Det där är så olika. Syrran använde babysitter jättemycket till första som var kolugn.
Tvåan kunde hon inte lämna där en sekund för hon slängde sig framlänges och flög nära på iväg.
Ang vagn, det där med duovagn, använder man den även sedan? Vet flera av mina vänner som sagt att sittdelen snabbt blivit klumpig och så har man sålt av vagnen och köpt sulky typ brio spin ganska snart.
Babysitter- när kan man börja använda en sådan? Måste de inte vara rätt stabila med nacke och så?
Nervös förstaföräldergråga: Vart har man bebisen när man inte ammar- har man en bärsjal eller bär runt på bebisen eller måste de ha nån form av stimulans även de första månaderna?
Jag tänker mig att vi kommer använda babynestet som min kompis sytt till oss och ha bebisen i soffan så man kan läsa, kolla på film eller vika tvätt osv i början, med förutsättning att det är ett lugnt barn såklart :)
Hur var det för er?
Och detta med sushi- jag är galet sugen på det men har inte vågat äta något- vad beställer ni som äter det? Vi har ett jättebra sushiställe men hur vet man vilken fisk som är ok? Detta med bara avacado känns så tråkigt!
Har aldrig funderat på bläckfisk, då jah inte råkat ut för detta.
Pilgrimsmussla har jag läst ska vara ok, men inget jag forskat i då jag inte gillar musslor:)
Känner med er som mår dåligt! Hoppas ni precis som himw kan få bli sjukskrivna helt eller delvis om ni känner att ni inte orkar med jobbet längre. Själv känner jag mig lyckligt lottad som fått må bra hittills, peppar peppar, men känner ändå att det är skönt att jag pluggar på distans den här terminen för då kan jag lägga upp det lite mer i min egen takt istället för mitt vanligen ganska stressiga jobb som högstadielärare.
Känner ni andra bebisen mycket nu förresten? Jag är i v 21+3 och jag tycker fortfarande att jag typ inte känner någonting, mer än lite flyktigt fladder någon gång ibland. Uppfattar absolut inte bebisen varje dag. Önskar att jag kände mer för jag oroar mig fortfarande då och då för att bebisen har dött för att jag mår precis som vanligt, trots att jag ju VET att missfallsrisken är extremt låg såhär sent i graviditeten och efter RUL som inte visade på några avvikelser. Så på ett sätt är det ju jätteskönt att få må bra men det är jobbigt också när det enda man vill är att se tecken på att man är gravid...
[quote=75706816][quote-nick]Seven Costanza skrev 2015-09-01 23:19:50 följande:[/quote-nick]Härligt att känna fladder!
Ja den ligger högt i bakvägg så det beror inte på framvägg att jag inte känner något. Då hade jag kanske haft lättare att acceptera att det inte direkt känns något än. Känner lite fladder ibland som sagt men tycker att man borde känna något varje dag såhär pass långt gången som man ändå är. Men samtidigt har jag läst att vissa inte känner förrän i v 25-26 med första barnet.[/
Min bm skickade med mig en info om fosterrörelser hem. Hon sa att "vissa mammor blir jätteoroliga när de får denna men tror du kan hantera den med förnuft".
Har den inte tillhands nu men det är ingen fara än om man inte känner varje dag sa hon den har fortfarande plats!
Angående fosterrörelser, de är inget konstigt med att ni inte känner så tydligt ännu varken med första eller om de är andra osv. Men de är sen när ni börjar känna mer regelbundet oavsett från och med vilken vecka de är de är viktigt att ha koll (finns en gammal rekommendation om att oregelbundna rörelser innan v 26 inte är något konstigt.) Men när man väl börjar ha regelbundna rörelser så är de inte ok att bebisen mitt i allt börjar röra sig mindre även innan v 26. Inte för att skrämmas men de är info som tyvärr inte ges ut tillräckligt! Samma sak gäller på slutet, man säger att de blir ju så dåligt med utrymme å därför blir de mindre rörelser. Men de ska de inte heller bli, de blir annorlunda visst men inte mindre..
Jag är i v22 och känner bebis tydligt hela tiden. Syns och känns utanpå dessutom. Men har moderkakan placerad ovanför bebisen (fundus) så inte mycket som dämpar i mitt fall..
Min kollega frågade snällt idag om hon fick klappa mig på magen. Ok då sa jag ( vi har känt varann i tio år) men det går inte att känna något än:) lovade att hon ska få känna igen när det känns från utsidan:)
Mina byxor på jobbet börjar kännas trånga, eller de passar men är känslig för när det smiter åt när jag går ner på knä eller sitter länge. Har funkat mellan v 12-21 då jag bytte från min vanliga storlek så ska inte klaga på det så men nu har ju det där problemet uppstått där jag helt enkelt inte kan ta "en storlek större" längre. Jag har ju liksom inte rumpa, lår och längd för herrstorlek 56... Bara mage!
Ska man kanske testa att sy mammabyxor av dem alltså sätta mudd på och klippa bort linningen?
Vet inte riktigt vad du jobbar med men det brukar finnas arbetskläder för gravida. Din arbetsgivare bör kunna fixa det.
Min mage sitter väldigt högt upp denna gången, så mina låga byxor fungerar fortfarande men mammabyxor är bekvämast ändå :) min förra grav kunde jag inte knäpps byxorna i v 13 typ, sån skillnad.
sådanan här finns ju:
glammom.se/tillbehor/carriwell-flexi-belt-gylfforlangare/