BF Januari 2016 :)
Amalie: nä haha det var inte Oprah, det var något jag läste nu inför thanksgiving. Hon kunde dock gärna ha dykt upp någonstans och gett mig några av sina miljoner .
Amalie: nä haha det var inte Oprah, det var något jag läste nu inför thanksgiving. Hon kunde dock gärna ha dykt upp någonstans och gett mig några av sina miljoner .
Jag är absolut inte påläst ett dugg om detta med vaccin men jag ser nu att ni diskuterar detta. Min bm frågade mig sist om jag var intresserad och sa att det jämtemot tidigare vaccin inte har några biverkningar alls, sjukt att hon sa de om det finns biverkningar!!!!!
Jag tar i vilket fall som helst inte vaccin, har aldrig haft influensan och är nästan aldrig sjuk, så de känns mest onödigt. Men jag förstår egentligen inte varför man bör ta de, att ha feber, ont i kroppen och förkylning en vecka... De är väl bara naturligt och ngt som folk fått i alla tider, visst om de var något dödligt.... Fast jag har inte ett enda vaccin i kroppen, så jag håller mig kvar på den vaccin fria fronten :)
Jag har inga problem med någon enstaka student, typ en blivande bm. Har hört att de ofta har mer tid att vara hos en, om det betyder att man kan få lite mer uppmärksamhet så ok.
Ska skriva om smärtlindring, att jag gärna vill ha lustgas och epidural. Att jag är rädd och inte har något behov av att klara mig utan smärtlindring för att vara duktig eller modig. Att jag tycker det är obehagligt att bli stucken men klarar det, och att jag också har kräkfobi och inte kan kräkas hur illa jag än mår( har inte kräkts sedan 2002) och för personalens skull att det har hänt att jag har gripit tag i tex tandläkaren... *Skäms*
Jag vill i den mån det går veta vad de gör med mig och varför, innan de gör det ( skillnad såklart om det är akut)
Är det något mer man borde ha med?
Jag tror jag har en fil nånstans på nån hårddisk med mitt förra förlossningsbrev, om jag har tur. Så kan jag klippa och klistra. De vill gärna att man skriver här så då gör jag ju gärna det. Jag ska skriva hur jag tänker kring smärtlindring, och kanske lite om tidigare erfarenheter och vad som utifrån det känns viktigt den här gången. Och så ska jag skriva att jag om möjligt vill ta emot bebis själv. En kompis gjorde det nu när hon födde härom veckan och det verkade så häftigt! Iofs hennes tredje barn och hon har snabba förlossningar så hon var väl inte så slut. Men om det går så skulle jag vilja göra det. Och sen kke lite halvsjälvklarheter som perinealskydd och sen avnavling och sånt.
Vad som är viktigt att ta med är väl om man tänkt på nåt särskilt som är väldigt viktigt för en att förmedla som kan vara svårt att komma ihåg att säga. Förra gången skrev jag om mina erfarenheter vid missfallen och min rädsla för att smärtan skulle bli laddat med så negativa känslor, vilket jag även tror att den blev, min enda erfarenhet var ju att värkar aldrig slutade i nåt gott. Och hur viktigt det var att min man fick ta plats i processen. Det är kanske självklart för dem men för mig var det viktigt att poängtera hur viktig han är för att få mig att känna mig trygg.
Det är jättebra poänger ni tar upp inför förlossningen - jag ska fråga på nästa besök huruvida man använder sig av förlossningsbrev här; har inte hört något om det.
Angående snutte och gosedjur ska min mamma försöka leta upp mina gamla och ta med när hon flyger hit. Det blir första barnbarnet så det verkar bli en fullpackad resväska; hon tycker det är kul med kläder
Hur vanligt är det att spädbarn får RS? Det är ngt som oroar mig en hel del iom att dem stora går i skolan och sådär kan man ju inte riktigt undvika folk helt. Jag förstår ju att man inte behöver springa på typ maxi och Ikea men en del ställen kanske man ändå måste besöka. Hur tänker ni? När vågar man gå ut med sin lilla bebis?
Just rs har jag ingen statistik på men jag vet att det är många av mina marsmammakompisars småttingar som blivit rätt dåliga av det, tror dock ingen krävde inläggning på sjukhus men många som fick åka och inhalera och en del som fått förkylningsastma efter det. Förra året höll rs-säsongen tydligen på till juni (!!!) eftersom det var såpass kallt så länge, helt vansinnigt ju. Axel var mycket förkyld första året men aldrig så vi behövde söka sjukhus för det, han har ju helt säkert haft det men han, eller vi, lär ju dra hem det igen... Jag tänker att jag lär undvika stora folksamlingar första månaden typ, mina kompisar råder mig att undvika öppna förskolan tills rs-säsongen är slut men tusan om jag pallar det med en vild fyraåring att underhålla liksom... Men vi får se när bebis är ute. Jag tycker den biten är jättesvår, och det går ju inte att hålla sig undan folk på samma sätt nu som när första var liten.
Längtar tills tråden består av frågor som "det känns så här.... E det på gång?" :)) igår å inatt har töser borrat ner sug i bäckenet. Känner liksom igen känslan. Många tror å vet fortfarande inte att jag är gravid. Magen e inte så stor dom sagt å ännu mindre nu när hon sjunkit ner.... Klara nog julskyltningen utan att skylta med det ;)
V 32 imorgon. Inte lång tid kvar nu :))
Man får väl bara använda sunt förnuft, inte välja dem mest folktäta platserna vid dem tiderna när det är som mest folk. Men det är ju alltid jag som handlar här hemma då mannens arb.tider kan va lite sena ibland. Men som du säger på morgonen är det ju oftast inte så mkt folk.
Och livet måste ju kunna fortsätta för dem stora barnen med.
Jag har börjat fundera på om liten har vänt sig neråt, ibland kan jag känna ett tryck neråt och så känns det som rörelserna flyttat sig från sidorna av magen till mitten av magen och så har det varit nu i en vecka ungefär att rörelserna hållt sig i mitten liksom.
Får också höra att jag är liten. Bakifrån syns det nog inte alls att jag är gravid men det börjar bli trångt under en ytterjacka känner jag, hoppas jag ska slippa köpa ny jacka utan att jag kan fortsätta ha dem jag har tiden ut.