Coccolina skrev 2015-07-09 10:37:25 följande:
Jag är uppvuxen med att det är så man ser på en förlovning, något man gör som löfte om ett äktenskap. Det är vad min mor, min farmor och vad alla andra äldre kring mig har lärt mig, och dessutom, jag är själv ingen tonåring. Tror inte 36 ens går att räkna som direkt ung längre...
För mig handlar det inte om hittepå-namn, utan om hittepå-fenomen... Måste man ha ett namn på sitt förhållande?? Vad hände med om man är sambo? Räcker inte det? Det är inget fel i att inte vilja gifta sig, men varför man måste ha ett till namn på att vara tillsammans med någon när det redan finns, tillsammans, partner, sambo... Förlovning är ett löfte om äktenskap och har så alltid varit även om du tycks tro något annat.
Jag kommer dessutom ifrån kretsar där man tar det där med förlovning seriöst, alla som jag känner som förlovat sig har gift sig inom året eller i undantagsfall inom två år (pga av barnafödsel som kom i vägen). För mig är det därför väldigt konstigt med påfundet att förlova sig och sen när jag frågar när den lyckliga dagen skall stånda svara med "Öööh nej vi skall inte gifta oss" för då har man i mina ögon inte förlovat sig, man har köp sig ett gäng ringar helt enkelt!
Förlovning är helt enkelt ett tillkännagivande om stundande bröllop, att någon frågat den andra om den vill gifta sig och att den andra sagt ja!
Förlovning är ett tillkännagivande av, man eklaterar, att en parrelation avser att leda tilläktenskap eller registrerat partnerskap. Efter att ena partnern friat till den andre, och denne svarat ja, är paret förlovade fram till dess att vigseln eller registreringen har fullbordats. Av tradition växlar man vid förlovning förlovningsringar. Förlovning kan firas som en familjehögtid.
Detta är taget från Wiki...
Och enligt texten nedan från vigselring.nu och Bröllopsportalen så påpekas det också att det där med att förlova sig men inte gifta sig är en nyare sedvänja.
FÖRLOVNING
En förlovning kan ses som ett tillkännagivande av att ett pars relation avser leda till äktenskap eller registrerat partnerskap. Förr var i alla fall traditionen sådan att förlovningen högst skulle vara ett år innan man sedan gifte sig. Idag har dessa regler suddats ut och vi ser både par som endast förlovar sig, de som hoppar över förlovning och direkt gifter sig samt de som följer traditionen.
Förlovning
Tanken med en förlovning är egentligen att man ska gifta sig så småningom. Förr i tiden sa man att förlovningen högst skulle vara ett år, sen skulle man gifta sig. Idag finns det naturligtvis inga regler för det. Idag är det lika vanligt att man bara förlovar sig utan att gifta sig överhuvudtaget. Lika vanligt är det också att man inte alls förlovar sig utan gifter sig på en gång.
Enligt gamla seder är en förlovning en inledning till ett kommande äktenskap. Idag bryr man sig inte om det på samma sätt. Rent legalt är det stor skillnad på att vara förlovad och att vara gift. Därför är det bra att ta sig en extra funderare över om man ska avstå från äktenskapet och bara vara förlovade.
Så som du ser är mitt synsätt mer traditionellt och ditt mer modernt, vilket ju kanske kan vara bra för dig då det ju gör dig mer ungdomlig är mig och mina vänner.........
Är iallafall glad att min pojkvän ser det på samma sätt... Hoppas att vi en dag förlovar oss och gifter oss, men då han inte är sugen på äktenskap så kan det hända att vi "bara" är sambos istället...
Och jag är uppvuxen och har i min omgivning många som är endast förlovade utan att gifta sig.
Det är inget hittepåfenomen, utan det är en utveckling, förlovning har under tidens gång blivit något som omfattas mer än att vara förstadiet till äktenskap. Det stod ju även så i Wikipedia, eller missade du att läsa den biten också.
Nu kommer detta igen, vi som är uppvuxna med att man endast kan förlova sig, eller att man inte behöver förlova sig för att gifta sig, vi ser det inte som något konstigt, Vi ser det som helt OK.
Än en gång, varför påstår folk att det är en hittepågrej, som ändå förekommit långt innan vissa av er var födda. Har alla dessa levt i en falsk värld under alla dessa år innan ni levererar "sanningen"?
Det är detta jag kallar för pekpinnar. Det kommer ett gäng (huvudsakligen under 30) och talar om för oss äldre att vi har så fel, det stämmer inte alls, för det vet ni bäst.
Och än en gång, jag anser inte att ni gör fel som vill förlova er och hela konceptet, det är rätt för er och ska absolut göra det som känns bäst för oss.
Men sluta med att tala om för oss andra att vi gör fel, våra val tar inte bort betydelsen för ert val.