Ska min sambo få som hon vill genom att vara föräldraledig hela tiden tills vår dotter börjar på förskola ?

Ja,det har vi.

Du är alltså EGENTLIGEN sur för att du inte får vara föräldraledig när barnet är 4 månader, och inte för att hon vill vara hemma i 1,5 år.

Men hon ammar  ju sa du ju. Hur hade du tänkt till nu egentligen?

Alltså hon har planer på att börja ge henne ersättning på flaska eftersom att hon säger att det känns obekvämt att amma då hon ofta får ont i brösten.

Nu försöker hon med amningen fast att hon tycker det är obekvämt och gör ont.

Hon har ju avtalat med sin arbetsgivare att hon kan komma tillbaka till jobbet om någon månad. Så tankte hon, innan hon hipp som happ tydligen ändrade sig utan att diskutera saken med TS.

Nu får jag säkert en massa påhopp, men jag anser att mamman bör få vara hemma i minst 6 månader i början. Sen kan pappan gärna ta över. Orsaken är amningen. Om hon nu inte KAN eller VILL amma så ja då kan man byta tidigare.

Ang att börja på dagis, ja, jag håller med din sambo, låt flickan var hemma så länge som ni kan. Ni jobbar båda heltid, det blir skitlånga dagar för en liten borta från mamma och pappa.

Det avtalades väl iofs innan barnet ens fötts, är väl inte helt ovanligt att föräldraskapet innebär mer än man väntat sig och saker ändras?

Självklart sätter man inte en ettåring på dagis om man har andra möjligheter.

Då kanske 1 år och 3 månader är en bra kompromiss?

Jag antar att ditt skäl för att barnet ska börja vid 12 månader är av ekonomiska skäl? Tänker du att ni båda ska jobba heltid då? Har ni suttit tillsammans och sett över ekonomin och försökt hitta kompromisser. Du skrev att hon handla en del kläder och dylikt - är hon beredd att offra det tiex för att skjuta upp barnets förskoleatart? Vad är ditt ekonomiska minimum för att du ska känna att ni klarar av en senare förskoleatart?

Har bi pratat om sånt alls?

Ja,1 år och 3 månader är en bra kompromiss.

Både hon och jag har heltidsarbete, så ekonomin är inte problemet.

Hon har alltid varit en sån som vill shoppa saker till sig själv men hon sa nyligen att hon är beredd att offra det för att komma igång med ett framtidssparande.

Jag känner att hon och jag har en del att prata om.

No kiddin'. 

Ni måste ju börja med att enas om vem som betalar vad, om det är ok att en är hemma medan den andra drar in pengar osv, vad pengarna ska/bör gå till osv.

Nästa steg är ju varför hon tror sig ha mer rätt att vara hemma än du. Fråga henne rakt ut. Återkom gärna med svaret. 

Sen vet jag inte varför du vill att barnet ska börja förskola när det är ett år. Jag ser till skillnad från andra inget principiellt fel med det om det är lagom dos, en bra förskola, tiderna är bra och barnet får tid och uppmärksamhet med och av båda föräldrarna vid sidan av förskolan. Dock ser jag ser inte heller varför man av principskäl skulle vilja sätta ett barn på förskolan vid ett års ålder om det finns dagar kvar att ta ut. Undantag om det är så att man vill spara dagar till kommande år för att täcka upp lov, korta av dagar eller om det inte fasar in rätt i tid med när inskolningen sker. 

Har ni pratat något alls om hur ni skulle lägga upp det _innan_ barnet kom? Både vad gäller ekonomi, ansvar för barnet, vem som gör hushållssysslor osv. 

Rent krasst råd; se till att ni är ense om ekonomin och vem som ska bekosta vad, sen är ni hemma halva tiden var även om det betyder att barnet börjar förskola lite senare än du tänkt. De stora intagen till förskolan brukar ske i augusti, kanske ni kan dra ut på det till augusti -16? 

Värt att tänka på är också att det går att vara föräldraledig både halva dagar, halva veckor osv, man behöver inte ta ut all tid i stora sjok utan kan dela lite som man vill så länge man informerar arbetsgivaren i god tid innan. Kanske kan ni gå omlott under ett halvår eller så efter att du haft dina dagar?