Hej!
Jag plussade i måndags och är nu gravid efter mitt fjärde IVF-syskon-försök. Har en son sedan tidigare, född 2012, som kom till på första IVF-försöket. Jag har ett tidigt missfall i bagaget och känner mig väldigt orolig för att det ska hända igen men försöker glädjas åt mitt positiva resultat.
Jag hoppas ni är fler som vill hänga med här?
Kram
Spännande! Jag har också vul nästa vecka, på torsdag.
Olika tydligen med hormonerna på olika kliniker. Jag skall ta mina fram till 10+0, både (zumenon tabletter (estradiol) och Lugesteron vagitorier (progesteron))
Jag blev tillsagd att fortsätta med både progynon och Lutinus tills det är dags för ultraljud. Verkar vara olika det där. Alla tecken på graviditet är välkomna, men jisses vad jag har mått illa idag. Känslan precis innan man måste spy hela tiden. Och tok förkyld.
Spännande! Jag har också vul nästa vecka, på torsdag.
Olika tydligen med hormonerna på olika kliniker. Jag skall ta mina fram till 10+0, både (zumenon tabletter (estradiol) och Lugesteron vagitorier (progesteron))
Drömmar alltså.. Min svägerska berättade för mig igår att hon drömt en jättetydlig dröm om att jag var höggravid. Hon vet hur vi kämpar men hon vet inte att vi gjort ivf nu och har inte berättat om att jag plussat. Inatt drömde jag själv att jag började blöda. Där hoppas jag dock att det är min egen rädda hjärna som spökar :) jag hopps min svägerskas dröm var en sanndröm :)
Hoppar in här! Plussade idag på ruvardag 17 :) Var helt inställd på minus så är i chock just nu... obeskrivlig känsla :) Jag och min kille har försökt i två år (oförklarligt barnlösa) utan att något hänt, så detta är helt nytt för oss :)
Grattis lady1986!
Jag fortsätter också med lutinus, hoppas att få sluta efter VUL på onsdag. Kommer inte att sakna kladdet!
Apropå drömmar så är det konstigt vad som händer i kroppen nu, drömmer nästan varje natt. Brukar sällan drömma annars men nu är det både missfall och dejter med Ernst Kirstieger (som bara serverade insjöfisk och massa möggelostar). Hjärnan spelar spratt verkar det som ;)
Jag har jättesvårt att ta till mig att vi (om allt går rätt till) ska få barn! Jag har fattat att jag är gravid, men jag kan inte riktigt fatta att det ska komma ut en bebis...! Min sambo har fattat allt, han har barn sen tidigare, det kanske är lättare att relatera till allt då? Hur känner ni andra? har alla förstått att ni verkligen ska få barn?
Annars brukar de ju säga att det är svårare för partnern att fatta, att det brukar bli verkligt efter ultraljud. Här är det tvärtom.. Poletten kanske trillar ner på onsdag!
Jo, konstigt med drömmarna. Genast jag blev gravid, redan några dagar innan plusset, började jag drömma om mina (döda) föräldrar och om hemgården. Mest om min pappa som dog 2012 och inte heller hann träffa yngre sonen, under den graviditeten drömde jag också mycket om honom. Under tvillingarnas graviditet drömde jag mycket om min mamma. Märkligt, men ändå tryggt på något vis, känns som om de är med och gläds med oss. Just drömmarna har varit det säkraste graviditetstecknet för mig, för normalt minns jag aldrig vad jag drömt. Första tiden brukar jag också ha mardrömmar om att något händer något av mina barn, och jag inte förmår skydda o hjälpa dem.
Att jag är gravid fattar jag. Men vågar inte tänka att jag ska bli mamma. Vill bara att första trimestern ska vara över så risken för missfall sjunker.
Ja, tänk när man både får må bra OCH risken för missfall minskat. Underbart!!!
Är det någon som äter medicin mot illamående? Jag tror jag ska testa postafen. Jag måste äta heeeela tiden för att hålla illamåendet i någorlunda schack och det är såååå jobbigt.
Ja, tänk när man både får må bra OCH risken för missfall minskat. Underbart!!!
Är det någon som äter medicin mot illamående? Jag tror jag ska testa postafen. Jag måste äta heeeela tiden för att hålla illamåendet i någorlunda schack och det är såååå jobbigt.