det jag skrev?

Eftersom du inte blivit knäckt av dem så var de ju inte av värsta sorten. Eller så hade du ett stöd som fungerade. Racka inte ner på dem som knäckts. Du vet inget om deras liv.

Jag menar att de sjukaste inte är de som är bäst på att föra sin talan. För att de inte orkar osv. Vi är många som klarat oss trots sjukdomar. Har själv en kronisk sjukdom. Men jag hade turen av en bra läkare som hittade och löste problemet i tid. Hade jag gått längre då hade det varit en annan sits.